Såhär sa dom. Ordagrant:
( Se referatet i
http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?fold erId=121398&name=DLFE-4013.pdf&title=Laajakaista%2 0kaikille?%20Tekniset%20ja%20taloudelliset%20edell ytykset%20Suomessa.%20Liikenne-%20ja%20viestint%C3 %A4ministeri%C3%B6n%20julkaisuja%2041/2000.)Praktiskt taget alla betydande tätorter i Finland är redan anknutna med optiska kablar till stom- och områdesnäten.Enligt uppgifter från teleoperatörerna är 95% av befolkningen bosatt inom några kilometers avstånd från
den närmaste optiska kabeln. Och även en del av den resterande 5 procenten av befolkningen är bosatt i områden
där operatörerna byggt bredbandiga stom- och områdesnät med högkapasitetsradiolänkar. Endast några av
de mest avlägsna kommunerna och byarna i glesbygden ligger utanför de optiska kablarnas influensområde.
Myndigheterna har i viss utsträckning deltagit i byggandet av optiska kablar; närmast är det några städer och
kommunsammanslutningar som har byggt optiska nät för eget bruk.
Det existerar många olika tekniska möjligheter att ansluta hushåll och företag till de ovannämnda bredbandiga
stom- och områdesnäten.
Med tanke på hur snabbt de olika tekniska lösningarna utvecklas är det inte förnuftigt att nu bygga anslutningsnät enbart med optisk kablar. Att ansluta landets samtliga hushåll och företag med dylika
optiska kablar skulle kosta uppskattningsvis 21 miljarder mark,
av vilka 20 miljarder för anslutningsnäten och en miljard mark för stom- och områdesnäten. Denna uppskattning inbegriper inte årliga underhållskostnader, inte
heller persondatorer eller annan terminalutrustning. Alternativet till en totaluppbyggnad med optiska kablar är
en flexibel utbyggnad av nätet allteftersom efterfrågan växer, varvid operatörerna från fall till fall kan utnyttja
både den existerande nätinfrastrukturen och olika anslutningstekniker, med eller utan tråd.
Ett dylikt utbyggnadsalternativ
befordrar konkurrensen mellan operatörerna och erbjuder användarna ett bredare utbud av tjänster
till ett lägre pris. 
