Pedersöres öppna fibernät

Jag startar nu en ny tråd för Pedersöre öppna fibernät.

Som ni säkert vet vid det här laget har vi i Pedersöre ett öppet andelslag med ca 500 anslutningar. Antalet växer kontinuerligt.

Vi har nyligen förnyat vår hemsida men har också tänkt att vi på detta forum skulle informera och berätta om frågor som vi tror att kan vara av allmänt intresse. Vi ser det också som värdefullt att nå aktivister i hela Svenskfinland och kanske få litet feedback ibland samtidigt som vi hoppas kunna bidraga med feedback till andra.

Detta inlägg är alltså bara en spelöppning och förklaring men vi räknar med att återkomma snart.

Vår hemsida finns på

http://www.pedersorefiber.fi/

Peter Portin aka PortKatterno

En orättvis berättelse

Jakobstadsnejdens Telefon AB:s 125-års historik var aktuell här på forumet för en tid sedan. Historiken har skrivits av Svenolof Karlsson och har publicerats åtminstone på JNT:s hemsida.

Svenolof Karlsson var också den som skrev bolagets 100 års historik för 25 år sedan. Den nya historiken som fått namnet Berättelsen om JNT kan sägas vara en fortsättning på vad som hände sen.

Karlsson är en skicklig skribent som är verksam både i Sverige och Finland. Enligt hans hemsida finns bland uppdragsgivarna stora och små företag och för de kommunikationstjänster han erbjuder sina kunder framhåller han bland andra ärlighet och tydlighet som centrala honnörsord i verksamheten.

Berättelsen om JNT är en lättläst bok och många finner den säkert underhållande. Karlsson beskriver JNT:s utveckling lokalt och speglar den mot telekom- och mobilbranschens utveckling i ett nordiskt och globalt perspektiv. JNT:s syn får komma till tals genom korta citat från personer inom bolaget eller från personer som står bolaget nära. De återger givetvis troget den syn på omvärlden som är rådande och som anses korrekt inom bolaget.

Berättelsen ägnar en hel del utrymme åt rörelsen för öppna nät i Österbotten i allmänhet och andelslaget i Pedersöre i synnerhet. Åtminstone på detta område blir berättelsen emellertid en alltför tydlig partsinlaga där aktivisterna i Pedersöre ges rollen som mindre trovärdiga, okunniga och naturligtvis felinformerade. Detta syftar givetvis till att så tvivel om det öppna andelslagets trovärdighet.

Tydligen har ingen faktakoll gjorts då det gäller det som sägs i boken även om man kanske kan säga att Karlsson garderat sig genom att återge uppgifterna som citat. För den som åtminstone något följt utvecklingen i Pedersöre är det därför mycket lätt att hitta mängder av halvsanningar och felaktigheter i texterna. Dessa får stå helt oemotsagda.

Det är omöjligt att kommentera alla felaktigheter men låt mig välja ett exempel. I JNT:s berättelse påstås att det öppna andelslaget är subventionerat av Pedersöre kommun. Detta är helt enkelt inte sant. Även om Pedersöre kommun ingick som stiftande medlem i det öppna andelslaget har andelslaget aldrig erhållit några som helst ekonomiska bidrag från Pedersöre kommun. Men kommunen har beviljat kommunal borgen för andelslagets utbyggnad av nätet. För de nätverkstjänster som kommunen köper av andelslaget har kommunen betalat normala anslutningsavgifter som vilken annan kund som helst. Dessa tjänster köptes tidigare av JNT. Enligt kommunens egna uppgifter har kostnaderna för dessa tjänster sjunkit betydligt sedan andelslaget kom med i bilden. Om man jämför kommunens köp av tjänster från JNT och Pedersöre Fiber är det egentligen så att det är JNT som fått subventionerna, inte andelslaget. För ett antal år sedan betalade Pedersöre kommun ca 200.000 € som en engångsersättning mot att JNT bygger ut sitt nät i Pedersöre för att betjäna kommunens egna inrättningar. Kommunen betalade alltså en utbyggnad för en fiber som kvarstod i JNT:s ägo och betalade ytterligare normala månatliga underhållsavgifter för användningen till JNT. Av någon anledning var kommunen ytterligare bunden i fem år till överenskommelsen. Jämför detta med en snarlik uppgörelse med PÖF då kommunen fick köpa egen fiber till självkostnadspris från andelslaget med full äganderätt i all framtid. Kommunen disponerar ensam över fibern och påförs därför inte ens underhållskostnader. Vem är det som egentligen är subventionerad av kommunen?

I många länder i Europa och i världen har det uppstått något av en folkrörelse för de öppna näten. Den bärande tanken är ju i korthet att säkerställa en jämlik och rättvis infrastruktur då det gäller IT-kommunikationer. I Pedersöre var det övergripande målet att åstadkomma att alla invånare får tillgång till fibernätverk relativt snabbt och till ett enhetligt pris. Frågan sågs därmed som en fråga om grundservice likt tillgång till elektricitet och vatten. Kommunen förde flera resultatlösa förhandlingar med bl.a. JNT om detta men i berättelsen förbigås detta med tystnad.

En annan central princip för de öppna näten är att åstadkomma konkurrens angående utbudet tjänster i näten – inte att slå vakt om de regionala monopol som vi av historiska skäl har idag. I dag inser nog de flesta också utanför folkrörelsen att det är en nödvändighet att innehåll och tjänster separeras från nätägandet. Det som gör det så tröttsamt här är att vi försöker debattera med en part som inte förstår, eller snarare inte låtsas förstå, att konkurrens är nödvändig också på detta område. Lika litet säger man sig förstå andra centrala mål inom folkrörelsen för öppna nät. Man sprider gärna budskapet att det är aktivisterna för öppna nätverk som grovt missuppfattat situationen.

Hur man skall bedöma Berättelsen om JNT är åtminstone för mig ett stort frågetecken eller hellre många olika frågetecken. Är avsikten med boken att skriva en vederhäftig historik? Eller är det helt enkelt avsedd som en propagandistisk pamflett? Står författaren bakom det som presenteras som fakta i boken? Eller, är det trovärdigt att en seriös skribent, som jag vill tro att Sven-Olof Karlsson är, lånar sitt namn till ett ensidigt svartmålande av en ideell folkrörelse? Eller gör han det? Den här boken borde nog förses med en innehållsdeklaration, enligt mig.

Intressant! Min uppfattning om Sven-Olof Karlsson är att han är en seriös skribent (som även intervjuat mig). Återkommer!

Får nog erkänna att jag inte riktigt förstår kopplingen "JNT:s 125 års historik" och folkrörelsen "Öppna nät i Österbotten"
Ok, kanske i ett kapitel om dagens trender. Men inte så värst mycket mer heller.

Förstås kan det kännas lite taskigt med påstående som inte känns 100% riktiga. Men, låt nu JNT skriva sin historia bäst de vill och känn er smått smickrade av att ni finns med på ett hörn. Det är ju ändå ni som GÖR historia idag.

Här i trakten har Karis Telefon visat stort intresse för vad vårt fiberandelslag sysslar med. Det kom tom. lite julgåvor från det hållet i fjol. Som jag ser det så drar vi i samma repända KT, Optowest och kommunen. Här finns synergier värda att utnyttja.

Vi har också bra förhållande till Lovisa Telefon men jag vet att vissa operatörer ser snett på fiberbyggande andelslag och gärna baktalar dem. De borde litet fundera på framtiden som knappast har större utrymme för gamla tidens operatörer. Nätet fungerar helt enkelt på det sättet att det inte alls behövs "operatörer" som säljer "tjänster". Det är bara en tidsfråga när de försvinner - fiberandelslag eller inte. Tjänsterna kommer att produceras av helt oberoende personer och företag som nånstans i världen är anslutna till Internet.

“First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.”

Mahatma Gandhi

För min egen del är jag nog en av dem som anser att man inte får vara alltför pedantisk då media beskriver saker och ting som berör en själv eller något som man själv är väl insatt i. Att i tid och otid i dessa sammanhang fordra rättelser är inte konstruktivt utan man bör acceptera att vi alla vinklar saker och ting litet ur vårt eget personliga perspektiv. Därför försöker jag i stället se till helheten och de tendenser jag kan utläsa ur denna helhet.

Då det gäller ”Berättelsen om JNT” och det som skrivs om vårt fiberandelslag kan jag inte förstå det skrivna annorlunda än att det är ett försök att framställa andelslaget och dess ledning i dålig dager och med allvarliga brister i trovärdighet och förmåga. Denna tendens är så tydlig att det hela väcker min förvåning men också nyfikenhet. Det är därför jag efterlyser en innehållsdeklaration. Man kunde också kalla det , för att låna ett bra engelskt ord, accountability.

Mitt engagemang i den öppna fibernäten grundar sig i första hand på mitt intresse för samhällsfrågor – inte teknik. För min del har insikten om hur väsentliga och avgörande fungerande och snabba digitala kommunikationer kan vara för den ekonomiska och kulturella utvecklingen i ett samhälle som vårt. Att ta oss till det målet är ett övergripande syfte för vår folkrörelse. JNT är en viktig aktör inom samma område och vi borde stå på samma sida och ha samma mål. Tyvärr är jag inte så säker på att det förehåller sig så och den känslan har förstärkts av Berättelsen om JNT.

Läs gärna avsnitten från år 2008 och framåt på JNT:s hemsida.

http://bredband.selfip.net/forum/filebox/bilder/bi ld2.jpg

Ovan ser ni en grafisk bild över användningen av bandbredd för internettrafik på ett vlan inom PÖF. Grafiken har gjorts med registrering per 30 minuters intervaller.

Då användningen överstiger 200 MB begränsar leverantören bandbredden till 200 MB.

Frågan är: hur skall man tolka denna grafik? Den högsta användingen ligger på 194 MB men detta är räknat på ett medeltal per 30 minuter. I detta kan också ingå värden då bandbredden begränsats av leverantören därför att den överstiger 200 MB.

Jag är benägen att tolka grafiken så att den maximala bandbredden 200 MB är otillräcklig då den är som högst men tänker jag fel här på något sätt? Vad säger ni som är är vet hur man att tolkar dylikt? Grafiken har tydligen skapats med netadmin. Knäckfrågan: är bandbredden tillräcklig eller otillräcklig?

Hmm, medeltal på 30 minuter är för otydligt. I värsta fall betyder det att något paket får vänta i en halv timme ... Jag mäter med ntop medeltal för fem minuter och då anser jag att topparna inte skall komma nära den övre gränsen.

Men vår leverantör har Gigabits TEKNISK hastighet och kapar inte topparna. Bara då en alltför stor procent börjar gå över den TRAFIK vi köpt så måste vi betala mer. Och så borde det vara för trafiken varierar våldsamt och snabbt.

Man kan kolla med ping. Om pingtiden är kort hela tiden - också under topparna - så är det inga problem. Men om pingtiden ibland blir mycket lång (till en stabil server) så måste man fundera på att köpa mera kapacitet.

Mmh, jag brukar ha 5min medeltal och 80% som trigger för att berätta åt kunden att man kanske torde se på att uppgradera anslutningen i något skede.

Det är skillnad på ifall en 10/100/1000 Mbit länk satureras och när en begränsad länk blir saturerad. Begränsningar görs oftast genom att tappa bort paket enligt någon regel så det kommer att orsaka märkbara problem (packetloss). Om en länk blir saturerad annars så delas bandbredden ofta rätt bra mellan ex. tcp-sessionerna som går över den och man märker bara att det går lite långsammare per session.

I mina ögon så ser bandbredden ut att räcka annars men ni lär kunna se kvalitetsproblem kring topparna.

Nisse och MarkusI.

Era inlägg stärker min litet "heimlaga" diagnos om att vi slår i taket i bland. Det yttrar sig så att allting går i stå och ingenting går igenom. Jag har också noterat att 30 minuter intervallen är på tok för lång, men vi måste ju skaffa en egen övervakning så fort som möjligt. Om detta har jag postat i en annan tråd.

Jag är måhända något av ett kontrollfreak men jag vill ha kontroll på vad som händer i nätet. Men bara på en övergripande nivå.

Vi måste nog optimera för topparna för nätet måste fungera klanderfritt under alla tider. Det duger inte att det fungerar bra under 95-99 procent av tiden.

Strömmad TV får inte frysa. Det är kanske den känsligaste saken.

Övervakning är enkel att ordna. Köp en Linuxmaskin (snabb med Gigabits Ethernet) och installera ntop och mrtg så har ni basövervakning. Sedan finns det en massa andra program som kan kolla litet vad som helst. Inte så dyrt om man jämför med specialburkar.

Nisse skrev:
"Övervakning är enkel att ordna. Köp en Linuxmaskin (snabb med Gigabits Ethernet) och installera ntop och mrtg så har ni basövervakning. Sedan finns det en massa andra program som kan kolla litet vad som helst. Inte så dyrt om man jämför med specialburkar."

Jag är också för min del övertygad om att detta är den enklaste, billigaste och bästa lösningen som vi borde ha gått in för långt tidigare. Men bättre sent än aldrig får jag väl säga.

Sålänge man inte sätter pengar i licenser för någon övervakningsmjukvara så brukar det gå bra :)

Detta med licenser för windowsprogram tenderar att bli en dyr historia.

MRTG är open source för linux och gratis. MRTG har packeterats för windows och kallas då PRTG. Då kostar det över 2000 € om vi köper det till vårt nät.

Den som är fanatiskt mot att köra linux torde också kunna köra MRTG under freebsd eller någon annan bsdvariant. Det är fortfarande gratis även då.

Men finns det några goda skäl att gå in för PRTG som gör att det vore värt att betala skjortan för det?