Kuningaskuluttaja TV1 13-03-2008, klo. 19:15

Kuningaskuluttaja TV1 13-03-2008, klo. 19:15, 1:24-

Jag tycker att Kuningaskuluttaja-programmet var ganska förtjänstfullt. Redaktören tar upp ett antal frågor kring smalbandstekniken ur en konsument/abonnent -synvinkel, som vi behandlat ganska lite på dessa spalter.

Bemödade mig om att transkribera det väsentliga innehållet för att vi kunde ta oss an detta perspektiv, som också torde vara aktuellt för var och en som sätter upp ett välfungerande fiberbaserat nätverk.

Yles begränsade användarservice distribuerar innehållet som en Windows specifik netcast stream genom addressen: http://areena.yle.fi/toista?id=1144404


Detta är programmets rollinnehavare:

Toimittaja Virpi Väisänen, YLE TV1 (Redaktören)
Markkinointijohtaja Seppo Hakanen, TeliaSonera (Direktören)
Rehtori Kimmo Hotulainen, Hanko (Kunden)

Rubrik:

Netti pätkii, sivut eivät aukea ja kuva on huono

Ingress:

Syynä voi olla se että operaattorin myymä laajakaistayhteys on paljon luvattua hitaampi. Kahdeksan megaa voi helposti jäädä alle puoleen siitä. Silti asiakas joutuu maksamaan yhteydestä täyden hinnan.

=========================

Introduktion till ämnet

Redaktören: Perheeseen hankittiin kahdeksan megan nopea laajakaistayhteys, mutta isäntä ei ollut siihen lainkaan tyytyväinen.

Kunden: Ylen kuva on aivan tuhruinen. Ei sitä ole kovin mukava katsoa. Lehtien sivujen aukeaminen kestää välillä aika kauan.

Redaktören: Kyllä kahdeksalla megalla pitäisi liikkuvankin kuvan näkyä kunnolla. Mitataanpa yhteyden todellinen nopeus. Sen voi tehdä Ficoran eli Viestintäviraston sivulta löytyvän nettimittarin avulla.

Noniin. Nyt katsotaan miten paljon se oikeasti on. Mutta sehän on 5,35 Mbit/s.

Kunden: Tää on melkein puolet huonompi.

==========================================

Redaktören presenterar sin uppfattning om vanliga nätverksproblem med hjälp av några slides.

Redaktören: Laajakaistan hidastuminen voi johtua lukuisista syistä. Otetaan ensin tavallista puhelinjohtoa tai kaapelia pitkin kulkevat yhteydet:

- Asiakkaan laitteessa voi olla vikaa
- Modeemi voi olla vääränlainen
- Kerrostalossa 30-40 vuotta vanhat puhelinjohdot voivat hidastaa yhteyttä
- Jos asiakkaalta on monta kilometriä matkaa operaattorin laitetilaan, niin yhteys hidastuu
- Operaattorinkin laitteissa voi olla vikaa

Ficoran mittari mittaa nopeutta tähän pisteeseen asti, siis asiakkaasta tai operaattorista johtuvaa hidastumista.

Därefter analyserar redaktören andra orsaker till förstockning:

- Internetin ruuhkat
- Palveluntarjoajan käyttämät nopeudet

Langattomassa laajakaistassa nopeus on vieläkin horjuvampi juttu:

- Jos kännykällä netissä seikkailevan ja tukiaseman väliin jää este, esim. iso kivitalo, niin yhteys hidastuu
- Kaukana tukiasemasta laajakaista voi olla hitaampi kuin lähellä
- Tukiasemallekin voi tulla ruuhkaa jos on paljon asiakkaita verkossa yhtaikaa

==========================================

Efter att ha konstaterat att kunden har "en alldeles vanlig trådbaserad anslutning" beskriver redaktören kundens interaktion med Soneras kundtjänst.

Kunden: Pitkien jonottamisien jälkeen sain kyllä palveluhenkilöt kiinni. He sanoivat, että 'Et sinä voi saadakaan sinne muuta kuin viiden, neljän megan yhteyden, koska olet niin kaukana siitä jakelukeskuksesta.'

Redaktören: Syy on siis on operaattorin johdossa. Mutta miksi Sonera myi 8 megan yhteyden alueelle jossa sitä ei voi lainkaan saada?

Direktören: Koko toimialan käytännön mukaisesti nopeudet on määritelty maksiminopeuksiksi ja sitten palvelukuvauksessa määritellään se vaihteluväli jossa asiakkaan yhteys voi vaihdella. Meillä on tällainen ajatusmalli: Joka tapauksessa se on huomattavasti enemmän kuin mitä se olisi kahden megan yhteydellä.

Redaktören: Myydään kahdeksana megana ja tulee neljä tai viisi?

Direktören: Niin. Näin se on.

Redaktören: Kotiin tulevissa myyntipaperissa tämä sanotaankin: Kahdeksan megaa voi olla mitä tahansa kahdeksan ja kahden välillä. Etukäteen myyntitilanteessa tästä vaihtelusta ei kerrottu mitään.

Textinsert: 8 Mbit nopeus on enintään 8 Mbit/s, mutta pääsääntöisesti vähintään 2 Mbit/s...

Kunden bekräftar att man i samband med beställningen inte påtalat att förbindelsen inte är 8 mega: Ei siinä puhuttu ettei se olisi kahdeksan megaa. Paperilla jälkeenpäin selvisi ettei sen tarviikaan olla kuin 2 megaa.

==========================================

Uppsummering, syntes

Redaktören: Laajakaista markkinoinnissa vallitsee jonkinlainen vauhtisokeus. Operaattorit myyvät 8 tai 2 megaa ikään kuin ne olisivat jotain tuotemerkkejä. Myyjä joko kertoo tai ei kerro todellisista ominaisuuksista. Pitää se pienikin pränttikin lukea ennenkuin allekirjoittaa, mutta reilua kaupankäyntiä tämä ei ole.

Direktören ges en chans att parera slutledningen: Tulemme täsmentämään tätä ohjeistusta myyntitilanteessa. Ja tottakai me pyritään siihen että myös puhelinmyyntitilanteessa kerrotaan kaikki olennainen myytävästä tuotteesta asiakkaalle.

Redaktören: Jäämme odottamaan markkinoiden siistiytymistä.

==========================================

Pedagogisk hänvisning för att hjälpa den villrådiga konsumenten

Mitä tehdä jos laajakaista tökkii? Redaktören uppmanar under sliderubriken 'Mitä voi tehdä' kunderna att använda följande tillvägagångssätt för att utkräva en fungerande produkt:

- Kannattaa aivan ensimmäiseksi otta yhteys palvelun myyjään
- Asiakas voi vaihtaa hitaampaan yhteyteen (ettei maksa turhasta)
- Palvelussa voi olle virhe. Silloin asiakas voi vaatia hinnan alennusta tai kaupan (myös määräaikaisen sopimuksen) purkua
- Valitukset kuluttajariitalautakuntaan

Redaktör: Kuluttajariitalautakunnassa on jo käsiteltävänä valituksia, jotka koskevat langattoman yhteyden hitautta.

========================================

Ännu en snabbinventering av stridssituationen mellan kund och direktör

Redaktören: Toinen kysymys on se, onko laajakaistan hinnoittelu reilua? Asiakas maksaa yhteydestä vaikka ei sitä saa.

Kunden: Ehdotin Soneralle, että maksaisin neljän, viiden megan yhteyshinnan, mutta sekään ei sopinut. He halusivat hinnan siitä kahdeksasta megasta joka ei toteudu.

Sonera: Tuote on palvelukuvauksen mukainen ja silloin tottakai myös hinta on hinnaston mukainen.

Kunden: Mä haluan tehdä sellaisen sopimuksen, että se on oikeasti se tuote jonka ostan niin mä saan sen tuotteen.

Redaktör: Kuluttajavirasto on luvannut selvittää, ovatko sopimusehdot kohtuullisia.

====================================

Hurudana tankar väcker detta material bland läsarna av vårt fiberforum? Hittar ni något man kunde ta fasta på i vår diskussion?

Det är väl den gamla vanliga historien om operatörerna lovar mycket och levererar lite. Vi påminns ännu en gång om när kablarna klipps i glesbygden att Sonera har lovat 1 Mb/s trådlöst, vad får de stackars kunderna i slutändan? Det tycks inte heller vara opertörens fel om det råkar stå ett hus i vägen som saktar ned överföringshastigheten i vårt trådlösa bred... förlåt smalband

Det här landet är fullt av mjäkiga typer. Man får dra oss vid näsan hur mycket som helst utan att nån reagerar. De politiker vi valt och de tjänstemän vars löner vi betalar med skattepengar struntar blankt i oss.

Vi borde sparka alla tjänstemän och byta ut alla politiker. Som det nu är så är staten inte VÅR organisation utan en serviceorganisation för de företag som drar oss vid näsan.

Skall vi ha snabba datanät så får vi helt enkelt bygga dem själva.

Nisse: Som det nu är så är staten inte VÅR organisation utan en serviceorganisation för de företag som drar oss vid näsan.

10 poäng för det uppropet. Är det detta som Guje kallar snärtiga inlägg? Vill du byta ut alla politiker, så bör du nog starta kampanjen i god tid före de kommande kommunalvalen.

Allvarligt talat:

Borde vi följa upp tanken på att göra upp ett program? Kanske någon av kandidaterna rent av skulle vilja anamma programmet.

Anser ni att det inte finns någon möjlighet att föra en sansad diskussion i dessa saker? Jag tycker att materialet pekar i den riktningen att kundservicen är så otroligt dålig och att försäljarna är så ostyriga att vi abonnenter behöver en smalbandsombudsman så att inte var och en skall behöva föra denna helt ojämna diskussion som förs på operatörens villkor.

Nisse: Skall vi ha snabba datanät så får vi helt enkelt bygga dem själva.

Det är också en god slogan. Men finns det verkligen inget hopp om en annan utveckling? Jag tycker nog det börjar röra på sig så pass mycket att man kan invänta nya utspel under detta år. -- Vi kan också vara aktiva. Fredrik ville att vi skulle vända oss till CSC. CSC och FUNET-föreningen är vänligt stämda och man vill diskutera med oss.

Vi tycks ju ha en EU kommissionär på vår sida. Ingen av er svarade när jag frågade om det var befogat att göra ett EU-klagomål mot staten som struntar i EUs ställningstaganden om informationssamhället: EU ställer sig inte neutralt till digital klyvning.

Visst kommer det att ändras. Då den generation som nu är skolelever sitter och bestämmer så är det för dem det enda naturliga det som vi nu måste slåss om. Men jag är mycket skeptisk till min generation och kanske ännu följande.

Vad jag menar är att det är ren dumhet att sitta och VÄNTA på att staten skall fixa det åt oss. Men det gör många ! Också här i Hindersby finns det nog sådana som tycker det var onödigt "för snart kommer nog staten/operatörerna och bygger billigare". Vilket jag tvivlar på men var och en får ju tro vad han vill ...

Den attityden har jag stött på också här i Kuhmo. Det är jämförbart med ministern som tror att någon hittar på nya tricks som får den trådlösa kommunikationen att fungera.

Jag vill nog påstå som du att det är direkt farligt att sitta och vänta, för det är nu vi har sista chanserna att få liv i landsbyggden. Om vi inte agerar nu så stagnerar allt och underutvecklingen är ett follbordat faktum.

Då jag fått chansen, så har jag svängt om på steken och sagt att staten erbjöd för två år sedan optisk fiber till läroanstalter med 90% offentligt stöd. Nu erbjuder man skolinfra med 70% offentlig andel, så nästa år kan man väl vänta sig att det blir 50%. -- Samma tendens kan skönjas i andra medel för detta ändamål.

Bredbandsbolaget i Sverige går in för att garantera lägsta hastighet

http://www.idg.se/2.1085/1.151267

Bengts pressklipp öppnar intressanta synvinklar både på operatör/abonnent relationen och indikatorstatistiken. I Sverige anser man att kunden bättre förstår den köpta varans innehåll, om operatören är villig att berätta vilka hastigheter det verkligen handlar om:

"Det är viktigt att vi blir tydligare kring vilka hastigheter våra kunder kan förvänta sig. Det handlar om att göra det enklare för kunden, säger Bredbandsbolagets vd Marcus Nylén till CS."

Man undrar hur det nu blir med OECD statistiken och ITIFs landsjämförelser (ni kommer väl ihåg Daniel Correas missvisande tabell från diskussionstråden 'delegationen för vardagens informationssamhälle') när Sverige går in för att tillämpa intervallprissättning. Det handlar inte enbart om Bredbandsbolaget:

"Flera operatörer kommer att följa efter. Bredbandsbolaget och tre andra operatörer, Glocalnet, Com hem och Tele2, har i dag skrivit på ett avtal om ett fempunktsprogram som bland annat innebär att man ska tillämpa intervallprissättning, att kunderna får rätt att utan kostnad får byta till en tjänst med lägre kapacitet, och att informationen på operatörernas webbsidor blir bättre."

TeliaSonera direktören sade:

"Koko toimialan käytännön mukaisesti nopeudet on määritelty maksiminopeuksiksi ja sitten palvelukuvauksessa määritellään se vaihteluväli jossa asiakkaan yhteys voi vaihdella."

Det finns ett uttryck i finskan som jag hatar och det är 'yleinen käytäntö'. Med dessa ord kan man rättfärdiggöra vilka orättvisor helst - förutsatt att orättvisan är allmän.

Hursomhelst så har vi nu i varje fall lärt oss att indikatorn för överföringshastighet saknar validitet i åtminstone två avseenden:

a) De finska bolagen anger inte verklig överföringshastighet, utan megabitarna per sekund anger ett maximumvärde för hastighet från operator till abonnent.
b) Statistiken visar upp ett medeltal mellan de högsta anonserade downstream värdena.

Svensk operatorinformation blir snart pålitligare än finländsk, om man börjar tillämpa intervallprissättning. Det ger dock ännu inte en klar bild av vad hastigheten egentligen är. Antagligen blir det mindre hastighet just då när bandvidden som mest skulle behövas.

Vårt lands nya storsäljare: Trådlöst bredband 0,03 - 1 Mb/sek!

Går säkert åt som smör i solsken...

Antagligen blir det mindre hastighet just då när bandvidden som mest skulle behövas.

Naturligtvis ! Trafiktoppen är på kvällen och då är hastigheten som lägst. Så är det med all teknik men EXTREMT mycket för trådlös teknik.

Umenet i Umeå som är ett öppet nät använder följande princip för prissättning för kopplingen till nätet (storlek på "huvudsäkringen"):

Med det abonnemang som kallas Privat Fiber får du en anslutningshastighet
(kapacitet) mot stadsnätet UmeNet på 1, 10 eller 100 Mbit/sek. Det ger dig
möjlighet att välja kapacitet efter just ditt behov.

Kapacitet
Kapacitet är ett mått på hur lång tid det tar att hämta hem en viss mängd
information från internet. Ju större kapacitet du abonnerar på, ju snabbare går
det att hämta en viss mängd information. En ljudfil t ex, innehåller mycket
större mängd information än en ren textsida, och går snabbare att hämta hem om
du köper kapaciteten 10 Mbit/s i stället för 1 Mbit/s.

När du kopplar in bredbandskabeln (från exempelvis UmeNet) i ditt hus, har du
köpt "vägen" ut på internet etc.
Sedan köper du också transporten av de olika tjänsterna som finns på internet (t
ex internetaccess för att surfa, ip-telefoni för att ringa via bredbandet osv). Du
kan då välja att abonnera på olika stor kapacitet: 1, 10 eller 100 Mbit/s.

Eftersom UmeNet är ett öppet, leverantörsoberoende nät får du därefter själv
välja av vilken av de anslutna leverantörerna du vill köpa tjänster av.
Kapacitet om 100 Mbit/s finns alltid in till konvertern. Sedan väljer du hur stor
kapacitet du vill abonnera på. Den kapaciteten (1, 10, 100 Mbit/s) avser surfande,
ringande etc.

UmeNet.privat
Fiber 1M 250 SEK/mån
Fiber 10M 190 SEK/mån
Fiber 100M 349 SEK/mån

När det gäller TV
Även du som abonnerar på 1 Mbit/s har möjlighet att se TV eftersom kapaciteten in
till konvertern är 100 Mbit/s. Den kapacitet som krävs för tv-tjänsten får du
tillgång till när du köper en tv-tjänst från någon tjänsteleverantör.

Jo, den mest rättvisa och bäst fungerande prissättningen borde ju vara att man betalar för den kapacitet man nyttjar vilket är olika med den hastighet man har. Alla kunde ha n x 100 Mbps (i ett fibernät förstås) men sedan betala för sin medelförbrukning under månaden. På så vis undviker man även snyltande samt upplever nätet som "snabbt" då man använder det. Intern trafik genererad lokalt (t.ex TV) kan vara gratis eftersom man själv byggt "bort" den biten...

Flat-rate prissättningen är av ondo (utan för ett fåtal)...

Jag skulle inte gå så långt att säja att flat-rate prissättningen är av ondo. Stora delar av nätet är fasta kostnader och enda ett fåtal, så som IP transit, är rörliga. Av dessa orsaker är det helt onödingt att besvära kunden med kapacitetsbaserad fakturering.

Vad man kan och bör göra är meddela sin överbokningsgrad och sälja olika produkter med olika överbokningsgrader. Då behåller kunden sin flat-rate prissättning, men kan själv välja vilken minimihastighet som är garanterad.

För mig har flatrate bara varit manna!

Minns tiden då jag betalade för tiden.
Då sniglade Sonera bittar i 33 kbps.

Men för kapacitet kan jag betala ett skäligt pris.

Risken är förstås att nån sniglar till det för att få "lönsamhet" i sina tjänster.

Vad man kan och bör göra är meddela sin överbokningsgrad och sälja olika produkter med olika överbokningsgrader

Det är även ett sätt men varifrån (från kundens perspektiv) börjar överbokningsgraden. Hur många "led" ligger på vägen?

Är överbokningsgraden - ur nationellt perspektiv - till syyvendes och sist alla världens abonnenter som (nån gång) trafikerar FICIX?

Vad är bättre ? Att förbruka 1 Mbps på en 100 Mbps anslutning eller 1 Mbps på en 1 Mbps anslutning ? Du betalar ju samma pris...