Kabelnätet

Jag satte in en kort beskrivning på wikin. Fråga om det saknas nånting.

http://bredband.selfip.net/wiki/index.php?title=Ka belnätet

Jordkabel har ofta två ståltrådar som MÅSTE kopplas ihop i en skarv.

Dedär ståltrådarna kan vara rätt så besvärliga. Hur gör man den kopplingen allra behändigast?

Jag fick tidigare den uppfattningen att trådarna också används för att ge möjlighet att lokalisera kabeln vid felsituation. Det betyder väl att man också lätt skall kunna öppna dendär kopplingen.

Jorda INTE på flera olika ställen !

Uppenbarligen kopplar man väl ändå ihop i båda ändarna eller hur hade du tänkt det?

Du påpekade i telefon att man kan lägga dendär 5-10 meters slingan i svart avfallspåse av tjockplast. Det tycker jag var en bra idé, så jag föreslår att du gör ett sådant tillägg i artikeln. Tyvärr är det just nu och här ganska svårt att få tag på påsar av starkt material.

Jordkabel har ofta två ståltrådar som MÅSTE kopplas ihop i en skarv.

Dedär ståltrådarna kan vara rätt så besvärliga. Hur gör man den kopplingen allra behändigast?

Jag fick tidigare den uppfattningen att trådarna också används för att ge möjlighet att lokalisera kabeln vid felsituation. Det betyder väl att man också lätt skall kunna öppna dendär kopplingen.

Man behöver inte koppla någon signal galvaniskt till stårltrådarna - det räcker bra med induktiv koppling (anslutning utanpå kabelns mantel).

Jorda INTE på flera olika ställen !

Uppenbarligen kopplar man väl ändå ihop i båda ändarna eller hur hade du tänkt det?

Du påpekade i telefon att man kan lägga dendär 5-10 meters slingan i svart avfallspåse av tjockplast. Det tycker jag var en bra idé, så jag föreslår att du gör ett sådant tillägg i artikeln. Tyvärr är det just nu och här ganska svårt att få tag på påsar av starkt material.

Inte nödvändigtvis. Där fastighetskabeln går in i huset kan det vara bra att jorda UTANFÖR huset och ta bort en halv meter ståltråd så åskan inte kommer in i huset så lätt. Det jag menade vara att ELEKTRONIKEN inne i huset måste jordas till samma punkt.

Plastpåsar är inte nödvändigt för de håller ändå inte tätt. Svep en plast runt kabeln ! Vi har använt ensilageplast som är väldigt starkt och finns i stora mängder hos oss.

Finns det nåt bra/enkelt planeringsverktyg för kabelnätetsplanering. Jag har sett Gunnulfs planering med ppt och där fanns en massa rätt enkla visuella planeringskoder. Finns dom kanske beskrivna nånstans? Kartbotten får jag från Keypro.

Det bästa vi har om dethär är på spalten: Finlandssvenskt fiberforum > Att dra fiber > Dokumentering av fibernät

Statens stomnätsplanering baserar sig på en massa regler som finns dokumenterade, ifall du behöver dem.

Det går någorlunda framåt med planerna att bygga fiberkabelnät på Emsalö, planerar att bilda ett andelslag. Varifrån kan man möjligtvis få tag på statens nätplaneringsregler?

Vi har en sådan fundering att dra stomnätet i kraftlinjerna ut till alla transformatorer. Har diskuterat detta med planeraren på landskapsförbundet som håller på att göra färdigt kommunens plan. Nå han har planerat att stomnätet skulle dras längs med vägen men tyckte att elnätet är bra. Han understödde andelslag under förutsättning att andelslaget tar hand om hela Emsalö, också de sk. kommersiella områdena. Modellen är från KumlingeBrändö-projektet och vi har diskuterat detta med firman som drar kabel på Kumlinge (en Borgåfirma!). Kommunens elnätsbolag förhåller sig positivt (fått alla kartor), ska diskutera närmare 20.10. Från LPO har vi fått erbjudande om uppkoppling med riktad radiolänk, alltså förbi TeliaSonera som nu har monopol på öns all ADSL men inte vill dra detta ut till södra Emsalö. Södra Emsalö är ett stödberättigat område enligt Ficora.

Jag har gjort en schematisk karta över kraftlinjerna och tranformatorerna på ön och det visar sig att slingor inte går att göra. Nätet blir typ fiskben, totala längden blir ca 40 km. Eftersom jag är novis med sådan här planering så har jag sådana frågor som att hur fördelar man fibrer från stomnätet till abonnenterna. Om man antar att stomnätet tar slut vid en transformator så kan man därifrån dra längs med 240 V nätstolparna anslutningskabel till varje hus. I snitt är avstånden från transformator till hus ca 300 m men det finns sådana i slutändan som kan ha upp till 1,4 km. Då antar jag att man gör all svetsning och fördelning i en box vid transformatorn. Är det här nu fiffigt?

Längden huskabel som ska dras är mycket mera än stomnätet, uppskattat till 90 km för ca 200 anslutare och för det blir det inget stöd då det är under 2 km.

För stomlinjen har vi beräknat 6 eur/m installerad (landskapet beräknar 12 eur/m) och om samma gäller för huskabeln så kan ju en anslutare på 2 km avstånd hamna att betala 12.000 eur. Undrar hur det här ordnas på de sk. kommersiella områdena, ingen operatör skulle sätta ner sådan pengar och ingen skulle ansluta sig heller för det priset.

Man lägger en burk på stolpen där man svetsar fast abonnentkablarna till stomkabeln. Inget problem om ni lämnar LÅNGA ändar på kablarna så man får in ändarna i svetskoppit.

12 euro/m verkar helt vansinnigt och 6 euro/m är också dyrt med tanke på att vi plogar ned för 1 euro/m. Nu går det ju inte att ploga i berg men inte är väl stolphyrorna SÅ hemska ? Senast då jag pratade med Borgå Energi så var de ganska möjliga.

Ni måste nog komma ned till 2000-2500 euro per anslutning. Annars blir det knappast nånting. Kolla vad som är nödvändigt och vad som egentligen inte är det. En del av "kvalitets"kraven är bara skitprat av skrivbordsplanerare.

Tackar för svaret. Har gått igenom en hel del av diskussionerna, speciellt rörande den där 2 km gränsen. Men vad betyder växel och vad betyder kopplingspunkt? De har väl skilda kostnader.

Om vi sätter mitt på ön (10 km åt båda hållen) en central, därifrån vi har radiolink till LPO, så till centralen ska väl gå från varje anslutare 1-2 fibrer via stomnätet. Nå där är väl en växel? Men om vi har mer än 100 anslutare på vägen till centralen och stomkabeln har 96 fibrer så vad gör man då?

Apropå priset så skulle det vara intressant att höra vad det kostat på Kumlinge, stomlinje och distribution.

Efter några års erfarenhet av de nedgrävda vatten- o avloppsledningarna så kan vi konstatera, när det rör sk. efteranslutningar, att rören rätt ofta grävs av. Och det är ett jäkla jobb att både skarva rören (behövs 2 svetsmuffar per rör) och klora vattennätet (Nokia skitvatten-syndromet). Därför tycker jag att att hänga upp kablarna (med redigt slack för senare skarvar) och ta ned dem till marknivå till svetsboxarna kanske ändå är bättre än att gräva ned. Det lokala elnätsbolaget ändrar också sina linjer till att gå längs med vägar och byter till starkare kabel (fiberkabeln är då skyddad för träd som faller he-he). Och så behöver man inte borra under vägar.

Växel är ungefär som en telefonväxel. Man tar in 24 (eller fler) fibrer och skickar vidare med en. En sorts koncentrator alltså. Mycket enkel att koppla in - den sköter automatiskt om trafiken vidare. Det lönar sej sällan att lägga 96-fibers kablar för det är ett jäkla jobb - och dyrt - att skarva dem eller ta ut en fiber. Vi lägger hellre flera mindre kablar så behöver man inte kapa alla 96 fibrer. Det är en avvägningsfråga hur många undercentraler (växlar) det lönar sej att bygga. De skall ha el och litet värme (mycket litet om de är isolerade) men spara mycket fiber. Vi lade ned för litet fiber i Hindersby i början så vi har varit tvungna att sätta in fyra växlar för att få fibern att räcka till. En del är helt enkelt skruvade fast på en pannrumsvägg. Men i princip bör man ha så få växlar som möjligt. Vi lägger helst inte ned grövre kablar än 24-fibers (nån stump 48-fibers mellan centralerna möjligen) för skarvburkarna blir dyra över 24 fibrer. Men försök få så få skarvar som möjligt ! Varje skarv är ett potentiellt felställe.

Där det finns klungor av hus kan man tänka sej att lägga in en växel och gå vidare med en klen kabel. Att dra alla fibrer till en enda växel är knappast lönsamt.

Våra växlar är på 24 portar (=24 sbonnenter) men kan kopplas ihop så man får nästan hur många som helst.

Det är OK att lägga i stolpar men det måste vara metallfri kabel för annars blir det hopplöst med åskan. Och kom ihåg att det finns skogslastare som lätt tar ned kabeln. Det blir två skarvar i så fall - omkring 1000 euro för klena kablar och mera för tjocka.

Med en metallfri luftkabel hur blir det med bärbarheten hur långt kan det vara mellan stolparna.
Kan inte tänka mig vad som skulle ersätta en metallvajer i kabeln eller ovanför.

Hälsn Kari

tyckte att elnätet är bra

Går utmärkt att dra luftkabel men räkna med att stolphyran kan bli dyr ifall elbolaget håller fast vid listpriserna på ca 130€/stolpe. Vi fick inte en cent rabatt från Ålands Elandelslag fast stolpyrorna gick på flera hundra tusen euro.

en Borgåfirma

Är helt ok, bland de billigaste oxå

i en box vid transformatorn

Att klargöra från början så får fiberkabel INTE dras i transformatorstolparna, man måste gå runtomkring. Finns det inte lediga stolpar bredvid så måste man sätta upp en själv.

intressant att höra vad det kostat på Kumlinge

Brändö-Kumlinge stomnät har kostat 1,6 milj euro, då ingår ca 40 km sjökabel och 80 km luftkabel. Distributionsnätets budget är 440 anslutningar x 2750 euro = ca 1,2 milj euro. Stomnätskabeln är 96 fiber, distributionskabel används 24 fiber och till fastigheterna dras kabel med 4 fiber.

Med en metallfri luftkabel hur blir det med bärbarheten

Vi använder metallfri kabel upp till 250m mellan stolparna på sina ställen.

Samarbete kring elkablar och fiber

Dynamonet och Vasa elektriska delar på kostnaderna då elkablar och fiber grävs ner i Rangsby-området.


http://www.sydin.fi/story.aspx?storyID=50538

Dynamonet och Vasa elektriska delar på kostnaderna då elkablar och fiber grävs ner i Rangsby-området.

Bravo. Dethär tyckte teleoperatören TeliaSoneras försäljare att man inte kan göra, utan fibernätsbygget bör i deras mening ta vid när elinstallationen är färdig.

Nå, vad fasen fattar en försäljare ?

Liljenet har genomgående haft bra samarbete med Kymmenedalens El. Allting byggs gemensamt.

en försäljare fattar bara vad som finns i rapporten till högre instans som betalar ut provisionen. Allmän kunskap har tyvärr försvunnit...
Men vi vanliga knegare har litet svårt att erkänna vår okunskap. Igår blev jag fundersam när jag besökte husbolagets källare och telerummet. Där finns på dörren Helsingfors Telefonförenings logo, stor och vacker, under den en liten dekal med ordet Elisa... Inne i rummer finns det massor med skruvar (?) och metalltrådar och en skylt som beättar om "Laajakaista". Nytt i rummert är en lite låda med Telia Soner dekal och en orangefärgad optisk fiberkabel. Från den går det inte ännu några trådar vidare. Enligt uppgift kommer Sonera snart att börja marknadsföra till husbolagets innevånare 1 G anslutningar.
Utanför i korridoren finns Welhos 100 MB kabel, såväl bredband som kabelTV.
Vi vanliga dödliga vet bara att Soneras kabel är snyggast! En försäljare kan, om han är skicklig, sälja vad som helst.