Marknadskrafter

Jag såg att det under marknadskrafter nog finns Köpare och Säljare men inte Byggare ...

Jag tänkte öppna en ny tråd som handlar om just det som nu tycks vara det största problemet: 95 % skall byggas av "marknadskrafter". Vi har diskuterat den här saken i många år men inte direkt i en tråd utan mera vid sidan av andra frågor. Gyje tog förtjänsfullt upp Christensens "Innovator's Dilemma" för många år sedan och Ulf har haft en hel del synpunkter i frågan. Vo borde kanske samla dem här ...

Och Gunnulfs sakliga inlägg är värt ett sakligare svar än bara mina sura kommentarer om korkskallar i ministeriet.

Så jag kopierar in Gunnulfs inlägg här som början på diskussionen.

Kopierat från tråden "Finland är igen ett föregångsland på bredbandsfronten" (vilket är en ganska dubiös rubrik ...):

"# Skrivet: 12 Nov 2009 00:03

Fiberkolleger!,

Eftersom jag år 2000 hörde till dem som ni nu kallar marknadstalibaner och var med och genererade siffran "95% af finländarna bor inom 5 km från närmaste optiska anslutningspunkt", har jag orsak att påpeka att konkurrensen inom teleinfrastrukturen har varit mer intensiv i Finland och tidigare än i de flesta andra europeiska länder tack vare att vi redan på 1980-talet hade TRE långdistansnät:
- Telecom Finlands traditionella riksnät
- De privata telefonbolagens Datatie och sedan Kaukoverkko Ysi
- Telivo, som använde IVO's interna infrastruktur
som alla hade kopplingspunkter nästan på varje större ort.

Ingen av dem hade förstås byggt up abonnentlinjer. Medelpriset på en optisk abonnent¬anslutning (stad & landsbygd) uppskattades år 2000 till FIM 7000, vilket för den optiska lokalnätsinvesteringen genererade siffran 18 miljarder FIM + lite till (som telebolagen utan vidare lovade sköta om) för komplettering av riks- och förbindelsenät, summa 21 miljarder FIM. Detta (€2000 per hushåll) är en helt orimligt summa att subventionera. Slutsats av år 2000: Utbyggnaden av ett optiskt fibernät på lokalnivån i Finland måste finansieras privat. Det viktiga var att ministeriet då klart sa ifrån åt telebolagen "Bli inte och vänta på stödpengar! Investera! Konkurrera!"

En helt annan sak är att jag sa åt Harri Pursiainen att "Förr eller senare (det blev 2008!) måste Du på något sätt ta Dig an den resterande 5-procenten!"

Från telebolagens synpunkt sett är det helt klart att \u2013 eftersom det är omöjligt att göra allt genast - de slussar knappa investeringspengar till de områden där lönsamheten är bäst, dvs tätorterna. Om då glesbygden ser sig förfördelad (vilket vi gör) så leder den kommersiella konkurrenslogiken till att vi bygger egna nät (och inget illa i det). Om det finns en marknad, som telebolagen inte betjänar, och fiberkabelandelslagen är beredda att göra det, så ska vi ha rätt att göra det! Alltså; det är marknadskrafterna som leder till att det uppstår privata fiberkabelandelslag! Marknadskrafterna är vi!

Men ifall telebolagen hindrar uppkomsten av nya konkurrenter och vägrar sammankoppla sina nät med oss nykomlingar (eller kräver orimlig ersättning för samtrafiken), d å sker en orättvisa, som vi behöver statsmakten till för att ingripa.

Jag har i ca tjugo år applåderat Harri Pursiainens linje att i huvudsak låta det privata kapitalet ombesörja investeringar i telecom och har inte orsak att ändra åsikt. Privata personer/organisationer riskerar e g n a pengar, som därför sätts där de genererar bäst avkastning. Principen leder till en sundare och mer kostnadseffektiv utbyggnad än om staten strör pengar rundhänt för allehanda behjärtansvärda ändamål. Om de privata telebolaget investerar i återvändsgränder är det ju helt rättvist att deras aktionärer får stå för för förlusterna!

- Om det finns områden som inte är kommersiellt intressanta för etablerade operatörer? OK, inget hindrar att vi som bor på de områdena själva investerar eftersom vi själva anser att vi behöver tjänsterna! Grannoperatören ska bara inte ha rätt att vägra koppla in mig till ett rimligt pris!

- Men om det finns områden, där invånarna helt enkelt inte har råd att investera? I rättvisans och jämlikhetens namn skall då det allmänna (=staten) träda in och på lämpligt sätt subventionera möjligheten att få bredbandsanslutning även där.

Men så som subventioneringsidén nu förverkligas är det ju en fars!"

Nu är det fråga om två helt olika synvinklar:

1) hur bygger man kostnadseffektivt ett optofibernät

2) hur bygger man SNABBT ett optofibernät för att vara ledande i den tekniska utvecklingen

Jag kan hålla med Gunnulf i mycket då det gäller punkt 1). Vi har under närmare 10 år kritiserat de överdrivna kostnadsberäkningar som operatörerna och ministeriet presenterat. Och som nu har bevisats vara överdrivna. Lovisa Telefon bygger för relativt hyfsade priser i hela Östra Nyland och Liljenet och Hindersby har byggt för mycket lägre summor (men med talko).

Men vår tyngdpunkt i diskussionen har legat på punkt 2). Och det verkade underligt att operatörerna inte ville bygga fibernät alls - tills Guje drog fram Christensens bok som förklarade en hel del. Det är helt enkelt fråga om ett teknikskifte och då är det nästan omöjligt för den gamla att gå över till den nya tekniken. Vanligen måste de gamla gå i konkurs och nya krafter bygga den nya tekniken. I det här fallet blev det andelslagen (och Hindersby-Bäckby Service AB som i misstag råkar vara ett aktiebolag men fungerar som ett andelslag). Nu har en del små operatörer insett att det är fibernät eller död men de stora framhärdar. Bara framtiden utvisar vilka som överlever.

Finland har redan förlorat punkt 2). Vi är på 16:e plats och på väg nedåt (se Oxfords s.k. Cisco-undersökning). Och då anklagar jag marknadsfundamentalismen för det för att de ensidigt stirrar sej blinda på punkt 1). Och inte bara det. Staten har inte insett att andelslagen ÄR bättre på att bygga än operatörerna. Utom stomnätet förstås där det är svårt för andelslagen att bygga.

Sedan har det ALDRIG varit frågan om att "staten skall subventionera". Varifrån det påståendet kommer är en gåta - möjligen ur ministeriets fantasi. Vi har alltid talat om att andelslagen bygger med egna pengar MEN behöver lån och borgen - vilket är en ytterst billig stödform för staten. Men operatörerna använder konkurrensen som tillhygge för att HINDRA andra från att bygga (även om de inte vill bygga själva).

Personligen sätter jag punkt 2) före punkt 1). Som gammal professor inom datateknik så är jag mindre bekymrad över konkurrensen inom landet än konkurrensen globalt. Och där har vi tappat stort ! Just därför att det sitter en massa konkurrenstalibaner och HINDRAR byggandet av rent ideologiska skäl. Och som sagt därför att operatörerna använder konkurrensen som vapen för att hindra att den nya tekniken utkonkurrerar deras gamal teknik.

Jag borde ha läst denn tråd innan jag skrvv inlägget nedan..ja klistrar ind et här..så fortsätter vi diskussionen om marknadskrafter här:

- Jag var som sagt på ett NextGenerationAccess-seminarium i LOndon förra veckan. Min reflektion var att vi (Finland) trots allt åtminstone ligger framon UK. De talade nog väldigt mycket DSL ännu. En indier däremot på plats talade kort och konsist om 1 Gigs-anslutningar redan nu och 10 Gig på kommande...han reflekterade nte ens över nåt annat .

Gunnulf har ett informativt inlägg ovan. Jag är fullständigt av samma åsikt...dessa nya spelare (lokala nätbolag, lokala nätbolag som samarbetar) är också kommersiella bolag som arbetar helt enligt marknadens villkor och det med rätta. De gamla spelarnas oförmåga har framkallat dessa nya spelare. De gamla spelarna sitter fast i en trög affärsmodell som härstammar från telefonitiden som är förbi. En ljusning hägrar dock bland de gamla spelarna på vissa håll = de kvarvarande mindre lokala/regionala bolagen. Tyvärr har en del av de lokala/regionala låtit sig uppslukas i ett större nationellt bolag som antagligen siktar på börsen.

Jag sällar mig också till dem som tror att när regeringen 2012 har utvärderat nuvarande strategi (95%/5%) behövs en kursändring.

ADSL-nivån uppnåddes med glans i Finland genom de gamla spelarnas goda nät...men övergången till nästa generation (omstörtande teknik) kommer att gå för långsamt

Jodå, jag tror också att de nya bolagen är de framtida segrarna. Jag bara förargar mej över den tid som gått förlorad. Och då klagar jag inte direkt på bolagen utan mest på ministeriet vars uppgift det är att INTE se till enskilda bolags väl och ve utan just till punkt 2) dvs. hela landets framtid ! Jag anser att ministeriet helt försummat sin viktigaste uppgift. Liksom politikerna (om man nu ens kan kräva av dem att de skall fatta nånting - men vi har valt in dem för att göra det förstås).

Mycket intressant med de s.k. u-ländernas inställning. De kommer att hoppa över hela xDSL-fjanteriet och gå direkt på optisk fiber vilket de vinner mycket på. Där ser man att enskilda företags intressen inte alls är detsamma som hela landets intressen.

Sedan är frågan vad som är andelslagens roll ? Jag tror att de inte alls kommer att tappa i betydelse även om det så småningom kommer nya fiberföretag. Lovisa Telefon har en ganska bra linje. Jag pratade med Gustaf Forsberg (vd) och han var intresserad av samarbete för andelslagen bygger MYCKET billigare distributionsnät än någon annan med sin lokala förankring. Och så ser jag den lokala verksamheten som mycket värdefull ännu långt utanför sjäva nätet.

Vi måste ju också ANVÄNDA nätet och fastän vi tillsvidare varit väldigt koncentrerade på själva bygget (det går ju inte att använda förrän det är byggt !) så misstänker jag att användningen blir vår viktigaste uppgift i framtiden.