Behovet på snabb dataöverföring

bjornh framförde en intressant synpunkt på tråden 'Bredband i Finland / Grunda en stödförening?'

Ett problem så här i början är att blott några få behöver idag de snabba hastigheterna. Majoriteten behöver dem i morgon, det är säkert.
...
Samma gällde när vi någar stycken började med e-post. Vem behöver sådant!!
Bekant för de flesta idag, men hur snabbt glömmer man inte dessa påståenden. Det gäller att "skapa behov".

Det går nog att lägga an olika synvinklar på dessa 'behov'.

* Behoven brukar ofta redas ut genom undermåligt gjorda undersökningar

Det är ganska vanligt att man ställer till med en enkät där man frågar byinvånarna, kommunens eller rentav landskapets innevånare om 'bredband' behövs. När man går igenom dessa undersökningar så framgår det med önskvärd tydlighet att de flesta inte uppfyller de allra enklaste krav på vetenskaplig kvalitet. Det handlar oftast om bristfällig insamlingsarbete men också om ledande, ensidigt eller klumpigt formulerade frågor. Och när man säger till om det så får man höra att "detta är inte någon vetenskaplig undersökning". Då brukar jag säga att då skall ni inte heller försöka göra slutledningar på basen av er undersökning, för allt det ni påstår faller ändå tillbaka på material som samlats på ett undermåligt sätt.

* Man kan särskilja mellan subjektivt upplevda behov eller avsaknad som finns objektivt -- oberoende av om medborgaren upplever behovet eller inte.

Det är alldeles onödigt att reda ut behov på basen av enkäter om det ändå i grunden handlar om en tjänst som samhället skall bestå -- oberoende om vi visste om tjänsten eller inte. Nödkommunikationen är kanske ett lättförståeligt exempel, men detta berör nog också alla andra tjänster som kommuner och landskap skall bestå oss om de vill följa lagen. Det blev verklig fart i bredbandsdiskussionen när TeliaSonera meddelade att de tänker riva ner telefonnätverken. Orsaken var den att det inte mera gick att bestå basservicen. Brandkår och ambulans behövs först när olyckan är framme, men finns de inte till hands så brinner kåken ner eller så är det bara att kontakta bårhuset. -- Livsfarligt att hålla sig till subjektiva behov.

* Behoven ser väldigt olika ut, beroende av vem som värderar dem

När Lindén & Pursiainen sade att de har 1 Mbps förbindelse och att de klarar sig med det, så trodde de att denna värdesättning kunde vältas över på folket. Men folkopinionen ägs av medierna. Så det blev en storm på tusentals brev till Maaseudun Tulevaisuus där folket uttryckte motsatt åsikt. Så fattade ju några politiker, bl.a. EU-ledamot Anneli Lähteenmäki att nu var det hög tid att försvara landsbygdens behov. Hon använde distansundervisningen som ett exempel, men kunde lika väl ha räknat upp hela paletten av samhällstjänster som vi har likställd rättighet att få, oberoende var vi bor.

* Det finns också en mängd behov som inte är lätta att analysera förrän någon upptäckt dem

Det går inte att mäta eller utreda behov som samhället inte känner till. bjornh använder exemplet e-post. Här i glesbygden kunde man betona att alla tjänsteorienterade behov är av detta slag. Om staden inte erbjuder hemvård på ett avstånd som är längre än 50 km från stadscentrum så är det ingen av de diskriminerade som klagar för man tror att kommunen inte behöver bestå tjänsten. När bjornh skriver att det gäller att 'skapa behov', så hänvisar du väl till det faktum att en mängd företag driver sin verksamhet genom att söka marknadsnischer för tjänster som inte fanns. Inte behöver någon HDTV idag, men trots det så kräver nu landsbygdens samarbetsorgan att bredbandskapaciteten måste höjas så att också landsbygdens befolkning kan rusa nästa jul till konsumentelektronikaffären och köpa den nya digiboxen och högresolutionskapabel bildskärm.

Tydligen har diksussionerna kommit bra igång, vi börjar kunna klarlägga de olika "motorvägarna" och "byvägarna" mot målet.

Vi kan se utvecklingen på flere nivåer:
den tekniska > denna har såväl Lappträsk och Liljendal ( på nära håll) kommit långt med och kan ge goda råd
den ekonomiska > undrar bara hur lätt det är att få stöd, försöka bör man. Här är en förening en snabb lösning på kort sikt, men den behöver medlemmar för att kunna motivera pengabehovet.
> medlemmar
*** medlemsgruppen är mycket heterogen.
vi har den lilla gruppen inkludernade Guje och Stefan som redan idag för sina jobb behöver trygga snabba förbindelser, vi andra behöver den inom mycket snar framtid, fast vi inte tror det!
vi har den litet större, men ändå lilla gruppen som planerar nya behov, bland andra de i Bromarf som funderar på "nätbutik" för sin tjänster ( men vem/vilka hjälper dem att komma igång?)
** den största gruppen, dit jag räknar mig, är de som idag klarar sig med 3 g nätet. Utvecklingen och aptiten växer dock mycket mycket snabbt!
Det är denna sista grupp som är intressant ( ur mitt marknadsföringssynsätt). Ur denna grupp kan vi plocka ihop till att börja med 50 medlemmar och inom kort över 100.
Få är de som är villiga att erlägga 2000 eller mera på bredband idag. Tröskeln är oftast hög innan man känner att det vill jag HA!

Med en anslutningsavgift på tex 20 euro får vi snabba ihop 1000 euro, vilket gör att vi kommer igång med registreringsavgifter, reseersättningar och dylikt och flere publiktillställningar.
Har vi ett andelslag eller förening med blott något tiotal medlemmar kan det vara svårt att erhålla bidrag från stiftelser eller statliga myndigheter. Blir anslutnings% hög i byarna blir situationen en helt annan.

Upsydaisy! Nu har jag kanske kommit fel. Jag vill i varje fall medge att jag övervunnit min lilla "surmulenhet" ifråga om grundande av stödförening. Jag tyckte på något sätt faktiskt att man började titta på sly på dikeskanten istället för på den stora skogen bakom, som är huvudsaken. Skogen är huvudsaken.

Här emellan en FAKTISKT STOR ELOGE TILL BREDDE: NU ser jag att skriva! Inte illa! Just så skall det vara i Svenskfinland när man hjälper varandra! Rena rama Cinemascope! Tack!

Jag skrev i dag på Surfnet så här. Jag kommenterar inget alls, men ni andra hoppas jag gör det.

Citat:

"Jag hörde av en tillfällighet igår kväll, att Sonera med koppar byggt upp eller medger högst avsevärd ökning av bredbandshastigheterna i Österby. En gammal kompis, före detta tele'are, har nu anslutning Sonera 10M för ca 48,80/mån.

Gissa vad detta betyder för oss andra i Österby, eller vad det betyder för Bromarv? Gissa ni - jag helt enkelt inte vet eller kan svara på.

Kanske vi landar på detta eviga: "Vad behöver jag? Ja? vad behöver du..?"

Slut på citatet.

Hälsar till alla,
Matts-Göran Lind uti Österby

Här en rapport som lanserades i KÖpenhamn på FTTH Council konferensen.

At the Copenhagen Conference the results of the Socio-Economic Benefits Study were presented next to the Analysis of Service Portfolios.

http://www.ftthcouncil.eu/documents/studies/Socio- Economics_Study.pdf

Rapporten visar att för närvarande finns det just inga tjänster för hemmet som kräver fiber....men de kommer...

"Rapporten visar att för närvarande finns det just inga tjänster för hemmet som kräver fiber....men de kommer..."

Fast det inte finns tjänster skall man komma ihåg att det inte finns ett behov. För enligt min synvinkel på behovet är det en snabb linje till internet jag behöver och inga tjänster.

Enligt mitt sätt att se på saken är det inte nödvändigtvis för internet ENDAST vi behöver fiber - alltså för att besöka webplatser.

Det är nog en större fråga med lång verkningsgrad i fråga om skapande av förutsättningar för boende, närlingslivsutövande, effektiv produktion av samhällstjänster osv. T.ex möjlighet till att med äkta narvaro i möten och dylikt jobba från hemmet över nätet.

Det är just pga detta det inte är enkelt att motivera invånare att ta en investering utan att ännu på förhand känna till alla nyttor det kommer att medföra.

I all hast:

Det är just pga detta det inte är enkelt att motivera invånare att ta en investering utan att ännu på förhand känna till alla nyttor det kommer att medföra.

Folk vet inte på förhand vad nyttan är därför att beslutfattarna satsar på fel metodik. Jag har ett antal gånger föreslagit att man skall utarbeta rätt arbetssätt genom att satsa på begränsade piloter. Jag tycker att du borde för fullt stöda att Iivantiira-piloten realiseras, för vi har mycket långtgående planer på hur vi kan skapa nyttovärden som uppfyller befolkningens behov bara du och andra beslutfattare stöder vårt pilotprojekt. Jag anser att det blir inga problem att påvisa nyttan efter det.

Dessutom är nog behovsdiskussion grumlig så länge den enbart baserar sig på subjektivt upplevda behov. Det är en nyformulering av diskussionen kring marknadskrafterna. De kommer aldrig kommer att skapa fiberkommunikation på ett område där det inte finns en marknad. Byt ut marknadsdiskussionen till en behovsdiskussion så ser läget det helt annorlunda ut. Ett välfungerande fiberinfra är en mycket ekonomisk lösning som inte baserar sig på inbesparningar utan på att förhindra att utgifterna uppstår.

Jämför mitt exempel om åldringvården på annan spalt. Det är UlfG alldeles ointressant om åldringen upplever att hon behöver snabba dataförbindelser om jag kan påvisa att dessa förbindelser förhindrar höga samhälleliga utgifter.

Enligt mitt sätt att se på saken är det inte nödvändigtvis för internet ENDAST vi behöver fiber - alltså för att besöka webplatser.

Det är nog en större fråga med lång verkningsgrad i fråga om skapande av förutsättningar för boende, närlingslivsutövande, effektiv produktion av samhällstjänster osv. T.ex möjlighet till att med äkta narvaro i möten och dylikt jobba från hemmet över nätet.



Men du misstar dej nog vad Internet är för nånting - webben är bara en liten del av Internet. Internet är hela det internationella nät som kopplar ihop de lokala näten så att de saker du räknar upp blir möjliga. Utan Internet är de omöjliga.

Internet är INTE "webben" utan själva NÄTET.

Så i den meningen har Danno alldeles rätt.

- Det finns tydligen två eller kanske ännu flera olika synsätt. För mig är Internet en tjänst. Med endast internet i bagaget skulle vi nog inte ha fått igång bygget i Kstad.

Alltså Internet ÄR nätet ! Utan Internet har ni INGENTING ALLS ! Du pratar om WEBBEN som är ett PROTOKOLL som används inom Internet.

Tydligen finns det en massa RIKTIGT FELAKTIGA uppfattningar om vad som Internet är ...

Internetanslutning betyder att ni kommer ut utanför ert eget lokalnät. Utan Internet kommer ni INTE ut !

INTERNET ÄR INTE EN TJÄNST - DET ÄR HELA NÄTET !

Se definitionen på Internet:

http://en.wikipedia.org/wiki/Internet

Blanda inte ihop det NÄT som använder TCP/IP med INNEHÅLLET som man kan komma åt via http-protokollet. Om man använder andra protokoll så kan man använda telefoni, video, epost mm. mm. MEN UTAN Internet så kan man inte använda nånting alls.

(Jisses, jag trodde aldrig det var oklart vad Internet är - men så är jag också fackidiot och har sysslat med det sedan det föddes...)

Jag är riktigt skakad - så vi har talat förbi varandra under alla dessa år !

Så är det då man sysslat för länge med en sak - man tror alla andra förstår vad man menar fastän det inte alls stämmer.

Det blir att börja från noll och vi borde testa våra wiki-sidor på folk som inte vet nånting alls om datanät ...

(Men nu måste jag till skogen och snart måste deklarationen in så det blir litet senare som jag hinenr skriva i wikin ...)

Du pratar om WEBBEN som är ett PROTOKOLL som används inom Internet.

Bra att ni tog upp dethär ämnet, för jag har emellanåt också kännt behov att beröra detta. Jag gestaltar nog vår intressesfär på samma sätt som Nisse. 'Webben', det är det folkliga uttrycket för WWW som står för 'World Wide Web'. Det är W3C eller World Wide Web Consortium som numera koordinerar det mesta som händer på detta område. HTML är ett språk som används för att beskriva websidor och HTTP är protokollet som oftast används för överföra innehållen. Man har försökt standardisera bild och videomaterial och så har man skapat olika system för att underlätta planering av sidornas ombrytning (lay-out). Under de senaste åren har mycket energi använts på att koppla databasinformation till www-sidor. Dendär listan är nog grovt sett det enda ni hittar om ni går igenom innehållslistan till vänster på W3C:s hemsida.

Dehär begreppen är nog ganska lätta att reda ut genom att t.ex. bläddra i wikipedia. Det har visserligen uppstått också endel rådd som kanske gör det svårt att hålla reda på terminologin. Man talar t.ex. i Amerika och Kanada nuförtiden ofta om 'webcast' och inte 'netcast' som tidigare var den dominerande termen, fast nätsändningar inte har just någonting alls att göra webben. Och så heter nätseminariet numera 'webinar', fast det mesta av innehållet förmedlas genom andra medel än WWW.

Som Nisse säger så är det nog internet eller nätet (the net) som vi är verkligt intresserade av. I det sammanhanget är websidan bara ett enkelt sätt att definiera ett användargränsnitt. Men det är nog inte alls det enda sättet. Jag använder huvudsakligen Windows programmeringsomgivning för att bygga mina applikationer. Webben har dock den fördelen att det mesta som planerats med HTML och besläktade protokoll (främst HTTP) är inte tillgänglig enbart i Windows (som råkar vara marknadsledarens platform), utan dessa beskrivningssätt fungera ofta lika bra också på alla andra system som kanske inom en överskådlig tidsrymd tar över. Så Webben har sina fördelar.

Fast arbetet överlappar med W3C, så planeras internet i första hand av ett organ som heter IETF, Internet Engineering Task Force. Det är de som skall stå för de nya tjänsterna. Vi brukar kritisera de andra aktörerna, på grund av de kommersiella intressen som är kopplade med protokoll som utvecklats av ITU-T, MPEG m.fl. Det handlar om patent och andra strukturer som i grunden finns till för att ersätta den fria marknaden med monopol och karteller. Om jag skall beskriva största nyttan med internet, så är det nog det enkla faktum att fri konkurrens i öppen utvecklingsmiljö har producerat de överlägset bästa resultaten. Det är i en sådan miljö som de geniala små utvecklargrupperna vinner de stora bolagen genom att komma fram med nya och allt bättre lösningar.

Jag upplever att det behovsinriktade perspektivet håller på att skyffla detta teknosnack till bakgrunden. Vi kommer mycket snart att bara koncentrera oss på tjänsterna. Och då är det telefon, TV, inspelare, filmarkiv, videoterminal och inte datorn som kommer i förgrunden. Det är i så fall kanske rentav aningen ointressant om telefonkatalogen presenteras genom ett HTML-baserat gränssnitt eller om informationen lagrats som XML eller i en SQL databas. Användarens medel finns inbyggd i burken vars inre funktioner vi inte behöver känna till. Det är ju roligt att veta hur bilen fungerar, men inte behöver vi veta hur en lambda-sensor funkar för att kunna köra bil. -- Min fru brukar förresten kalla den för lambada-sensorn.

I sverige (som vanligt...) finns det 4 'gladiatorer' som med hjälp av andra likasinnade visar vart utvecklingen är på väg
Dvs visar vad allt man kan göra med Internet: ljud, bild, kommentarer, referat, chat, simultantolkning osv.

Om man skulle få en av dessa från seminariet den 3.3...

INTERNET ÄR INTE EN TJÄNST - DET ÄR HELA NÄTET !


Medan internet i sig är hela nätet, så är nog en ANSLUTNING till internet en tjänst. Utan den tjänsten kan man ju ändå använda lokala tjänster som ip-tv, säkerhetskopiering, övervakning, fildela med grannen, osv osv. Med tjänsten internet kommer man ju sen åt en massa andra tjänster där webben är en tjänst. Tjänsten internet kan man ju också köpa från olika operatörer, precis som lokalnätstjänster. Anslutning till lokalnätet köper man från den lokala nätägaren (Dynamo Net, KRSNet, Hindersbynet...). I dagligt prat används ju nog internet som benämning på tjänsten, alltså anslutningen till internet. Vi har nog sålt "Internet" åt många av våra kunder...

Så om något bör man i så fall skriva ut om man menar internet som nät eller som tjänst. Och samtidigt förstås komma ihåg att tjänsten internet ger möjligheten att komma åt massor med andra tjänster som innehåller text, ljud och bild som kan vara live (tex sändningar från evenemang), interaktivt (tex videokonferens/fjärrarbete) eller "bandat" (tex video-on-demand).

- Jag är också glad att denna diskussion presades fram.

- För att öppna dörren till Internettet måste du betala en avgift. Alltså du köper en tjänst av någon????? Jag hare två fysiska förbindelser till mitt hus, koppar och fiber (snart 3G också). I fiberfallet har jag betalat en engångsavgift för den fysiska förbindelsen, en tjänst som tillhandahålls av andelslaget (nätägaren). För denna engångsavgift erhåller jag ingen tillgång till det globala internettet utan endast till lokal trafik inom lokalnätet (där det för närvarande inte finns nåt intressant). Okej. I och med detta har KrsNET blivit en del av internet.

- MEN hur kommer jag till de otaliga servrarna runt om i världen?

- Jag tror de flesta här i alla fall har fattat beslut om att investera i en fiberanslutning medveten om att undehållningsindustrins produkter blir tlllgängliga på ett nytt sätt (LÄS TV).

- En skillnad i tänk jag märkt är: Vissa lokalnät gör "kimppaostoksia". Alla har samma ISP. Vissa vill att slutanvändaren fritt också skall kunna välja ISP. Frågan är skall nätbolagets styrelse bestämma ISP eller skall det finnas valfrihet. Samma gäller andra typer av tjänster såsom TV.