Ett alternativ till båtseminariet

Som Nisse sade så är båtsemiariet ett fint evenemang med första klassens talare. Jag tänkte att om det är många som inte kan ta sig till seminariet, så bör vi hitta på någonting som är mera överkomligt. Sommaren nalkas och vi har en mängd frågor som skall lösas före byggsäsongen tar vid. Kunde vi inte ta fasta på båtseminariets fina idé och billigt producera ett liknande material med andra medel. Och så kunde man fokucera på de allra mest påträngande aktuella problemen.

Man kan likaledes satsa på föredrag. Jag har för mig att båtseminariets produktorienterade föredrag går att beställa utan de höga honoraren. Och så kunde vi ta ut lite mer av situationen genom en långt utdragen frågestund efteråt. Det är endel saker som kan rentav göra bättre om vi går in för en videokonferensversion av båtseminariet. Jag kan lätt spela in innehållet och konvertera det till on-demand nätsändningsmaterial. Då finns det också efteråt tillgängligt för handboksförfattare och forummedlemmar som vill fördjupa sig i ämnet.

Kunde ni tänka er att vi skulle sätta igång med en sådan aktivitet t.ex. en gång i månaden eller varannan månad? Vi kunde utnyttja utrustning som redan finns tillgänglig. Det gäller för var och en att hitta kommunens eller läroverkets videokonferensutrustning som troligen är kopplad till det snabba fibernätet. Jag tror att jag kan ordna en videokonferensbrygga som kopplar ihop deltagarna. Det finns videokonferensbryggor (MCU) som klarar av att nätsända samtidigt. Så de som inte har möjlighet att koppla kamera och mikrofon kan ändå följa med föredraget och diskussionen genom www-klienten. Och ett chatsystem ger möjlighet att ställa frågor.

Jo, vi borde nog kunna använda nätet. Jag har ju videokonferensutrustning (anskaffad med benäget bistånd av Kulturfonden - tack för det !) och nu har vi fiberanslutning i Lokaaln med alldeles ny fin duk för projektorn.

Det bästa vore att få allting att fungera på varje datamaskin. Hur är det med Ekiga ? Jag har det installerat men bara för telefoni.

att få allting att fungera på varje datamaskin

Jag har för mig att Codian videokonferensbryggans browserversion skall funktionera på alla system. Såhär kopplade man till www-versionen av vår videokonferens med Iniöborna: http://www.znak.fi/user/pdonner/iivantiira/ Det kan vi lätt prova ut. -- Och den har ju förresten en inbygd chat. Jag kan låna en Emblaze-VCON softvarukodek om någon behöver. Här är ett sammandrag http://www.znak.fi/user/pdonner/softvc/ om hur sådana system kan byggas upp -- om de nu verkligen behövs. Jag tror nog att det skall gå att få använda samhällets utrustning för ett sådant här allmännyttigt ändamål.

För att spinna vidare på denna tankegång så tar jag till ett konkret exempel:

Vi har på tråden 'Bredband i Finland / Katalog över nätandelslagets samarbetspunkter med kommunen' kommit fram till att det vore nyttigt att lära sig av vattenandelslagsfunktionärerna hur de jobbar. Det kunde vara ett sätt att utveckla en liknande ställning åt nätandelslagen. Och så kom vi fram till att man kan kontakta Kaj Malmberg, Pekka Punnonen och Ralf Wickström på Skåldö Vattenandelslag för att informera oss. Så nu ringer du eller jag igenom dem för att kolla vem som verkligen vet och kan förklara hur det går till i vattenandelslagen. Och så ställer vi till med videokonferens mellan Kuhmo och Skåldö. De bör ju ha tillgång till kommunens fina videokonferensapparatur eftersom de redan har den officiella status som vi eftersträvar. Jag bandar in presentationen och frågestunden med DV-bandspelaren samt överför materialet till RealNetworks videofiler som alla klarar av att titta på - utan att få Microsoftfeber. Så transkriberar jag eller ni. Eller så bara plockar vi helt enkelt ut det väsentliga och för in materialet i de relevanta trådarna. Sedan startar du en arkivfunktion i Wikin, vilket ger mig möjlighet att visa jag hur man t.ex. kunde dokumentera arkivinformationen och generera en dokumentationssida. -- Fem flugor i en smäll. Här börjar det faktiskt vara vårligt solsken, så en och annan börjar bli lite orolig hur vi skall klara av allt detta förrän byggsäsongen börjar.

Jag ringde till Pellervo-Seura som väl har en ledande roll inom den finskspråkiga andelslagsrörelsen. De har ett svenskspråkigt systerförbund som heter Finlands Svenska Andelsförbund som är ett samarbetsorgan för de finlandsvenska andelslagen. De har byrå i samma lokaliteter så det torde röra sig om så gott samma organisation. Redaktören bad att jag skulle skicka dem ett idépapper så de kan ta ställning till saken. Här är ett utkast:

Aloite verkko-osuuskuntien ja vesiosuuskuntien yhteistoiminnasta

Verkko-osuuskunnat ovat vuosituhannen alusta lähtien liikkeelle lähtenyt osuustoiminnan muoto, jota toteuttaa toistaiseksi kohtalaisen harvalukuinen määrä osuuskuntia. On kuitenkin aiheellista olettaa, että edessä nopea kasvuvaihe; viimeistään silloin kunn valtio ryhtyy toteuttamaan suunnitelmaansa 100 Mbps yhteyksiä tarjoavista runkoverkkoyhteyksistä. Liikenne- ja viestintäministeriöllä on odotuksia siitä, että osa runkoverkkojen rakennustyöstä voidaan toteuttaa seutuverkkojen toimesta. Varsinainen ryntäys syntyy kun runkoverkkoyhteydet on rakennettu, sillä valtio ei osallistu jakeluverkon rakentamiseen jolloin aloite siirtyy paikallistasolle.

Haluaisimme edesauttaa verkko-osuuskuntien syntyä tuottamalla käyttökelpoisen tietopaketin, jossa selvitetään esimerkinomaisesti vesiosuuskuntien toimintapoja niin että vastaavaan asemaan pyrkivät verkko-osuuskunnat omaksuisivat hedelmällisen lähestymistavan kuntaviranomaiseen nähden. Tässä suhteessa verkko-osuuskunnilta on paljon opittavaa vesiosuuskunnilta. Toinen alue jossa on ehkä edetty astetta pitemmälle on suoranainen yhteistyö verkko- ja vesiosuuskuntien välillä. Maassamme on jo runsaasti esimerkkejä siitä, että vesi- ja verkko-osuuskuntien yhteistoiminnalla voidaan tuottaa huomattavaa kustannussäästöä. Nyt tätä yhteistoimintaa on syytä edistää niin, että se sujuisi mahdollisimman joustavasti.

LVM on teettänyt asiantuntijatyönä raportin tietoverkkorakentamisesta vesiosuuskuntatien rakennustyön yhteydessä. Työtä suoritti neuvotteleva virkamies, professori Esa Kerttula Lappeenrannan teknisestä korkeakoulusta. Kerttula on ansiokkaasti raportoinut työnsä tuloksia ja laatinut suositusluettelon. Kerttula esiintyi myös puhujana viime keväänä järjestetyssä Suomen Seutuverkot ry:n kevätseminaarissa, josta esitelmästä on myös videotallenne.

Esitän, että pohtisimme yhdessä miten tätä asiaa voisi koulutuksellisesti viedä parhaiten eteenpäin. Luulen, että meitä kuituverkkorakentajia ei kiinnosta kalliit kurssit. Sen sijaan meillä on itsellämme hallussa videoneuvottelujen ja -tallentamisen sekä verkoviestinnän keinot. Arvelen, että taitavalla suunnittelulla voimme edullisesti tuottaa korkeatasoisen tietopaketin jota kaikki nykyiset ja tulevatkin verkko-osuuskuntatoimijat voivat hyödyntää työssään.

Osuustoiminnan soihdunkantajana Pellervolla olisi luontevasti vetäjän rooli asian valmistelussa. Olen valmis pohtimaan kanssanne täysin avoimista lähtökohdista mitkä tietojenkeruumenetelmät ja koulutusmuodot sopisivat parhaiten tämän tarpeen tyydyttämisiseksi. Pyydän käytännön syistä, että samalla pidätte mielessänne, että verkko-osuuskuntia suunnittelevat tahot asuvat eri puolella Suomea ja että maassamme pitää huomioida ainakin kahden kieliryhmän olemassaolon jotta toiminta vastaisi tarkoitustaan. Tähän teillä on hyvät edellytykset valtakunnallisten paikallisjärjestöjenne ja ruotsinkielisen sisarjärjestönne avulla.

Jag tänkte rikta skrivelsen till Pellervo-Seura och Finlands Svenska Andelsförbund. Kopior åt Suomen Seutuverkot (Riukulehto, Grindgärds) och Esa Kerttula.

Vad tycker ni om ett sådant initiativ. Vi kan ju utföra så gott som allt dethär alldeles på egen hand och kanske blir rentav lite bättre så. Alternativt kan man ju tänka att någon annan kunde ta ansvaret så att vi inte behöver göra allt. En möjlighet är också att vi skickar det bara till det svenskspråkiga förbundet.

Om ni tycker att jag skall skicka brevet, så ber jag att ni kommer med rättelser och kommentarer.