Att kartlägga fiberinstallationerna

Det är väl lagstadgat att nätoperatorn måste hålla register på sina installationer. Kommunikationsverkets ämbetsman påpekade åtminstone att operatorn har visningsskyldighet. Åtminstone en del av byanätsaktivisterna tycks uppleva detta som besvärlig, fast det är nog någonting som stadgats för att det inte skall uppstå onödiga skador när man gräver (t.ex. optisk fiber).

Jag har funderat på att man kunde förenkla och systematisera detta genom att använda gängse (och nuförtiden relativt billig) GPS-utrustning. Man läser in en rad punkter (waypath) som sedan införs i ett register. Min son donerade en uråldrig Eagle Explorer efter att ha skaffat en nyare och finare modell för den nyinköpta båten. -- Dagens dyrare mobiltelefoner tycks också ha liknande egenskaper, men jag har åtminstone tillsvidare inte haft tillgång till sådan utrustning.

GPS-mottagaren Eagle Explorer har en väldigt konstig koppling till datorns RS-232C kontakt. Det är en 6 pols uttag som lite påminner om en DIN-anslutning, men den är tyvärr lite mindre och så är den specialutformad. Lyckades slutligen idag spåra fram en sådan specialkabel som går att beställa för 25 euro. Och så skulle det väl vara bra med en färsk ackumulator. Men sedan skall jag börja överföra kabelkoordinat till vektorkartorna som jag skaffade från landskapets kartbyrå.

XML-formatet för GPS information heter GPX. Lyckligtvis finns det en mängd fri softvara för att gratis läsa in den registrerade rutten i denna lätthanterliga XML-databas. Därefter kan man överföra informationen till kartan, t.ex. Google Maps om man så vill. Jag tänker dock gå in för en kartläggningsmetod som är oavhängig från de stora monopolen.

Hmm, jag köpte först en skräp-GPS men den var så hopplös så jag köpte den bästa det finns: Garmin 60CSx och den har fungerat bra.

Man skall inte lägga in märken utan man skapar ett SPÅR, dvs. går helt enkelt utmed kabeln !

Märken kan man använda för kabelbrunnar, skarvar mm.

Kolla prisjakt.nu - det kan var dubbelt så stor skillnad mellan priserna !!!

... jag köpte först en skräp-GPS men den var så hopplös så jag köpte den bästa det finns ...

Tack för spåret till ett fungerande system. Kan du upplysa mig: Vad är det som i grunden skiljer en hopplös skräp-GPS från den bästa som finns? Och vad är det som gör skräp-GPS:n oanvändbar?

prisjakt.nu Hoppsan. Slog jag upp på GPS så producerar tjänsten en lista på 100 olika produkter. Där ingår GPS-utrustning med ekolod och med fartkameravarnare, så alla alternativ är uppenbarligen inte relevanta. Prisnivån varierar mellan 314 SEK och 14.990 SEK.

Garmin GPSmap 60CSx http://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=83836 tycks kosta någonting mellan 2.990 SEK och 7.999 SEK beroende på varifrån man köper (säljs av 56 butiker). Så visst har du rätt, att det är mycket stor skillnad på priserna beroende på varifrån man köper.

Tja, det är ungefär alltihop. Skärmen var usel, menyerna omöjliga och man kunde inte ställa in namn och funktioner. Samt att känsligheten var riktigt dålig i skog och det är ju där man behöver den. Och så noggrannheten ... Vi borde ha HÖGST 1 meters noggrannhet och det kommer man upp till bara om man har Garmin GPS60CSx på samma ställe i tiotals minuter. Men tio meters noggrannhet är det onödigt att göra hela jobbet.

Man skall ha Sirfstar III som mottagningskrets för att det skall fungera !

Du skall välja handhållna GPS - bil-GPS har vi inte stor nytta av. De har usel noggrannhet.

Noggrannheten kan förbättras med differentialsignal men det börjar bli dyra mottagare. För jordbruket får man med 10 cm noggrannhet men de kostar 3000 euro.

Vi borde ha HÖGST 1 meters noggrannhet och det kommer man upp till bara om man har Garmin GPS60CSx på samma ställe i tiotals minuter.

Det var dethär som jag var mest tveksam om visavi den äldre Eagle Explorern. Men få se hur det blir. -- I och för sig tycker jag nog att en mindre noggrann karta också kan vara informativ, men det är nog meningslöst utföra mätningar som måste göras om. -- Men så undrar jag naturligtvis hur ett sådant värde ser ut, som uppmätts med 1 meters (eller 10 centimeters) noggrannhet?

Man skall ha Sirfstar III som mottagningskrets ...

Dethär är ett annat kapitel som jag måste sätta mig in i. Hoppeligen går det att ställa in sändaren. Det står "12 channel receiver" på locket så uppenbarligen har apparaten nog förmåga att ställa in sig på olika sätt.

Du skall välja handhållna GPS - bil-GPS har vi inte stor nytta av.

Det var också värdefullt att veta. Eagle Explorer är i och för sig en handhållsmodell.

Noggrannheten kan förbättras med differentialsignal ...

Detdär måste jag också studera för att riktigt förstå hur det fungerar. Kanske du har någon hänvisning som jag kunde dra nytta av. Jag har inget emot 10 centimeters noggrannhet och fungerar det i jordbrukssammanhang så blir det ju dubbelt så intressant. - Men var är det man kan använda differentialsignal för att gagna jordbruket?

Sirfstar III är en mikrokrets (hårdvara) och om den inte finns i apparaten så är det kört ...

Det finns flera system att förbättra noggrannheten för GPS. Ett är att ta emot en skild korrektionssignal och då måste apparaten vara utrustad med en sådan mottagare. En annan är att ställa upp en egen fast sändare som man kalibrerar så man vet dess exakta position. Sedan kan man ta korrektionssignal från den och kommer då ned till 1 cm noggrannhet. Används av byggfirmor och är DYR.

En ganska grundlig (litet gammal) info om DGPS finns här:

http://www.gpsinformation.org/dale/dgps.htm

Annars så utgår jag ifrån att GPS:n har WAAS/EGNOS - annars är den riktigt dålig (det är ett system för korrigering också som är inbyggt i de nya GPS:arna och ger noggrannhet ned till 3 meter).

Vi behöver GPS speciellt för körlinjer (vid sprutning). Jag lämnar nu två billar osådda med 15 meters mellansrum som sprutspår men det är ganska jobbigt. Bara priset kommer ned litet så köper jag en GPS för traktorn.

DGPS används mycket längs kusterna. Nu vet jag inte om det finns DGPS inne i landet men sök på Geodetiska institutet ...

Sirfstar III är en mikrokrets (hårdvara) och om den inte finns i apparaten så är det kört ...

Beklagar missförståndet. Eagle finns inte med på Wikipedias lista över tillverkare av Sirfstar III -kompatibla GPS-mottagare, men måste väl ännu gräva i tillverkarens information för att reda ut saken.

DGPS används mycket längs kusterna. Nu vet jag inte om det finns DGPS inne i landet men sök på Geodetiska institutet ...

Sökte och hittade detta <http://www.fgi.fi/osastot/tutkimus_swe.php?osasto= 4>:

En fältstudie utförd i Finland år 2003 indikerade att EGNOS-lokaliseringsnoggrannhet (med EGNOS-systemets Test Bed-signal) är ungefär 2 meter för de horisontala komponenterna och 4 meter för den vertikala i 95% av fallen. Enligt ett körtest på 6100 kilometer runt om i Finland, kan dock EGNOS GEO-satelliterna nås direkt på endast 51% av huvud- och motorvägarna på grund av satelliternas låga elevationsvinklar. Därför är EGNOS-servicens tillgänglighet ganska låg för landtillämpningar i Finland.

Karih: Dokumenteringer av vårt nätdel som har blivit byggd är på gång i terängen och sker med gps system med ca. +- 10 cm nogrannhet

Vi diskuterade detta för några månader sedan och jag håller på med att fastställa vad för slags apparatur som ger den noggrannhet vi behöver. Nisse rekommenderade Garmin GPS60CSx. Det finns en ny modell GPSMAP 76CSx, men jag ser inte särskilt många förbättringar, förutom lite mer utrymme för kartor.

Forskaren vid FGI har inte brytt sig om att ge djupare information om EGNOS-täckningen för Finland. Den engelsktalande experten vid det tekniska stödet för Garmin Finland rekommenderade att man inte skall använda EGNOS korrektionen ovanför Oslo - Helsingfors -linjen, men det måste nog vara fel enligt ovanstående FGI-undersökning. Så jag har nu gått in för att pröva ut GPS-manicken själv. Garmin Finland vill inte främja sin försäljning bland fiberbyggare genom att låna en demoapparat, men jag hittade en återförsäljare i Kajana som var samarbetsvillig. Vi kom överens om att jag skriver en artikel på ett visst nätforum där jag nämner deras firmanamn. Så nu kommer ni att bli konfronterade med reklam - men Bredde sade att det nog går för sig om man gör det hyfsat.

EGNOS ger i bästa fall en noggrannhet mellan 2 och 4 meter. Och det kan ju hända att noggrannheten blir bättre 2013 när det EU-finansierade Galileo-satellitnätverket är i gång. Men om ni nu redan jobbar med +- 10 cm noggrannhet, så betyder det att ni inte använder dessa apparater utan ett annat system. - Så vad kan det vara?

Troligen RTK GPS som är svinaktigt dyr. Man behöver en basstation som ger en korrigeringssignal och då kan man komma ned till centimeternoggrannhet.

Efter en dåligt förberedd uppdatering från Google Maps till Maps Engine Lite har Googles kartprogramm varit så gott som oanvändbart som hjälpmedel för fibernätsplaneraren. Webprogrammet har inte ens klarat av Googles eget lagringsformat KML. Så för att få in KML-data från GPS redskapet måste man först stå på huvudet med båda händerna utsträckta: Öppna din tabellräknare och spara KML-informationen som kommaseparerade rader - Gå sedan över till den föregående 'klassiska versionen' och importera raderna till Google Maps och använd sedan webfönstret så gott du kan.

Jag upptäckte igår att Google äntligen uppdaterat programmet så att det kan läsa KML-filer. Nya tricks, nytt namn: Programmet heter numera My Maps. Det gäller att först lära sig hur det inte så särskilt intuitiva användargränssnittet fungerar. Under portföljikonen öppnar sig en sedvanlig Open File -meny. Använd den om du vill exportera data till en KML-fil. Det var där jag igår hittade Import File -kommandot. Men för att importera skall man numera använda Import-ikonen (gränssnittet tycks ändra sig hela tiden). Där hittar du det magiska kommandot som möjliggör inläsning av KML-filen som jag producerat med GPS-redskapet. Därefter fungerar programmet som sig bör. - Tro inte att det skall gå att läsa in information direkt från GPS-manicken. Det gäller att vänta på nästa uppdatering av Google programmet.

För att få en högklassig utskrift gäller det att skriva ut en PDF-fil. Den är användbar om du råkar äga det verkliga Adobe Acrobat -programmet (alltså inte Acrobat Reader). Vill du redigera bilden utan Acrobat, bör du skriva ut en bild.

Såhär ser gårdagen karta ut: 'Välikatselmus 1.12.2014'. Om du vill veta var dessa presentationer används bör du konsultera http://nettinoste.fi/ och sökordet 'Valmista tuli'

För att inte vilseleda er med reklam för Googles programm, så vill jag påpeka att den bästa kartfunktionaliteten fås fortfarande i Open Source programmet QGIS eller UDIG. Helt överlägsna verktyg. Det kräver dock sin tid att trimma det modellerbara UDIG-användargränssnittet och att lära sig använda den rika mängden QGIS-tillägg.

Har inte kollat vad det står i nuvarande telelag, men i det nya lagförslaget har nätoperatören uttryckligen skyldighet att dokumentera nätets geografi. Liljenet har löst problemet genom att 2008 bli kund hos Keypro, som har marknadsledande position (50%?) i Finland. Eftersom jag visste vad jag ville ha (via internet) långt innan Keypro var fätdig att leverera det, har det varit betatillämpningar hela vägen ända tills vi för några månader sedan omsider fick KeyCOM 2.0.

Kepro säljer även GPS-mätningstjänst (timtaxa, effektivt ca Euro 200 per km: kabelläggaren vandrar med längs rutten som mäts), som vi har köpt ända sedan början och en fördel med att ha samma leverantör för GPS-data och kartor är att rutten blir färdigt inritad på kartan och jag bara behöver ”följa John” med kabelritandet (vilket är svårt nog). KeyCOM har nogrannhetsklasserna 0,2m, 1m och 5m, så jag antar att mätnoggrannheten för den professionella GPS-mätningen är bättre än 2dm och noggrannare än så är det redan svårt att gräva. För gräventreprenörer tillhandahåller Keypro tjänsten kaivulupa.fi, som berättar ifall någon ämnar gräva nära våra kablar.

För kartatabasen betalar Liljenet storleksordning en Euro per månad och abonnent (men därtill kommer allt mitt (talko-)arbete, värt hittintills säkert en stor femsiffrig summa. Om man vill, kan man skaffa en GPS-försedd smarttelefon med stor skärm och ta KeyCOM med sig ut i skogen och spana in nätsträckningen i grannskapet där man står. Men nuförtiden håller jag mig mest till bordsdatorn: ifall jag dristar mig ut i terrängen kommer snart någon av Liljenetkollegerna och säger ”Schas!” (Senast jag så blev bortschasad i oktober 2013 höll Östnylands säkert största traktor på med att i språngmarschtakt ploga ned en stomfiberskabel i huvudvägens vägren två kilometer på två timmar).

För att inte beskyllas for gratisreklam vill jag ännu tillägga att en typisk enskild dokumenteringsuppgift – att lägga till en fastighet, en huskabelstump och en skarv – i KeyCOM kräver över tvåhundra klickningar (eller motsvarande).

Ursäkta mig, Gunnulf. Det måste nog vara mer än 50%. - Jag har försökt undvika att säga någonting om KeyPro, men nu kan jag inte hålla tyst. Programmet är nog inne i beta-versionen fortfarande. Mitt helhetsintryck är att KeyCom är skrivet av någon som aldrig har planerat eller uppehållit ett fibernät. Och så kan man inte skriva användbara datorprogram. Det är som med bolaget som försökte skriva distanspianoprogram för videokonferensutrustning och solenoidpiano. Allt var annars helt OK, men programmeraren kunde inte spela piano.

Vi har bokstavligen förlorat tusen euro på att vara offer för att vår nätplanerare använder KeyCom. Det verkligt otrevliga med bolaget är att de vill ha flera hundra euro för någonting som i GIS-programmen kostar en knapptryckning. Mest oetiskt är att man måste betala extra för att kunna använda information som lantmäteriverket distribuerar gratis. Kommunikationsverket borde ha föreskrivit att man måste använda program som är skrivna med öppen källkod då man lämnade in planer till Bredband för alla 2015. Nu kunde det kommerciella bolaget sko sig på myndighetens top-down bestämmelser och användarnas (alltså vår) bottom-up okunskap.

Köp inte heller onödig GPS-mätningstjänst för 200€ i timmen när ni själv kan dokumentera ert nät med den C.SCOPE kabelsökare som Liljenet vänligen introducerade oss under sin fina demonstration. Precis samma grej som kabelvisarna använder när de märker ut telebolagets kablar. Den billigaste modellen kostar ungefär en tusenlapp. Med det dyraste paketet som kostar mer än dubbelt upp kan man samtidigt mäta kabeldjup och därmed undvika NTM-centralens tillrättavisningar. Det ingår en sändare i det paketet. Den är synnerligen nyttig när man söker elkablar nära hushållen. Gräv av ett par elkablar så är sökaren snabbt betald.

Bara det blir paus under vintersäsongen tänker jag skriva ett datorprogram som kombinerar kabelsökarens USB-information med liknande platsdata som går att läsa vid GPS-läsarens serieport. Varje gång man trycker på sökarens eller GPS-läsarens knapp lagrar programmet Lat/Lon-koordinater och kabeldjup. Hoppas att sökarens tillverkare levererar protokollet så att man inte behöver hacka sig fram till hur det fungerar. Numera är det bara dyra Trimbles tillverkare (och någon annan i samma prisklass) som fått ta del av den informationen. C.SCOPE tillverkaren svarade mycket vänligt, så kanske jag får veta av dem hur handskakningen utförs.

Om jag har förstått Keypros business rätt, så lever de på att (för dyra pengar) göra ARBETE för kunderna. Inget fel med det; entreprenören ska få sin belöning och man är inte tvungen att köpa. Men jag vet inte hur det går till att planera eller dokumentera ett nät utan att SJÄLV gå runt i terrängen – min skrivbordsplanering av Söderby vintern 2012-2013 blev helt refuserad när vi omsider recognoscerade den förmodade rutten i juli 2013. Mina filer med Liljenets nät och dokument sedan 2007 fyller en sticka på 4 GB, och jag kan inte förutsätta att någon annan skulle kunna överta informationen därifrån. Så motiven till att bli kund hos Keypro var tre:
1. Jag ville göra Liljenet oberoende av Mårtenson genom att ha informationen samlad i en kommersiellt underhållen databas med professionella användare den dag som jag själv – av vilken anledning det vara må – inte längre är tillgänglig att upprätthålla och tolka mina kart-, excel- och Powerpointfiler.

2. Liljenet ville inte upprätthålla en egen server för nätinformationen och betala licensavgifter för programvaran

3. Vår rågranne, Lovisa telefon hade goda erfarenheter sv Keypro.

;Så Liljenet blev kund långt innan det var möjligt att mata in och komma åt informationen över Internet. Med min personliga bakgrund som f.d. nerd på 1960-talet har det gått bra och jag har accepterat det extra besvär som beta-användningen krävt. Och Keypro har ungefär en gång i året fått mina (ganska beska) kommentarer om användargränssnittet.

Philip har rätt i att KeyCOM är ett work-in-progress, men tjänsten tuki@keypro.fi har fungerat bra. Liljenet har fått valuta för pengarna utan att behöva betala för mitt talkoarbete.

Kolla tjänsten GPX2KML där man kan översätta Garmin GPX filer till KML som är användbart både i Google My Maps och Lantmäteriverkets Paikkatietoikkuna -tjänst (ännu inget svenskspråkigt namn - suck!).

GPX2KML-tjänsten översätter filen men den presenterar också statistik och den insalmade platsinformationen i Google My Maps vilket är mycket användbart om man vill snabbt kolla vad filen innehåller.