Denna 'debattartikel' är lång så jag ber dem förkorta vid behov från "För mig är ..." till "... och arbetskraftsbyrå".
Tar upp de trådlösa förbindelserna i Kajanaland i ett senare skede om diskussionen spinner vidare.
Har ni förslag på hur man kunde förbättra detta utkast till en ordentlig insändare?
Om regional jämlikhet och högklassig symmetrisk dataöverföring
Esbobon och dataveteranen C. Lindquist har lyckats röra om i debatten om det finländska informationsamhället på ett sätt, som bör väcka den intellektuellt inriktade publiken till insikt om situationens allvar (jfr. Hbl 26.2. och 10.3.2008).
Undervisningsministeriet meddelade år 2000 i sina strategier att informationssamhället är ett medel för att skapa större rättvisa inför ojämnt fördelade samhällstjänster. Då var det en självklarhet att man skulle flytta ut till glesbygden norr om varggränsen i Kuhmo. Det tycktes vara bästa möjliga miljö för att sätta sig in i de aktuella problemen. Jag ville ge min insats som forskare och utvecklare av system för distansundervisning, främst inom musiken.
Men så fick vi en kommunikationsminister, O-P Heinonen som svängde om på logiken. Han menade att utvecklingen styrs bäst av 'marknadskrafterna'. Det var kanske välkommet för teledirektörerna, som såg sin chans till eftermjölkning av kopparnäten. Produkten heter ADSL.
För landsbygden var detta dock olyckligt. En sådan strategi kan ju inte ge utdelning i områden där det inte finns tillräcklig marknad. Så i stället för bättre jämlikhet inför samhällets tjänster, blev det mindre jämlikhet inför datatjänsterna.
Bokstaven A i ADSL står för asymmetrisk datakommunikation. Mycket data in till oss och bara lite data ut till Internet. Lämpar sig dåligt för symmetriska tjänster, såsom videokonferens. Lämpar sig ännu sämre för serverbetonade tjänster, www-tidskrifter eller videoportaler.
Det är faktiskt detta som operatörerna (marknadskrafterna) hittills velat ha: Ett asymmetriskt konsumentsamhälle med få producenter och många passiva mottagare. Trådlös WiMAX är en symmetrisk teknologi, men här i Kajanaland säljs också denna konsumentprodukt i asymmetrisk tappning.
Kommunikationsminister Suvi Lindén och Lindquist tycker att glesbygden skall nöja sig med trådlös dataöverföring. Operatörerna är återigen nöjda, för nu skall landsbygdens kopparnätverk avvecklas. C. Lindquist skriver dock att det inte går att sända stora filer eller audiovisuella innehåll över trådlös förbindelse. Då duger de trådlösa nätverken inte för behoven i informationssamhällets glesbygd.
Asymmetri förhärskar tyvärr också i prissättning och i det offentliga stödet. Det är lika dyrt att beställa en dåligt fungerande trådlös smalbandsanslutning i vår glesbygd som en 100 Mbps anslutning i tätorten. I februari påpekade statsrevisorn att det offentliga stödet till Järvenpää stad är större än det sammanlagda stödet till kommunerna i Kajanaland och Lappland.
Lindén har trots allt detta meddelat att jämlikhetskriteriet skall beaktas vid främjandet av datakommunikation. Det vore trevligt att veta vad hon avser, för just nu är den enda skönjbara jämlikheten den att glesbygden eventuellt behandlas jämt lika dåligt överallt.
Den nuvarande datatekniska infrastrukturen stöder inte jämlikhet och jämn fördelning av levnadsstandarden i vårt land. Undrar när våra ledare kommer att inse att informationssamhällets klyvning är redan ett fullbordat faktum i dagens Finland? Att vi redan sjunkit djupt in i det som man på engelska kallar för "digital divide", dvs. digital förfördelning.
Hur låter då 'Hungerlandets sång'? Snälla minister Suvi Lindén och snälla kommissionär Viviane Reding: Var så vänliga och ge oss regional jämlikhet i informationssamhällets bästa anda. Vi behöver ett välfungerande stomnät med öppen tillgång till Internet och informationssamhällets tjänster. Vi vill ge vår insats till landets utveckling genom att producera innehåll och tjänster -- bara ni ser till att de kan förmedlas utan trånga flaskhalsar och oöverkomliga regulatoriska eller konkurrenshämmande hinder.
För mig är Nisse Husbergs recept en vettig överlevnadsstrategi. Jag är övertygad om att befolkningen i glesbygden kommer att inse fördelarna med att bygga byanät som ger symmetrisk och högklassig fiberanslutning ända fram till hemmen. Det har man ju redan kunnat konstatera i det autonoma landskapet Ålands glesa skärgård.
Efter ett havskabelbygge med medel från EU, landskapet och kommunerna, anmälde 450 sitt intresse i Brändö och Kumlige kommuner, vilka sammanlagt har knappt 900 fast bosatta invånare. Och nu vill uppenbarligen Kökar och Sottunga välja samma väg. Det blir bastanta, välfungerande anslutningar för envar utan alla de besvär som trådlös förmedling medför.
För abonnenten är detta billigt, eftersom de dyra videokonferens, TV- och telefontjänsterna kan åstadkommas med billiga terminaler och datorer samt minskade underhållskostnader.
För kommun och region blir det fördelaktigt, för man kan skära ned i onödiga resekostnader; läkaren får tidig inblick i patientens åkomma; man kan producera undervisning som inte fanns. Man kan börja samla in skatteinkomster från företagsamma innevånare, som tidigare belastat kommunens socialbyrå, folkpensionsanstalt och arbetskraftsbyrå.
Det behövs nya perspektiv på framtiden, ett informationssamhälle som domineras av vetenskaplig insikt och välfungerande symmetrisk dataöverföring. Vi vill ha ett löfte om en framtid med jämlik tillgång till samhällets tjänster, oberoende av boplats.
Philip Donner, Iivantiira | 
Page 1 of 2: 2 Next »