Kabeltrummans storlek och kabelmängden

pdonner skrev 4 Maj 2009 02:16

Nisse: Stomkabelns trummor kan var 2 meter i diameter och väga närmare 2 ton. Så det går knappast med en personbil. Däremot klarar man fastighetskabelns trummor som är bara 1 meter i diameter. [slut på citatet]

Det måste uppenbarligen också handla om olika mängder kabel.

* Så hur mycket kabel innehåller en stomnätskabels trumma med 2 meter i diameter?
* Och hur mycket kabel innehåller den motsvarande fastighetskabelns trumma som har 1 meter i diameter?

Nisse svarade 4 Maj 2009 05:21

Om du går in på till exempel

http://www.draka.fi/draka/Countries/Draka_Finland/ Languages/suomi/navigaatio/Tuotteet/Tietoliikennev erkot/Valokaapelit/Maavalokaapelit/index.jsp

och väljer FYOVD2PMU 2x1.57 LAN så ser du att den vanligen levereras med kabeltrumma K16 (160 cm diameter) och då finns det 4 km på trumman. Det är alltså stomkabel med 14 mm diameter och 2 st. 1,57 mm ståltrådar. Den väger 180 kg/km för 12fibrer och 250 kg/km för 24 fibrer.

FYO2RMU (metallfri) motsvarar ungefär det vi använder som fastighetskabel och har 9,5 mm diameter och kommer på K14/6, dvs. 140 cm trummor med 6 km kabel och väger 75 kg/km. Det är litet mer än de trummor vi fick i tiderna.

Vi använde FYO2PMU som nuvarande Nestor Cables tillverkar i Uleåborg:

http://www.nestorcables.fi/optiset_telekaapelit.ph p

och den har 9 mm diameter och väger 80 kg/km. Kommer på K14/6 dvs. 140 cm diameters trummor och 6 km. Nestor Cables har FYOVD2PMU i längder på 6 km och trummor K20 för 24 fibrer men K22 för 48 och 96 fibrer.

Bara som ett exempel.

Vi fick också stomnätskabel på de stora 2 meters trummorna men det rekommenderas inte för de är besvärliga att hantera. Man kan nog diskutera saken med leverantören. Men det är ju trevligt att inte behöva skarva så ofta så man måste väga det ena eländet mot det andra.

De stora trummorna på 2 meter väger över 1500 kg och kräver nog tuffare don än personbilar. Att lyfta upp dem klarar inte heller en vanlig frontlastare på en jordbrukstraktor. Liljenet löste det genom att bygga specialkabelvagnar som har två hydraulcylindrar som själva lyfter trumman upp på vagnen - mycket smart. Se Kabelplogning i Datanät: teknik på vår portal (jäklar, bilderna hade försvunnit vid kraschen i januari men nu är de tillbaka).

Det är nog stora kelor som gäller om man vill lägga billig kabel . Om grävmaskinen är 13 ton så är hanteringen av de nog inte något problem eller av modell större Lännen. De själv lyftande kelavagnarna är nog sådan modell som det skallvara om det skall bli ett billigt bygge och om de byggs med boggi så kan man dra de med grävmaskinen samtidigt som man plöjer när kabeln.

Tyvärr så är det mera realistiskt att räkna med att det bara finns en gammal traktorgrävare att tillgå.

Angående kelor och deras vikt så har bygge med rör, mikrokabel och eventuellt blåsfiber en stor fördel.

Alla kelor och övrigt material kan lyftas med handkraft, transporteras med personbil tom vid behov.

Det låter bra och det är nog en avsevärd inbesparing. Kunde du inte skriva en artikel där du presenterar din syn på fördelarna med blåsfiberbygge så att allt återfinns på en plats?

Med blåsfiber måste man räkna med dubbla kabelpriset OCH gräva en grop varannan kilometer ! Jag vill minsann inte ha kabelbrunnar så tätt. På 50 km är det 25 kabelbrunnar som står fulla med vatten och is varje vinter.

På den positiva sidan finns att blåsfiber kan vara lämplig i tätorter där man behöver blåsa i ny fiber. Jag skulle i alla fall sätta gränsen vid 2 km så man kan blåsa fibern direkt till slutpunkten utan att behöva dra upp den emellan i nån eländig grop.

Det är bättre med kabelskåp ovanpå mark. KrsNET har inte använt endast 7 brunnar totalt om jag inte minns fel och det var i början tills man kom fram till att det inte är vettigt.

I Kstad har vi ett stamnät på ca 150 km men INTE 75 brunnar!!!!

Röret för mikrokabel är 1 km/kela. Stämmer. MEN det betyder inte en brunn på varje ställe. Om det inte är bebyggelse lämnas röret synligt i en grop och så fortsätter man med nästa kela....men i de flesta fall passar det med skåp eftersom det skall tas ut fiber för distribution på de flesta sådana ställen. Åtminstone vårt stamnät har dragits i närheten av bebyggelse.

Rörkelan för stamnät är som sagt 1 km (väger 82 kg)...däremot är mikorkabelkelan 4 km. Den kabeln blåses 1 km till gropen läggs i en åtta och så fortsätter man framåt osv. Mikrokabelkelan hanteras endast av leverantören som blåser in den så den behöver vi inte hantera själv.

Vägundergångar går även mycket behändigare att göra med rör...bara att kapa röret och köra det igenom vägen och så skarvar man det.

Jag rekommenderar att ni gör en kalkyl med bägge metoderna för att jämföra hur stor prisskillnad det uppstår i verkligheten. Det går inte att säga detta i allmänhet. Projektera bägge metoderna för egen jämförelse.

Observera det som jag sagt tidigare någonstans. Blåsfiber och blåsbar mikrokabel är inte samma sak. Röret för Blåsfiber finns på en kela som väger endast 28 kg och används från närmaste fiberskåp (mindre modell) in till huset.

Fördelen med mikrokabel är den att man inte behöver kapa hela kabeln (alla fibrer) vid svetsning utan man behöver max svetsa 12 fibrer även om det är en 96 fibers kabel. Detta leder till att svetsningen kan utföras betydligt snabbare = lägre svetsningskostnad.

Jag rekommenderar att ni gör en kalkyl med bägge metoderna för att jämföra hur stor prisskillnad det uppstår i verkligheten.

Det är sådant som jag tycker man absolut borde göra istället för att enbart kalkylera. Vad anser ni andra? Verkligheten är ofta underbarare än teorin.

Man behöver absolut erfarenhet av metoderna. Dessutom skiljer det sej väldigt mycket mellan vår flata lerjord och steniga fjäll. Ni har nog ganska speciella förhållanden som gör våra erfarenheter värdelösa. Men bygg en sträcka så märker ni nog för- och nackdelarna.

Jag ser det ur egenjobbets synvinkel. Jag gillar inte att det måste komma en firma och blåsa in fiber (eller mikrokabel). Om man drar ut en tuff jordkabel - till och med på marken - så är det bara att koppla ändarna och det fungerar. Jag tror nog ganska mycket på den tunga jordkabeln. Så som den har misshandlats utan att ta skada visar nog att den klarar det mesta. Och som jag ser det så måste ni spara på grävkostnaderna. Det går inte med 10 euro/m. om man i stället lyckas krafsa ned kabel 10-20 cm mellan stenarna så kan man komma ned i mycket lägre kostnader. Men ett blåsrör måste läggas på ordentlig botten och i värsta fall måste ni fylla med sand under det. Dyrt, dyrt ...

Men det är upp till er att bestämma förstås.

Hur är det med leveranstiderna. Vi skulle vilja bygga uppkoppling till skolans lägre klasser i samband med svetsdemonstrationen den 4.6. Vad tror du Nisse, om vi beställer en trumma FYO2RMU kabel på måndag så kommer Draka att hinna leverera i tid, eller måste jag skaffa 150 meter kabel andra vägar?

Kan du inte få kabel från Nestor Cables i Uleåborg ? Draka har lagret här i Kouvola så det är mycket längre väg. Du kan också försöka få kabel från någon operatör - om ni har någon där som bygger fiberkabel.

Jag skall försöka med Nestor. KPO erbjöd i samband med våra underhandlingar att de är beredda att leverera fördelaktig kabel, men sedan när jag hörde mig för med fiberplaneraren så blev det heltyst. Men man kan jag alltid försöka på nytt.