Jari Haavisto väcker i söndagens (5.6.2009) Helsingin Sanomat debatt om kommunernas ansvar i regeringens pågående kampanj för snabba (100/100 Mbps) stomnätsförbindelser före utgången av 2015. Han rubricerar sin artikel: 'Tietoyhteiskunta ei yllä saamelaisten asuinalueelle' [I-samhället når inte samebosättningens område].
Haavisto som är projektledare för Norra Lapplands informations- och kommunikationsteknologiska projekt, diskuterar ämnet närmast i samband med de ganska speciella förhållandena i Utsjoki kommun samt med en stänk av tankegångar kring etnicitetsbetingade rättigheter. Utsjoki är den enda kommun i Finland med samemajoritet. Det är lika unikt att man inte heller har tillgång till optofiberbaserade stomnätsförbindelser. Haavisto har räknat att det behövs 220 kilometer optofiberkabel för att åstadkomma i-samhällets infrastruktur i den berörda kommunen. Samtidigt är Utsjoki en av de värst utsatta kriskommunerna i Finland: "Muutaman tuhannen euronkin hankinnat on tarkkaan harkittava." [Varje anskaffning på tusen euro måste noggrannt övervägas.]
Skribenten påpekar att stomnätsplanerna är ett evighetsprojekt som ministrarna Suvi Lindén och Mari Kiviniemi är väl medvetna om. Landskapsförbundet har övervägt olika planer utan att komma fram till konkreta åtgärder. Haavisto summerar upp situationen på följande sätt: "1300 asukkaan Utsjoki nähtävästi halutaan pitää irti tietoyhteiskunnan palveluista" [Man vill uppenbarligen separera Utsjoki-befolkningen på 1300 innevånare från informationssamhällets tjänster.]
Man får hoppas att Haavistos nödrop väcker förståelse för samernas berättigade behov av i-samhällets tjänster.
Tyvärr såttar Haavisto sin argumentation genom att ifrågasätta kommunernas delaktighet och ansvar i regeringens kampanj. Han anser att stomnätet bör byggas av staten:
Voidaankin kysyä, kuinka moni kunta on osallistunut valtiolle kuuluvan perusinfrastruktuurin rakentamiseen. Nykaikaiset verkkopalvelut ovat kansalaisten perustarpeita samalla tavalla kuin vesi, sähkö ja lämpö. / Nykyaikaisten runkoyhteyksien rakentaminen kuuluu selvästi valtiolle.
Debattören tycks alltså tro att stomnätet byggs för statens räkning och att nätet kommer att likaledes ägas av staten. Så kunde man ju ha gjort, men tyvärr tycks nog flertalet kommuner ha gjort sin anskaffning själv. I Kajanaland har man hyrt ett kommunnät som levereras av en kommerciell teleoperatör som äger nätet. Det är en god affär för teleoperatören som kommer åt att skala grädden utan dess större åtaganden. Men talar man om informationssamhällets tjänster så är det något som också berör befolkningen. Och där missade åtminstone vårt landskap sin chans att inhandla fördelaktig infrastruktur - inte enbart för administrativa syften, utan också för att leverera i-samhällets tjänster.
Eftersom man utgår ifrån ett 0-läge, förefaller det som om Utsjoki kunde vara innovativ föregångare för uppbyggnad av i-samhällets infrastruktur. Kunde man här kanske skapa en modell som från första början mångsidigt tillgodoser statens, kommunens och befolkningens intressen. Förutsättningarna kanske finns, för Haavisto signalerar dock en viss kommunal beredskap att ta kommunalt ansvar:
Utsjoen kunta on omalta osaltaan valmis rakentamaa/n/ runkolinjasta lähteviä kunnan sisäisiä yhteyksiä, koska kunnassa ymmärretään nykyaikaisten yhteyksien tuoma vetovoima. / Yritykset eivät pysty toimimaan huonoilla tietoteknillisillä yhteyksillä. Toimettomuudellaan valtio eristää saamelaiset muusta yhteiskunnasta. / Verkkoyhteyksien puuttuminen estää saamelaisten yhteydenpitoa ja elinkeinojen harjoittamista.
Haavisto påpekar att företagarna är direkt arga på grund av höga gprs-räkningar. Om kommunen verkligen insett de ekonomiska och samhälleliga fördelarna med ett snabbt nät, så har vi väl här ett testcase som man omedelbart borde satsa på. | 
