Att dra stomnätskabel

Jag tycker dehär Nisses synpunkter inte framgått tidigare så vi bör väl flytta materialet dit det hör.

Jag behövde bild av stomnätsplog för ett föredrag och kontaktade alltså firman Suomen kaapelikaivu Oy från Österbotten. De hade lämplig bild av en stomnätsplog:

http://www.suomenkaapelikaivu.fi/kalustokuvat/HPIM 0210.jpg

Nisse kommenterade såhär:

# Skrivet: 11 Jun 2009 10:06

Märk väl att man behöver en grävmaskin i den klassen som syns på bilden. En vanlig jordbruksgrävare klarar inte den plogen !

En bakmonterad plog är lättare att dra då man får tyngd på bakhjulen. Men det går inte efter regn. Vi måste ha två stora fyrhjulsdrivna traktorer att dra plogen ett år då det kom regn förrän vi hann ploga. Bästa tiden är just nu då ytan är torr och det är mjuk under ännu. Hösten är sämst då jorden är hård under och slipprig på ytan.

Är insatt i wikin på Kabelplogning.

Kommer inte fram på bilden om plogen kan vinklas horisontalt så att man kunde ploga snett in i en vägbank. Vet nån vem som har sådan här utrustning i Östnyland?

Det ända som behövs för det är en tillt, den är lätt monterad. Suomen Kaapelikaivu har tx en sådan på sin 18t Hitachi. men 18t är i underkant för att ploga kabel med, det är bara i sandjordar det går riktigt bra med så liten...

Kommer inte fram på bilden om plogen kan vinklas horisontalt så att man kunde ploga snett in i en vägbank. Vet nån vem som har sådan här utrustning i Östnyland?

Själva plogen kan inte vridas men lyftarmarna på traktorn kan nog ställas så den går snett - fast inte så mycket.

Å andra sidan är det lätt för Dan att bygga om fästet så plogen går på sidan. Han har ju byggt alltihop själv. Det har bara inte ännu funnits behov av det.

Kommer inte fram på bilden om plogen kan vinklas horisontalt så att man kunde ploga snett in i en vägbank.

Det är just så som vi också tänkt ploga. Vägverket nämnde att önskat 70 cm djup kan räknas också just på nämnda sätt, snett in i vägbanken.

Suomen Kaapelikaivu har tx en sådan på sin 18t Hitachi. men 18t är i underkant för att ploga kabel med

Går det att göra med den större plogen på bilden jag hänvisar till?

nej, den har ingen tillt monterad. de flästa maskiner har någon form av tillt, antingen original eller som tillägg.

Vem har och var finns exempel och erfarenheter av att dra stomkablar i skärgårdsmiljö. Alltså morän, berg, vatten, åska och stormar. Åland?

Det är nog Fredrik som är bäst insatt i detta ämne.

Men du kan börja med att kolla:

Finlandssvenskt fiberforum > Bredband i Finland > Brändö-Kumlinge fibernät

Nisse tycks vara av den meningen att åskan är det huvudsakliga underhållsproblemet i Hindersby (och väl alla våra nät i glesbygden) så han tycks ha en samling med åskskadade mediekonvertrar. Men Nisse håller också på med en del intressanta experimentkonstruktioner som du kan ta del av. Sök på 'åska' så hittar du säkert hans intressanta försök. Jag kom på dehär spalterna:

Finlandssvenskt fiberforum > Optiska fibernät > Åska och elektronik
Finlandssvenskt fiberforum > Optiska fibernät > Åska och elektronik - på nytt

Man har ju ställvis använt luftledning för att klara av skärgårdens berg och kobbar, men tyvärr medför det kanske samtidigt ett kraftigt ökat åskproblem. Man rekommenderade metallfri kabel för att lösa det.

Det var intressant det där om åskan. Tycks vara ganska okänt men det är väl för att urbanister väl inte har sådana problem. Angående BKF så verkar dom ha hängt kabel i stolpar men hur är det med vattenöver/undergångar. Månne Fredrik kan komma till Emsalö och berätta?

Vi har ett annat prpblem också; hur koppla upp sig med nån operatör? Sonera finns på ön men varför sku dom ge nåt litet andelslag uppkoppling. Lovisa telefon är positiv för sådant men avståndet till deras närmaste fiberkopplingspunkt är 25 km. Hur har det här ordnats på Brändö/Kumlinge?

hur är det med vattenöver/undergångar

Kortare sträckor i stolpar, ett ställe följer kabeln en bro, vid längre sträckor sjökabel.

Hur har det här ordnats på Brändö/Kumlinge?

Vi har dragit fiber till närmaste kopplingspunkt, i vårt fall i Vårdö dit vi har 17 km sjökabel från Seglinge i Kumlinge.

varför sku dom ge nåt litet andelslag uppkoppling

Har ni frågat?

Uppkopplingsinformation har varit sk. affärshemligheter (i vårt område emellanåt uppenbarligen också 'militära hemligheter'). Men med större offentlig press på att vi måste veta var uppkopplingen kan ske, börjar kunskapen sippra ut.

Först hette det att uppkopplingspunktens läge är någonting som kontrolleras först i det skede när stomnätsprojektförslaget kommer in till kommunikationsverket. Den tanken är nog aningen löjlig, för inte kan man skriva ett stomnätsförslag utan att veta var uppkopplingen skall ske. Det hela ser ju ekonomiskt ganska olika ut om man har uppkopplingsmöjlighet på 75 km eller 5 km avstånd; för att inte tala om att uppkoppling finns tillgänglig på andelslagets hemort eller om man blivit helt utestängd.

Men nu heter det alltså att också vårt landskap har tillgång till dylik kunskap. Kanske också snart ett nätandelslag har rätt att göra förfrågningar om möjligheter till uppkoppling. Dethär är nog något som kommunikationsverket borde underlätta för att främja vårt intresse för att få ett landsomfattande stomnätverk.

Jag var i Mieslahti i början av veckan och där fick de intresserade och aktiva innevånarna i den lilla byn veta att de redan länge haft en egen lokal anslutningspunkt som naturligtvis ingen vetat om. Gratulerade byinnevånarna för raska tag och påminde dem om att jag behövde jobba på i tre års tid för att få fram samma information av hemlighetsmakarna i telebolagen.

Det är kanske också konkurrensen som sätter fart på telebolagen. Det kan hända att informationen fanns till hands, eftersom man var medveten om att vi underhandlat med Corenet. De har en anslutningspunkt som ligger förhållandevis nära Mieslahti, så nu fanns rädslan där för att nätandelslaget köper av annan leverantör.

Dethär är en annan sak som också kommunikationsverket borde tänka på: Så länge vi inte har enhetsprissättning på stomnätsöverföring är det nog angeläget att vi får olika uppkopplingsalternativ. Så länge man i Mieslahti är inlåsta till telebolagets anslutningspunkt, fortgår telebolagets distributionsmonopol med åtföljande överdimensionerad prissättning och möjlighet att låsa in andelslagskunderna på alla tänkbara sätt. Det är ju en sådan diskussion som vi tyvärr måstat föra. Och den onödiga debatten försvinner direkt när stomnätsöverföringen dvs. nätet separeras från internettjänsterna.

Såg en bild av att nån drar optofiberkabel i havet via Röda havet till Afrika för att få Östafrika uppkopplat. I bilden visades en förgrening till Indien. Hur gör man förgreningar i havet? Och hur ska kabeln skyddas för drivis när den dras upp på land?

Jisses. Östafrika. Vart?

Östafrika..kolla här:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/8165077.stm