Hur hett är det med 'Öppna fibernät i Svenskfinland'? (magma - Finlandssvenska tankesmedjan)

Tankesmedjan menar att öppna fibernät bör för närvarande vara ett av de hetaste diskussionsämnena i Svenskfinland. Det är Peter Portin som på magma tycker att Kulturfonden bör ta initiativ i saken. Portin jobbar själv på tankesmedjan. Han berättar om vårt arbete i Österbotten och motiverar sin åsikt såhär:

Det är användarna som äger dessa fibernät och alla skall kunna använda dem på samma villkor. Näten skall byggas och underhållas till självkostnadspris. Initialkostnaden blir därför hög då byggkostnaderna måste betalas på en gång. Finansieringen är det största hindret för ett snabbt förverkligande av näten. Jag föreslår att Magma skulle medverka till att Svenska Kulturfonden skulle delta i finansieringen och bevilja bidrag för utbyggnaden av dessa fibernät i Svenskfinland.

Och det tycker vi väl också eller hur?

Efter att ha varit med om ett antal farser i samband med ansökningar till Kulturfonden, så hade jag nog tänkt hålla tyst om dethär ämnet. Man har ju inte särskilt hämdlystet sinnelag. Men när nu Tankesmedjan en gång tar upp ämnet så kunde jag inte hålla mig, utan skickade följande meddelande till magmas redaktionsmedlemmar:

Jag tycker att det var förtjänstfullt att ni ville öppna diskussionen om de öppna fibernäten i Svensk-Finland. Tyvärr hade ni stängt diskussionen redan före den hunnit börja (trots att det finns en hänvisning om ämnets hetta på er paradsida): "Denna artikel är låst och går inte att kommentera längre."

Kopplingen till Kulturfonden är mycket bra. Är ni medvetna om att en grupp medlemmar i det finlandssvenska optofiberforumet <http://bredband.selfip.net/forum/> faktiskt sökte detta år stipendium från Kulturfonden för att kunna effektivera debatten och bredda kunnandet inom finlandssvenskt optofiberbygge?

Men så hett var ämnet att Krister Ståhlberg såg rött så fort han hörde ordet fibernät. Han såg sig föranledd att avstyra vårt försök (fast visst för man söka!) så fort han fick nys om att vi förberedde en ansökan: "Vi finansierar inte fibernät!" Det handlade ju inte alls om att finansiera optofiberbygge utan att på anspråkslös nivå stöda det frivilliga arbete som _vår tankesmedja_ nuförtiden uträttar på fritiden.

Så om ni kan sparka igång diskussionen om varför det inte alls går att ventilera ämnet optofibernätverk, så har ni säkert gjort en viktig kulturgärning. För vi anser att det inte kommer att finnas någon kultur om vi inte har en ordentlig infrastruktur.

Det var som tusan! Välkommen öppning från Magmas sida, eller skall vi säga Peter Portin. Men VARFÖR i all världen har vi inte hört nåt mer från dem? Artikeln är ju redan 4 månader gammal om man får tro kommentarernas datering.

Texten "Denna artikel är låst och går inte att kommentera längre."
bådar ju inte nåt gott precis. Visst var det också Kulturfonden som satte tummen ner för just oss som bygger sådana nät (andelsslag och öppet) som Peter Portin här föreslår.


Om du pdonner har vår ansökan kvar nånstans så sätt ut den här i forum! Sen skall vi skicka lite länkar runtom i svenskfinland och höra om det eventuellt finns några åsikter i frågan.

Om inte Magma själva har resurser hålla alla debatter igång så visst måste vi hjälpa till. Det är ju ändå våra optiska nät som kommer att knyta ihop bla. morgondagens svenskfinland.

Vår plan ser ut såhär:

BAKGRUND. 'Den finlandssvenska optofibernätsgruppen' (FSFG) är en intressegrupp som på frivillig bas, i cirka 10 år verkat för att Svensk-Finland skall vara en föregångare inom uppbyggnad av välfungerande, snabba och symmetriska nätverk. Den nya infrastrukturen kommer att bli oundgänglig vid sammanbindandet av Svensk-Finlands kultur och för utvecklandet av dess näringar. Den ger möjlighet att lyfta samarbetet till en förut oanad nivå på grund av snabbheten, den enorma kapaciteten och alla tekniska hjälpmedel som bygger på denna infrastruktur. Man kan bara nämna videokonferenser som ger oss ögonblicklig och direkt kontakt oavsett avståndet. Geografins avstånd upphävs inom nätet och de svenska byarna i vårt land blir på nätet nära grannar.

Det snabba datanätet, dvs. optofibernätet är extremt energisnålt. Det är ganska sällan någon har råd att åka buss från östra Nyland till Österbotten, men via nätet kostar det ingenting att hålla kontakt. Det gör också byarna jämlika med de stora städerna - det är över nätet lika 'långt' till Stockholm oberoende av var man bor. Det är också lika långt till 'affärerna' och 'teatrarna' över nätet.

Gruppen har etablerat ett debattforum, 'Det finlandssvenska optofiberforumet' som är ett verktyg för att utbyta erfarenheter och diskutera om byggandet samt användningen av bya- och stadsdelsnät. Det ger möjlighet att diskutera de snabba datanätens framtid inom Svensk-Finland samt internationellt. Forumet har också varit en inkörsport för nya byanätsbyggare, som via det fått kontakt till de mera erfarna.

Det ekonomisk-politiska ministerutskottet har slagit fast att staten bör stöda datanätsutbyggnaden i Finland med 11 miljoner euro per år under åren 2010-2015 -- totalt 66 miljoner euro. Därmed vill man före utgången av år 2015 göra ett 100 megabits stomnät 'tillgängligt' för samtliga finländska hushåll. Med tillgänglighet avser man att stomnätet skall sträcka sig till ett avstånd på högst 2 km från slutanvändaren. Däremot har kommunikationsministeriet inte tagit ställning till hur distributions- eller det sk. accessnätet skall byggas fram till abonnenten.

Det är en mycket bra målsättning. Den i särklass största svårigheten för ett byanät är att få en snabb uppkoppling till Internet. Däremot har väntandet på att "marknaden" skall bygga varit ett jättemisstag. I praktiken har inget hänt under de åtta år som staten väntat på operatörerna. Som vår grupp redan för åtta år sedan påpekade för ministeriet så behövs det en statlig insats för att någonting skall hända. Dessutom måste staten kräva att alla näten blir helt ÖPPNA så att vi kan komma ut ur den lokala monopolsituation som är ett faktum överallt utom i de största städerna. Nätägaren får inte vara konkurrent på tjänstesidan heller.

Det är alltså viktigt att förstå att staten inte kommer att bygga till husen utan enbart bygger stomnät. I Svensk-Finland finns redan nu ett antal fina exempel på hur man med gemensamma krafter bygger nästa generations accessnät (Fiber till hemmen). Regeringen kommer högst antagligen att anvisa statsmedel till särskilt utsatta områden i Finland (verklig glesbygd). Därför skall förverkligandet i regel ske genom lokal och regional aktivitet och utan statsmedel.

Ett statligt stomnät eller tvånget att öppna fibernäten ger oss möjlighet att nå alla svenskar i förskingringen så det är viktigt att fungera som påtryckningsgrupp för att genomförandet av regeringens fina målsättning skall lyckas. Gruppens medlemmar deltar i Kommunikationsverkets arbetsgrupper som behandlar optofibernät.

SYFTE. Med detta projekt avser FSFG att systematisera och effektivisera informationsspridningen till de finlandssvenska regionerna angående förverkligandet av nästa generations accessnät (Fiber till hemmen) i enlighet med den finländska regeringens målsättning.

Det är särskilt viktigt att skapa tillräckliga förutsättningar för att kunna bygga dessa nät heltäckande i Svensk-Finland från Pyttis till Nedervetil. Detta för att på ett effektivt sätt hålla ihop befolkningen i Svensk-Finland. Ett enhetligt nät möjliggör distribution av information om lokala händelser till hela den finlandssvenska befolkningen. Det ger också ypperliga möjligheter åt de finlandssvenska organisationerna och institutionerna att skapa egna interna datanät för olika ändamål.

Därmed uppstår också de livsviktiga funktioner som den svenskspråkiga befolkningen definitivt behöver i informationssamhällets tidevarv. Nätet ger oss också tillgång till allt elektroniskt utbud som finns i Sverige - inklusive tidningar och Sveriges TV, som nu finns att tillgå i sin helhet.

Denna 66 miljoners satsning kommer att vara statens största enskilda insats för att främja jämlik distribution av offentlig service, speciellt i glesbygden. För att en sådan plan skall lyckas måste befolkningen mobiliseras för att kunna sköta upphandling av beställda kommersiella insatser, men också för att själv kunna ta aktiv del i det synnerligen krävande uppbyggnadsarbetet.

Vi anser att arbetsgruppen bör etablera sig för att kunna ha central roll i att aktivera dem som känner sig beredda att förbättra sina levnadsförhållanden genom egna insatser för bättre dataöverföring. Därmed kan informationsspridningen inte mera skötas enbart på frivillig bas, utan det behövs också professionellt utvecklade och underhållna stödresurser, systematiska och delvis avlönade utvecklingsinsatser. Att sköta det här vid sidan av annat arbete på fritiden börjar redan övergå våra krafter.

MÅL. När projektet är slut har FSFG spridit information och gett handledning inom Svensk-Finland vilket betydligt underlättar förverkligandet av nästa generationens data accessnät.

Arbetet har följande specifika mål:

- Arbetsgruppen har förbättrat nätforumets utformning och tekniska användbarhet så att det kan jämföras med andra högstående inhemska forum.
- Arbetsgruppen och dess experter har producerat i lätt användbar form den information som behövs för att den finlandssvenska landsbygdens fiberaktivister skall kunna sätta igång med nya byggnadsprojekt.
- Antalet aktiva skribenter har vuxit avsevärt.
- Läsarkretsens storlek samt antal planerade och pågående fiberbyggen har vuxit i märkbar grad.

MEDEL. För att nå målet kommer projektet att bedriva sitt arbete enligt följande tillvägagångssätt:

1. Arbetsgruppen utvecklar det redan existerande 'Finlandssvenska optofiberforumet' på nätet genom att producera

- En välplanerad och estetiskt tilltalande grafisk formgivning - professionellt CSS och grafik
- En användbar RSS-baserad nyhetsfunktion
- En säker medlemsregistreringsmekanism som binder medlemskap till en fungerande epost-adress
- Ett internt postsystem som förmedlar mail mellan medlemmarna och som också ger möjlighet att visa upp epost-adresser i RSS-databasen
- System för arkivering av radio- och TV-program samt tidningsklipp
- Störningsfritt åskskydd.
- Ett väl utprövat reservforum
- Automatisk övervakning av den centrala funktionaliteten och alarm vid felsituation
- En fungerande och helt säkrad uppladdningstjänst.

2. Arbetsgruppen ordnar två finlandssvenska konferenser kring byggande av nästa generationens nät (2009 och 2010). Bland de viktigaste utvecklingsteman bör nämnas: a) videokonferenser mellan föreningar (storformat) och mellan personer (möten i egen dator) samt b) spridning av TV och video - såväl lokal TV som Sveriges TV.

3. Medlemmarna skriver en guide om konstruktion av fiberanslutning till hemmen med flera best practice beskrivningar. Handboken uppdateras kontinuerligt så att den speglar de allra färskaste förfaringsätten och områdets nyaste erfarenheter dels självbygge, dels upphandlingsmetoder.

- Beställning av specialartiklar av sakkunniga utanför arbetsgruppens snäva krets
- Arbetsgruppen försöker ingå avtal med statliga organisationer om rätt att arkivera offentliga material
- Arbetsgruppen försöker sluta avtal med press och andra massmedia om intern arkivering av vitalt nyhetsmaterial för forsknings- och citatsyften.

Budgeten ser ut såhär:

BUDGET (2 år 2009 och 2010)

1. Arvoden (utveckling och drift av fiberforumet, skrivarvoden för handboken, konferenssekreterare): 10 500
- Forumets utvecklingsarbete 24 * 200 = 4 800
- Konferenssekreterare 4 * 800 = 3 200
- Skrivinsatser för handbok 5 * 500 = 2 500

2. Hyror (webhotell, serverhyror, konferens- och möteslokaler): 5 000
- Serverhyra 24 * 100 = 2 400
- Lokalhyra 9 * 200 = 1 800
- Övriga hyresavgifter 800

3. Resor (kilometerersättningar och dagtraktamenten för arbetsgruppens möten, konsultationsmöten, informationstillfällen): 10 000
- 6 resor per möte a 300 * 2 möten = 3 600
- Informationstillfällen, 2 resor per tillfälle a 300 * 5 tillfällen = 3 000
- Deltagande i FTTH Council Europe i Köpenhamn i februari 2009 1 300
- Deltagande och egen presentation vid ECOC i Wien september 2009 1 300
- Övriga resekostnader 800

4. Köptjänster (tryckning, marknadsföring av konferenser, konsultationer): 7 500
- Konsultationer 50 * 50 = 2 500
- Annonser 2 000
- Tryckning 3 000

Ansökt belopp totalt: 33 000 (17 000 år 2009 och 16 000 år 2010)

Vår meritbeskrivning ser ut såhär:

Den finlandssvenska fibernätsgruppen består av flere av landets främsta experter på bygge av optiska fibernät. Arbetsgruppens medlemmar representerar de olika finlandssvenska regionerna: östra och västra Nyland, Åland med Åboland, Österbotten samt övriga Finland.

- Philip Donner har varit forskningsassistent vid Finlands Akademi, samt assistent och forskare vid ett antal finländska universitet, senast vid expertcentret Virtuosi i Kuhmo. Han bygger fibernät i Iivantiira, Kuhmo och har varit aktiv i utvecklandet av forumet.
- Bengt Ejvald är ordförande i direktionen för Brändö-Kumlinge stomnät och styrelsemedlem i Andelslaget Brändö-Kumlinge Fiber.
- Ulf Grindgärds är en föregångargestalt inom fiberbygge i Österbotten. Han jobbar för Österbottens förbund och ansvarar för implementering av landskapets bredbandstrategi genom ett överenskommet koncept.
- Fredrik Fredrik Husberg är v.d. för TVkaista Oy. Han har verkat i 10 år som v.d. i företag som utvecklar bredbandstjänster. Husberg har tidigare varit anställd på Nokia, Elisa och Skärgårdsnäten. Fredrik Husberg har byggt ett dussin ADSL, CATV, Wimax och FTTH nät.
- Nisse Husberg är tekn.dr. (datateknik), f.d. docent och professor i datateknik. Han är styrelseordförande för Hindersby-Bäckby Service AB som byggt och sköter Lappträsk fibernät. Husberg är en av de ledande opinionsbildarna på detta område.
- Guy Källberg är IT-företagare från Bromarv. Branscherfarenhet 30 år, främst industrilösningar. Han har under ett antal år ansvarat för utvecklingsarbete och underhåll av intressegruppens debattforum.

Sen skall vi skicka lite länkar runtom i svenskfinland och höra om det eventuellt finns några åsikter i frågan.

Vad har du för planer om detta?

Till folk som vi vet att har varit intresserade av vårt arbete. Tidningar och TV och våra kommuner. Tobbe Sirén. Dom som vi nu kommer på. Lite hit och dit.

Allt som är bra för debattklimatet.

Där ser man hur bra den "öppna diskussionen" i Magma fungerar ... Vi visste inte ens om det !

Om deras team fungerar som det skall så upptäcker de väl snart vilken oerhörd miss som Ståhlberg & co gjorde. Vi gör ju precis det som tankesmedjan borde göra, med den skillnaden att vi inte har någon som helst budget vilket ju är en börda. Om de skulle inse dagens situation så skulle väl vår ansökan ha varit en självklarhet för en stipendieutdelare som vill få maximal utdelning för minsta möjlig medel.

Vi får väl lov att vänta och se.