Provisionering är strunt !

Jag såg en del reklam om "provisionering" från Daimler. De har fått något pris för systemet.

Vad är det frågan om ? Jo, det är gammal teknik från telefonåldern som de försöker flytta till datanätet. Hela idén med telefonnät är att koppla "förbindelser" - i motsats till paketnätet. Eftersom telenät inte är "dumma" så är de beroende av tillämpningen och måste koppla om varje gång det kommer en ny tillämpning eller en kund beställer en ny tjänst. Det "fina" med "automatisk provisionering" är att det inte behöver åka en kille ut och koppla om kablar utan systemet kan sköta det själv. Hallå, det här är urgammal teknik !

Paketnäten (och bara dumma nät är rena paketnät) behöver ingen omkoppling alls. Någonsin. Där skickas paketen - oberoende av innehåll - från plats A till plats B. Och så skall tjänster fungera i ett datanät.

Tyvärr har rikssvenskarna gått in för idiotsystemet med "provisionering" och tydligen österbottningarna också. De kallar det "open access" men det riktiga namnet är begränsad tillgång till tjänster. Eller på modern svenska "restricted access" om det är lättare att förstå.

Provisionering är gammalt strunt från telefonåldern som bara borde försvinna helt så fort som möjligt.

Det är inte bara Daimler som är i farten. Dom är många som försöker tuta i folk att öppna nät kräver provisionering - hur skall man annars fritt kunna välja tjänsteleverantör? Och hur skall man fyllla sitt nät med tjänster om ingen erbjuder dem via provisionering?

Svaret är just så enkelt som Nisse skriver: Surfa till tjänsteleverantörens hemsida - betala vad som krävs - konsumera e-tjänsten. Hela nätet är byggt för dethär. Behövs ingen provisionering!

Problemet är att Internet är en dålig businessmodell för de stora teleoperatörerna eftersom det är allför lätt att välja konkurrentens tjänster. Därför passar provisineringen ganska bra in - för dem.

Lobbningen har utfallit ganska väl eftersom kommunikationsverket har gett ut en promemoria där provisioning-modellen körs fram.

Se den finska modellen för öppna nät:
http://www.ficora.fi/attachments/suomiry/5oIN5b87E /TRaportti012010.pdf

Men - alltför lätt är det nog inte om nätet samtidigt skall vara öppet

Citat:
"Lopuksi on vielä hyvä muistaa, että automaattista palveluiden valintaa ja provisiointia on hankalaa
toteuttaminen puhtaalla VLAN-mallilla, koska esimerkiksi asiakkaan pääsyä palveluportaaliin on
vaikea järjestää."

Så att...precis som Nisse säger... i praktiken blir det begränsad tillgång till tjänster.

Jag har två bra historiska exempel på provisioning från den gamla telefontiden:
.
I USA har en del telefonbolag hittat på en funktion som heter "Dial-in dial tone". När en amerikansk familj flyttar (och det gör de ofta) in i ett hus ochj sticker in telefonsladden i uttaget, så kan de genast ringa – men bara till telefonbolaget för att säga vad de heter och anmäla att de vill ha telefontjänst (Telefonbolagt vet ju adressen redan på basen av vilken linje samtalet kommer från). Rationellt!
.
För några år sedan kom Salon Seudun Puhelin (vill jag minnas) på tricket att förprovisionera sina kopparansloutnigar med "övre frekvensbandets datamodem/filter" för att kunna koppla in DSL på mindre än en minut när kunder ville ha det. Det kostade ju litet, men var mycket rationellt att samtidigt göra det åt alla. Detta ledde till att andra telefonbolag INTE längre kunde erbjuda DSL i Salo och var en mycket effektiv monopoliserande åtgärd. Tvisten gick ända till högsta domstolen, men Salo fick rätt.

Inte visste jag att det har hetat "provisioning" så där länge ... nu föll en pusselbit på plats igen. Tack Gunnulf!

Visst måste man lyfta på hatten för lobbarna som tom. får vanligt hederligt folk att i sten påstå att "provisioning, (läs VLAN) är ett måste för att IPTV skall funka". Väl jobbat! .... nja, egentligen rätt

Inspirerad av ordet "provisioning" googlade jag lite över begreppet och fann att ordet ursprungligen har en annan betydelse än vad det tycks ha i sammanhanget "öppna nät".

I sammanhanget "öppna nät" tycks ordet mer betyda "profitering" än "setup" som det i andra sammanhang betyder.

På wikipedia talar man bl.a om "server provisioning" och "Internet access provisioning" och då avser man att köra igång en server eller ett ADSL-modem med allt vad hårdvara och mjukvara beträffar.

http://en.wikipedia.org/wiki/Provisioning


Men, då vi talar om "open access provisioning" så handlar det om hur e-tjänster skall levereras till slutkunden, med tanke på business. Dvs. hur modellen för profiteringen ser ut. Och då hamnar vi in på sådana konstruktioner som Gunnulf talar om. Konstruktioner som mer eller mindre knyter slutkunden till en tjänsteoperatör.

Trenden på Internet är dock den att "provisioning" automatiseras och tjänsterna väljs direkt av kunden, inne i tjänsteleverantörens system. Som i molntjänsterna. Inte finns där någon skild konstruktion mellan kunden och tjänsteproducenten som i triple-play-konceptet. Man knallar bara in i butiken via sin browser, och så handlar man. Inga tullar på vägen.

Att en sådan skillnad. Provisioning behöver alltså inte alltid vara strunt.

Alldeles riktigt. Ursprungligen var det ett rent tekniskt koncept men liksom allt annat så har det förvrängts. Jämför bara med ordet "bredband" som ministeriet körde ned till löjliga 256 kbit/s. Troligen har de kvar den definitionen fastän vi diskuterar 100 Mbit/s numera.

Naturligtvis menar jag inte att det tekniska konceptet är strunt utan hur det används i praktiken - som monopoliseringsmedel. I teorin behöver inte "provisioning" betyda upplåsning till en (eller ett fåtal) leverantörer men de konkreta systemen är ofta uppbyggda på det sättet.

Poängen med mitt (provokativa) inlägg är att ett äkta. öppet datanät skall ge mäjlighet för kunden att fritt (och jag menar inte begränsad valmöjlighet) kunna beställa tjänster över hela nätet.

På sätt och vis är öppna tjänster en sorts "provisioning" men där finns det ingen mellanhand utan kunden kommunicerar direkt med leverantören utan att nätet på något sätt blandar sej i. Nätet skall INTE blanda sej i den saken utan bara leverera paketen. Punkt !

Nisse: "Jämför bara med ordet "bredband" som ministeriet körde ned till löjliga 256 kbit/s. Troligen har de kvar den definitionen fastän vi diskuterar 100 Mbit/s numera."

Jo - den finns kvar på ministeriets första sida ocm bredband:

"Med bredband avses dataförbindelser som möjliggör snabb och behändig användning av informationsinnehållet i datanät. Internationellt sett förutsätter bredband i allmänhet en dataöverföringshastighet på minst 256 kilobit per sekund. I Finland är den vanligaste överföringshastigheten 10 megabit per sekund.

http://www.lvm.fi/web/sv/bredband

Tack Guje för länken 10.11.12 till den finska modellen för öppna nät. Jag har läst igenom arbetsgruppens rapport och begriper inte mycket, så nästa gång vi träffas önskar jag privatundervisning. Jag trodde VLAN behövs när man skall sammanbinda ett företags olika arbetsplatser men inte till att förmedla tjänster rakt igenom nätet.

Vad innebär t.ex. "Suositus 18: Työryhmä suosittelee, että VO huolehtii palveluiden provisioinnista
asiakaspäätelaitteelle. Provisiointi olisi syytä pyrkiä hoitamaan automaattisesti keskitetyllä
hallintajärjestelmällä." Liljenet gör ingenting annat än låter abonnenterna använda internet och försöker hålla nätet tillförlitligt och vet inte ens vilka tjänster medlemmarna köper.
.
Ganska obegripligt är även (3.10) "tasapuolisen pääsyn mallissa verkko-operaattorin tarjoamiin palveluihin ei katsota kuuluvan Internet-yhteyttä vaan se on yksi verkossa tarjottavista palveluista." men dock (7.3) "Helpoimmin tämä järjestyy esim. siten, että asiakkaalle tarjotaan liittymän yhteydessä myös internet-yhteys, jonka kautta portaalia voidaan käyttää."
.
Och helt absurt är förslaget (9.3.5) "VO:n ja PO:n tulee sopia..." Detta är en omöjlighet med 10000 PO och 100 VO. En miljon avtal?

Vad innebär t.ex. "Suositus 18: Työryhmä suosittelee, että VO huolehtii palveluiden provisioinnista
asiakaspäätelaitteelle. Provisiointi olisi syytä pyrkiä hoitamaan automaattisesti keskitetyllä
hallintajärjestelmällä."

Det innebär att man borde göra en portal (som kostar mycket och som "någon" skall underhålla) som på något magiskt vis konfigurerar alla switchar i nätet (antaligen med hjälp av ett databassystem) då en ny operatör ansluter sig till systemet och vill erbjuda tjänster. Kunden som då på något magiskt vis surfar till portalen (var fick han den första internetförbindelsen ifrån?) väljer de tjänster han vill ha, t.ex. Internet, IPTV och VOIP. Då kunden då trycker på knappen "Beställ", konfigureras kundens CPE remote och öppnar upp VLAN-förbindelsen till de tjänster han valt. Han får en Internetförbindelse telefon och IPTV (men han måste förstås skaffa apparaturen också, det skall säkert vara olika IPTV-burkar för olika operatörers IPTV).

Tänk vilken mardröm ett sådant system rent säkerhetsmässigt skulle vara. För att inte tala om alla olika switchmodeller m.m. Fråga vilken IT-ingenjör som helst.

Ganska obegripligt är även (3.10) "tasapuolisen pääsyn mallissa verkko-operaattorin tarjoamiin palveluihin ei katsota kuuluvan Internet-yhteyttä vaan se on yksi verkossa tarjottavista palveluista." men dock (7.3) "Helpoimmin tämä järjestyy esim. siten, että asiakkaalle tarjotaan liittymän yhteydessä myös internet-yhteys, jonka kautta portaalia voidaan käyttää."

Motsägelsefullt alltså!

Och helt absurt är förslaget (9.3.5) "VO:n ja PO:n tulee sopia.

Det har man sett redan i Österbotten att olika operatörer inte kan eller vill samarbeta om någon sorts "portal". Inte har de intresse av något sådant. I praktiken avtalar nätägarna med de operatörer som är intresserade. Men någon portal får man nog drömma i månen om.

Om man går bakåt i tiden så långt att Telia hade monopol på telesidan så kan man förstå att en portal med valmöjlighet verkade bra. Men det börjar vara 30 år sedan och Internet är konstruerat för att man skall kunna få kontakt direkt mellan två anslutningar var som helst i världen. De som pratar om "open access" lever kvar i FÖRBINDELSERNAS värld där det kopplades trådar. Detta tänkande överfördes senare till VIRTYUELLA förbindelser - alltså ett "telenät" byggt utanpå paketnätet. Man kopierade alltså direkt strukturerna från det gamla telefonnätet. Därför kom "provisioning" också med - alltså inkoppling av tjänster. Det "nya" var att det skulle ske automatiskt elle4r så att kunden valde.

Men så fungerar inte ett äkta datanät utan där går var och en till lämplig leverantör DIREKT och kommer överens om leverans.

Typiskt nog är det nästan omöjligt för mänskligheten att tänka om utan tankarna löper i gamla banor tills det är totalt omöjligt - eller kommer nya generationer som struntar blankt i det gamla. Så en stor del tänker i form av "kopplingar" (inte alla) och kan inte förstå att de inte mera behövs i paketnätet (datanätet).

Jag var i går på ett bredbandsmöte i Arboga och fastän folk här i Sverige kommit mycket längre än i Finland så är det där med "tjänster" tydligen en svår sak. De har svårt att föreställa sej att tjänster kan fungera utan operatörer (som är de gamla telefonoperatörerna). Då jag påpekade att IP-telefoni egentligen inte behöver någon operatör alls så föreföll det dem alldeles oerhört ...

Vanans makt är stor. Minsann.