Statistik

Rent statiskt sett så har dethär landets hushåll redan tillgång till bredband.

För ett år sedan fanns det bara några små vita fläckar kvar, 3.9%.

Vi som tycker att det vore dags att så småningom börja bygga bredband är således ute i ogjort väder.


Jag har hämtat uppgifterna från Kommunikationsministeriets publikationer 8/2007, Den nationella bredbandsstrategin, slutrapport
http://www.laajakaistainfo.fi/svenska/bredbandstra tegin_slutrapport.pdf

25.2.2008 Moderatorn varnar: Siffrorna okontollerade i detta inlägg!

Åren 2003-2006 ökade företagsanslutningarna i Finland med 1 999 900%

Resonemanget går till såhär:


Under åren som gått har vi fått följande siffror på bredbandstillgången för hushållen:

2000 - 90%
2002 - 61% (Vad hände? Nån som minns?)
2003 - 76%
2004 - 88%
2005 - 95% (Jess - målet är nått)
2006 - 96%
2007 - 96.1%

Hushåll alltså.

År 2003 fanns det ca. 2.3 milj. hushåll i Finland.

Samma år 2003, var 15% av hushållen anslutna, dvs. 345 000 hushåll.
Men enligt statistiken fanns det bara 315 000 anslutningar i Finland det året, företagen inberäknade. Inga företagsanslutningar alltså.

Tre år senare, år 2006, hade företagsanslutningarna ökat till 200 000, dvs. med hela 1 999 900%

(För att få matematiken att funka har jag ökat antalet företagsanslutningar med 10 år 2003. Det är mitt företag och 9 till)

25.2.2008 Moderatorn varnar: Siffrorna okontollerade i detta inlägg!

Pursiainen 5 år före sin tid


När

LIIKENNE- JA VIESTINTÄMINISTERIÖN JULKAISUJA, 70/2007
Pursiainen

ritar ut siffrorna från tabellen ovan blir det:




(Klicka på bilden)


Dvs. 15% av hushållen kunde få bredband redan år 1995.
År 2000 spräcktes 90% gränsen, och inte först 2005 som ministeriet skriver i den andra rapporten ovan.

Nå, på dethär sättet så får vi ju hela två regeringar som spräckte 90-gränsen. Såna regeringar har dom inte ens i Sverige - tror jag.

Uppgiften plockad från Fredriks tidigare länk
http://www.mintc.fi/oliver/upl139-LVM70_2007.pdf

25.2.2008 Moderatorn varnar: Siffrorna okontollerade i detta inlägg!

Samma ministerium - samma statistik - dubbelt budskap

Såhär mycket skiljer sig Pursiainens syn från bredbandsstrategins syn




Det är dessa officiella siffror bla. våra politiker kastar i ansiktet på oss då vi påstår att det inte finns bredband i Finland. Och då menar vi äktabredband. Det framtidssäkra alternativet.

Men visst talar staten om framtiden dom också - på sitt lilla praktiska sätt.

- Pursiainens kurva visar att Finland under hela 2000-talet stått på toppen.

- Strategins kurva visar igen att Finland gjort enorma framsteg under hela 2000-talet.

Ett land som hela tiden ligger på toppen och samtidigt gör stora framsteg måste ju vara bättre än dom som inte ligger på toppen och dom som inte gör framsteg.

Varför kritiserar revisorerna i så fall Finlands bredbandssatsningar under de senaste åren? Dom säger att det inte blev till nånting. Varav denna kritik?

Åtminstone är ministeriet mycket duktigt på KREATIV STATISTIK !

Om ni söker på nätet så hittar ni nog en hel del tuffa kommentar om "informationssamhället i Finland". En konstaterade att pengarna gick till att betala löner åt en massa helt onödiga projektanställda.

Läs gärna rapporten på

http://www.vtv.fi/index.phtml?menu_id=2&chapter_id =8382#8382

Där konstateras också att de enda som fått nånting till stånd var lokala aktivister (som arbetat gratis):

"Valtionhallinto ei ole kuitenkaan suoraan vaikuttanut näiden tavoitteiden toteutumiseen, vaan se on jäänyt pitkälti paikallisen aktiivisuuden varaan ilman valtakunnallista koordinointia."

Men det visste vi ju sedan länge.

Verkligheten börjar komma i kapp ministeriet ...

- Bra att "revisorerna" lyckats plocka fram verkligheten. ALLT de där har vi som jobbar med verkligt bredband vetat länge, men nu finns dt sagt av "påålitliga" typer in fibermaffiosor .

- Denna rapport skall vi använda oss av!!

Egentligen hade jag tänkt dissekera finska bredbandsstatistiken ur en mer strikt akademisk synvinkel. En där medeltal är medeltal och %:er är %:er.

Men så kom pdonners Kuningskuluttaja-tråd
http://bredband.selfip.net/forum/index.php?action= vthread&forum=21&topic=183

Trots att jag tyckte att ämnet var av Gomorån-yxskaft-kvalitet så fanns där väldigt många punkter värda en reflektion. Vilket vi också kunnat notera i flera av våra trådar.

Den gemensamma nämnaren synes alltid vara finsk bredbandsplotik:

Nog är det sen konstigt! Oberoende av var finskt bredband dyker upp så hittar man nya rötbon.

Ett av rötboen hör hemma i denna tråd om statistik.

Sonera direktören säger:

1. "Koko toimialan käytännön mukaisesti nopeudet on määritelty maksiminopeuksiksi ja sitten palvelukuvauksessa määritellään se vaihteluväli jossa asiakkaan yhteys voi vaihdella. Meillä on tällainen ajatusmalli: Joka tapauksessa se on huomattavasti enemmän kuin mitä se olisi kahden megan yhteydellä"

När det blir tal om att justera priset till vad man i verkligheten får för pengen säger direktören:

2. "Tuote on palvelukuvauksen mukainen ja silloin tottakai myös hinta on hinnaston mukainen."


Samma sak gäller ju statistiken: Det är inte verkliga överföringar som finns upptagna där utan maxhastigheternna som ingår i produktnamnet. Är det tex. en 512, 1, 2, 8 eller 24 Mbps produkt så har det inget med den verkliga överföringshastigheten att göra. Men siffran duger bra i både fakturering och i statistik.

Härav drar åtminstone jag den slutsatsen att statistiken innehåller uppgifter om vad tex. Sonera har för produktsortiment. Inte vilka överföringshastigheter de presterar.

På OECD-nivå använder man sedan dessa produktnamn till att räkna ut medeltalet på Finsk överföringskapacitet.

Eftersom OECD inte läser alla reklamannonser uppskattar dom hela landets medeltal utgående från de stora operatörernas marknadsandelar. Man multiplicarar alltså in euron i överföringshastigherna - som egentligen är produktnamn - och drar ett medeltal därur.

Siffrorna rutschar sedan tillbaks in i Finland som "officiell" statisitk och ploppar upp ur svalget på bla. politiker och andra vänner av finsk bredbandsstrategi.

Penningtvätt har vi alla hört om. Det är kriminellt. Siffertvätt går bra.

Produktion av GIGO-statistik (Garbage In Garbage Out) är inte kriminellt.

Jädrans svampodlare!

Man skäms ju av att ha stövlat omkring i samma akademiska korridorer som dom där statistikfabrikörerna på ministerier och i telecom-bolag.

Deras siffror tål inte ens en första inledande granskning!

Min tid kan nog användas på ett värdigare sätt varför jag drar mig ur statistikdebatten.

Guje: Min tid kan nog användas på ett värdigare sätt varför jag drar mig ur statistikdebatten.

Inte går det så där lätt, inte. Vill du diskutera överhuvudtaget alls så måste du nog snällt vänja dig vid tanken att man allt som oftast (också när du inte ens märker det) blir konfronterad med kvantativ information som ofta presenteras i tabeller och statistik.

Det finns dock beprövad metodologi; regler om hur sådana tabeller görs upp och hur sådan information bör presenteras. Det är just detta som gör att man kan säga att föredraget vid delegationen för vardagens informationssamhälle är undermåligt (läs: att Suvi använder sig av undermåliga experter, denna gång från Konsindustriella Högskolan).

GIGO och svampodling eller inte, men det är på basen av dessa undermåliga föredrag som högskolan får sin obefogade budget, precis som året bytokstålle får sina pengar med sin felaktiga numeriska information.

Det gäller att ta det lugnt och sansat; att utnyttja det försprång man får när gemene man och beslutfattare förstår hur tingen egentligen hänger ihop -- helst också statistiskt.

pdonner: "Det finns dock beprövad metodologi; regler om hur sådana tabeller görs upp och hur sådan information bör presenteras."

Det är det jag menar. Den dag jag börjar se att reglerna följs kan jag börja analysera tabeller och siffror. Inte förr.

Att vara kriminalare som avslöjar siffertvätt är säkert nog så viktigt det också. Men när man börjar skönja vilka väl avlönade krafter man har emot sig så kastar man in handduken.

Inte läser jag horoskop heller.

In Cyprus, Luxembourg and Finland, the incumbent's broadband market share is higher than 70%.

Man bör dock komma ihåg att teleoperatörsmarknaden är annorlunda i Finland än i andra länder, pga. historiska skäl. I andra länder finns det bara en monopolbesittare medan i Finland har vi flera, var med sitt eget geografiska område. De facto har ingen enskild operatör mer än en tredjedel av bredbandsmarknaden i Finland.

Problemet är ju att det är fel att se på saken nationellet eftersom operatörerna har delat upp landet i små feodalsamhällen där de är enväldiga furstar lokalt.

Och för en vanlig abonnent så har det INGEN betydelse om en lokal operatör har stor eller liten procent nationellet. Han har 100 % lokalt - basta !

Inte ändrar det på saken, men ville poängtera att ibland blir det rätt fast man har fel i statistiken. Det är nämligen skillnad mellan incumbent's
och incumbents'.

Skall Raseborg i så fall betecknas som en ort med 1, 2 eller 3 operatörer?

Det beror väl främst på huruvida man kan beställa av mer än en eller inte.

Vart räknar man en ISP som inte äger kablar?

Väldigt få ISPar äger kablarna. I nästan alla fall är kablarna den lokala monopolistens. Undantag gäller endast orter med kabeltv eller andra tredje parts nätverk.

Om du säger 1/3 så finns det såna gubbar som gärna också ser en varians eller standardavvikelse på dom där 33 procenten. Och en beskrivning på vem som ingår i populationen.

I princip kan man räkna fram detta då man känner till var ISPs abonentantal och verksamhetsområde. Oberoende av detta kvartstår dock det faktumet att ingen bredbandsoperatör har mer än en tredjedel av marknaden.

Det huvudsakliga problemet är att EN av operatörerna äger kabeln och kan sätta prisnivån (som de andra måste följa). Fråga Tage till exempel. Om de konkurrerande operatörerna måste betala kabelägaren MER än det han tar av slutkund så är det just detsamma vilken andel de har av "marknaden",

Fredrik: "Oberoende av detta kvartstår dock det faktumet att ingen bredbandsoperatör har mer än en tredjedel av marknaden."

Det är säkert sant! Ta fast Raseborg som exempel. Grovt räknat har vi tre bredbandsoperatörer på orten: Karis Telefon, Sonera och Surfnet(endast ISP). Eftersom dom alla, grovt räknat, delar på Raseborgkunderna har dom varsin 1/3 av marknaden. Och då kan man ju säga att ingen operatör har mer än 1/3 av Raseborgs-marknaden.

Så överför vi samma räkneprincip till att gälla hela Finland. Ponera att vi för enkelhetens skull har 3 stora operatörer och de delar lika på marknaden så kommer ingen operatör att ha mer än 1/3 av marknaden.

Tex. såhär: En sköter södra Finland, en sköter mellersta Finland och en sköter norra Finland.

Men, att det skulle vara nåt slags mått på fri konkurrens har jag svårt att förstå. För visst var det väl i det sammanhanget pdonner kom att tänka på Finland.

Fredrik kommer med den lösning man brukar ta till: Eftersom det inte finns några siffror på just konkurrensläget väljer man nån annan siffra som råkar finnas tillhands, tex. marknadsandelar.

Vilket påminner mig om knixen jag lärde på en säljkurs för 20 år sedan:

Om kunden frågar på en teknisk detalj du som säljare inte har en aning om skall svaret alltid vara: "Nästan 90%"

Ex.
Hur många mega kör CPU:n med? Svar: Nästan 90%
Hur många har bredband: Svar: Nästan 90%