Stödpengar är svåra att komma åt

Idag lyfter YLE Vega Västnyland fram den enorma byråkratin med att söka stödpengar från EU.

Det är inte bara vi här i forum som klagar...

http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=23234 9

Men det är ju inte enbart EU-pengarna som ligger bakom lås och bom. Även statens bredbandsstöd (dom där 66 miljorna) verkar vara svåra att få loss. Av de 800 ansökningar som kom in för över ett år sedan är bara 4 godkända tills vidare.

Det är smygstöd för byråkrater. Alla pengarna går åt att betala pappersvändare.

Det är mycket lämpligt att diskutera detta tema på självständighetsdagen. Finns det förutsättningar för en stödpolitik som inte undergräver vår framtid utan leder till positiv samhällsutveckling?

Jag trodde att misshälligheterna var störst i de underutvecklade delarna av vårt land. Här har vi ju t.ex. institutionell arbetslöshet som inte alls löser problemet, utan tvärtom hindrar folk från att få fast anställning. Alla parter är inblandade lurendrejeriet och alla tycks i första hand skoja med sig själv. Mitt paradexempel är de biträdande lärarna i grundskolan. Vi har en fastnaglad situation som innehåller talrika korruptiva element:

Skolan har psykiskt störda elever som inte klassläraren hinner ägna sig åt. Så kommunen annonserar att man behöver en biträdande lärare som kunde hjälpa barnen. Det går att ordna med arbetslöshetsunderstöd utan att det kostar någonting alls för kommunen. Meningen med arbetsunderstödet är att den arbetslösa, helt kompetenta läraren (det finns mängder av dem) skall med tiden komma in i arbetslivet genom att få fast anställning. Problembarnet får hjälp, föräldrar, lärare, den anställda, kommunen, arbetsmyndigheterna, ministern och staten - ja precis alla är verkligt nöjda. Nu går stödet just dit det skall! Men just när allt är som bäst så meddelar chefsläraren åt lärarbiträdet att nu tog pengarna slut och att man tänker lediganslå sysslan. Den egentliga orsaken är att biträdet nu borde få fast anställning. Hela systemet kollapsar efter ett halft år. Barnet som med möda fått förtroende för biträdet, de nöjda föräldrarna, den arbetslösa, rektorn och arbetslöshetsmyndigheterna har gjort sina insatser helt i onödan för efter några dagar står det ett nytt arbetslöst undervisningsbiträde utanför skoldörren. Och så hoppar vi tillbaks till rutan noll.

Ursäkta mig för den exkursen. Vi har på dessa spalter kunnat läsa hur staten genom sin stödpolitik befäster bredbandsunderutvecklingen genom en top-down financiering som enbart befäster ett existerande distributionsmonopol på ett sätt som ger telebolaget möjlighet att ännu mer effektivt suga ut den fattiga landsbygdsbefolkiningens sista slantar. Samtidigt befästes områdets korruptiva allianser genom ett 'bästa broder' -system som gagnar etablissemangets toppskikt (landskapsledning, telebolag, ProAgria, 'universitets'centrum, byalagsparaplyorganistionens ledning) men inte hjälper den landsbygdens befolkning.

Nisse gjorde ett gott förslag. Ge pengarna åt nätandelslagen på basen av deras ansökningar. Kolla bara att planerna inte innehåller direkta fel. Men underutveckling innebär också avsaknad på sakkunskap. Så fast viljan skulle finnas, så finns det inte kompetenta pappersvändare som kunde syna ansökningarna såsom Nisse föreslår. Så man frågar hellre vännerna på telefonbolaget. Och de tror sig veta att byaktivisterna inte klarar jobbet. Fast saken är enligt min mening någotsånär omvänd. Det är telebolaget som inte har den blekaste aning om vad det innebär att bygga och uppehålla fibernät. Jag föreslog att landskapet IS-strategi skulle innehålla en punkt om en utbildningsinsats för de byråkrater som sköter IT-anskaffningar, så att de skull vara kompetenta att bedöma I-samhällets kommande stora investeringar. Det förslaget flög i landskapsdirektörens papperskorg. Och nu är jag en bråkstake när jag täcks påpeka om misshälligheten.

Men ni bor i södra Finland. Om stödet går åt byråkrater och pappersvändare också i ett område med tillräckligt kunskapsunderlag, ja då blir det nog inte mycket till övers för stödpolitiken. Var är politikerna och aktivisterna som kunde tillrättaställa detta elände? Jo de grundar en regionätsförening eller en byrå för I-samhällsangelägenheter. Och så bjuder man igen in vännerna från telefonbolagen och söker precis samma stödmedel som alla andra. Gott recept för att smygstödet åt 'aktivisten' och betalningar åt den okunniga pappersvändaren. Dåligt recept för stöda I-samhällsutvecklingen.

<Fortsätter i nästa inlägg. Det blir ännu lite mer kritik före vi kommer fram till den positiva slutklämmen. Skribenten sköter försenad morgontoalett före nästa avsnitt. Man skall ju vara ren och prydlig på självständighetsdagen. Pro Finlandia! >

Det är inte alls så att telebolagen är okunniga (nåja, det är de också) utan de ser fiberandelslagen som sina värsta konkurrenter - helt riktigt. De har inte en blekblå chans att konkurrera med fiberandelslagen. Så det är fullständigt klart att de gamla telemonopolen försöker baktala fiberandelslagen så mycket de orkar. Och lyckas lura många beslutsfattare.

Utvecklingen har helt enkelt gått förbi teleåldern. Ungefär som då ångmaskinerna blev föråldrade och försvann.

(Som en liten parentes kan jag nämna att jag som ingenjör är otroligt imponerad av ångmaskiner och ser dem som de enda RIKTIGA maskiner som någonsin funnits. Men tyvärr har utvecklingen gått förbi dem och i praktiken måste jag också använda nyare. Telebolagen och all deras teknik bör nu bara flyttas till museum där de hör hemma. Sorgligt nog borde den stora majoriteten av beslutsfattare flyttas till samma ställe ...)

Nisse, det förolämpar mig att varje teleoperatörframträdande i vårt område innehåller en paragraf om att andelslagsbyggarna är okunniga. Jag har försökt att på ett vänligt sätt påpeka om att telebolagen gör grova missar i sitt arbete. Tyvärr är det bara de som blir åhörda i de flesta sammanhang, så det är deras sanning gäller. När dom snackar skit om oss, så tycker alla att allt är som det skall vara, men när vi redogör sakligt och i artiga ordalag för våra synpunkter så då är vi bråkstakar (eller nu senast alltför "passionerade" [kiihkeä]).

Att säga att telefonbolagen är okunniga är en överdrift. Jag tycker egenligen att de är verkligt kompetenta på att mygla och ganska skickliga på att sälja sina produkter och ideer. Fibernätsbygget har de överfört på underleverantören (och jag sade inte att underleverantören är helt okunnig).

Jag är däremot verkligt bekymrad över att telefonbolaget (ni vet vem jag tänker på) inte har den ringaste aning om helheten. Eftersom detta är ett vågat uttalande så vill jag förklara mig. Bolagets vd. höll föredrag om fibernätets kostnader och hon menade - som vanligt - att andelslagen i södra Finland inte klarar av att gestalta helhetskostnaden. Hon referade specifikt till något andelslag som inte räknat med underhållskostnaden. Tyvärr ville hon inte ange vilket andelslag hon åsyftade så det blev igen ett slag i luften.

Men sedan ville hon demonstrera sin okunskap genom att påstå att fibernätets underhåll kostar 7-10 gånger mer än byggnadsarbetet. I föregående avsnitt hade hon just berättat oss att nätets förespeglade levnadscykel är 30 år. Diplomingenjören som satt bredvid mig bad om ordet. Han sade att ett sådant påstående innebär att telebolaget måste varje år få in 33% av investeringen. Och så frågade han att på vad direktören baserade sin värdering? Hon svarade att hon baserade sin kalkyl på erfarenheter från underhåll av kopparnäten.

Det föll i god jord eftersom jag i många sammanhang pekat på att ett telefonnät och ett datanät är två olika saker. Diplomingenjören kunde ha tillagt att hennes funderingar leder till att telebolaget borde få in 2.5 miljoner euro varje år i ett område med i absolut allra bästa fall några hundra abonnenter. Så det betyder att varje hushåll på vår landsbygd borde årligen lägga ut, skall vi säga t.ex. 6000 euro för anslutningen. Parantainen meddelade att man inte sålt en enda anslutning till ett pris som överskrider 6000 euro. Och nu tycker direktören att landsbygdsbefolkningen borde årligen stå för en utgift i samma storleksordning. - Det är okunskap, medan vi faktiskt går framåt hela tiden genom att lära oss av våra misstag. En del av oss klarar tom. av att medge att man har haft fel.

Nisse: Utvecklingen har helt enkelt gått förbi teleåldern. Ungefär som då ångmaskinerna blev föråldrade och försvann.

Detdär lät mycket bra. Det är exakt detta som vi beskådar. Det industriella samhället övergår till ett informationssamhälle. Problemet är att det är väldigt få som insett att så är fallet, och ännu färre sådan som funderat på de åtgärder som staten, myndigheterna, kommun och innevånare borde utföra för att övergången skall gå smidigt och får att vi i möjligast tidiga skede kan dra fördel av den nya situationen.

Det är något fel på tänkesättet (eller paradigmen, om man vill uttrycka sig fint). Först grundar man en penningunion och först sedan börjar man observera var problemen uppstår. Det är som med Uffes vägbygge mellan Söderkulla och Nickby i Sibbo. Först bygger man väg och så ser man var det rasar.

I-samhällets 'I' kunde också stå för Intelligens. Det självständiga landet kunde utvecklas ändamålsenligare om man också skulle försöka förutse problemen före de uppstått.

- Det får vara den förespeglade positiva slutklämmen.

Nisse: Utvecklingen har helt enkelt gått förbi teleåldern. Ungefär som då ångmaskinerna blev föråldrade och försvann.

Detdär lät mycket bra. Det är exakt detta som vi beskådar. Det industriella samhället övergår till ett informationssamhälle. Problemet är att det är väldigt få som insett att så är fallet, och ännu färre sådan som funderat på de åtgärder som staten, myndigheterna, kommun och innevånare borde utföra för att övergången skall gå smidigt och får att vi i möjligast tidiga skede kan dra fördel av den nya situationen.

Det är något fel på tänkesättet (eller paradigmen, om man vill uttrycka sig fint). Först grundar man en penningunion och först sedan börjar man observera var problemen uppstår. Det är som med Uffes vägbygge mellan Söderkulla och Nickby i Sibbo. Först bygger man väg och så ser man var det rasar.

I-samhällets 'I' kunde också stå för Intelligens. Det självständiga landet kunde utvecklas ändamålsenligare om man också skulle försöka förutse problemen före de uppstått. Skall det vara demokrati så måste åsikterna bedömas på sakliga grunder och inte enligt förespråkarens maktposition.

< Det må då vara den förespeglade positiva slutklämmen. >

Ni har så rätt!

Trots tapper självständighetsförklaring 1917 så verkar åtminstone en del av det ryska arvet finnas kvar i den finska tjänstemannasjälen.

Hur skall man annars förklara att vi i dethär landet ytterligare späder på med egen EU byråkrati?
Det är inte enbart finska staten som hittar på nya regler, även de lokala förmågorna drar sitt strå till stacken.

Vi har t.ex. en regel som säger att EU kan ge bidrag på en lön. Men då skjuter den lokala förmågan genast in ett: "I så fall får lönen inte överstiga den kommula löenenivån på 3100€".
En annan regel säger igen att man inte får betala för lite lön åt en anställd. Så vad skall vi i så fall göra om utgångslönen för en nybakad ingenjör startar vi 4000€ och vi vill anställa personen? Enligt regelverket kan vi betala mellanskillnaden - men då sjunker ju stödprocenten från 80% till 60%!
Enligt regelverket kan vi inte heller få stöd för fulla 100% av lönen utan bara för 70% av arbetet. Så stödet sjunker i praktiken till 42% - trots att det i stödbeslut står att vi skall beviljas 80% stöd.
Hade personen i fråga sålt sitt arbete som privatföretagare hade vi fått fullt stöd. Även i ett sånt fall att han extraknäcker hos någon annan arbetsgivare, men inte hos oss.



Så jag håller inte riktigt med Nisse som säger att pengarna försvinner in i byråkratin. Enligt mig så kommer dom aldrig ens in i byråkratin utan försvinner tillbaks till EU. Det är ju omöjligt att få ut dem pga. Finlands egna EU-regler.

pdonner föreslår att man borde försöka tänka längre än näsan är lång. Visst sysslar man med det också. Redan under förra EU-perioden gjordes det en lista på 30 saker som borde åtgärdas. År 2012 slutar denhär perioden också och ingen har gjort nånting ännu.

År 2015 skall alla ha fiber i dethär landet, även "den sista 5%:en av hushållen".
Det har kommit in 800 bidragsansökningar. I början av 2012 har bara 4 fått sina stöd beviljade.


Dethär är finskt ...mycket finskt!

Min teori är att det är regler som faktiskt är till för att göra stöden oanvändbara. Politikerna VILL inte ha stöd alls utan "marknaden" skall sköta allting. Därför görs stöden fullständigt oanvändbara. Att de alls existerar beror bara på att politikerna måste låtsas göra NÅNTING då det alldeles uppenbart inte blir till nånting med "marknaden".

Det är våra egna talibaner som i sin koran har läst att "Marknaden är allsmäktig" och nu skall marknaden sköta allting fastän det går åt fanders.

Inte är det omöjligt att de "nya företagen" (i stil med Google) skulle kunna bygga ut fibernätet väldigt snabbt och effektivt. Problemet är bara att de ännu är för små och svaga. Och som vi vet så måste åtskilliga miljarder euro på bordet innan det alls kommer inkomster från nätet. Vi har ju en bra ekonomi i vårt nät nu (i Hindersby) men det var hårt i början.

Vi har länge pratat om att stöd inte behövs om det finns möjlighet att låna pengar med låg ränta och lång betalningstid. Men det vill konkurrenstalibanerna inte gå med på. Så de hindrar de nya företagen (jag räknar andelslagen till dem) att komma igång och så hindrar de stöden att fungera.

Jag vet inte om det är speciellt tydligt i Finland men åtminstone här firar korkskalligheten triumf på triumf.

Så i dag är det bra att fundera på hur det går med den envisa korkskallighet som tycks ha makten i landet. Det går åt fanders och så köper kineserna upp allting. Så vi får väl snart börja fira den kinesiska nationaldagen i stället (1 oktober). Nuförtiden erövras länder inte av arméer utan av finansgubbar med stinna plånböcker. Och sköter man sej inte så går det illa. Microsoft fick ju Nokia helt gratis då den förra ledningen slappade till sej.

Vem far iväg med de staliga bredbandspengarna:'
http://bredband.selfip.net/forum/filebox/bilder/br edband2015.jpg

Summa 117 projekt i Ulfs diagram, men var är resten? Saknas. 683 så att de tillsammans blir 800 som bla. vår stadsdirektör fått höra här i Raseborg.

Helt ur luften är siffran 800 inte tagen.
Citat:
"Maakuntien liitoissa laadittiin tämän jälkeen
hankeohjelmat vuosina 2010-15 toteutettavista hankkeista. Ohjelmat sisältävät
noin 800hanketta yhteenlasketulta arvoltaan noin 400 milj. euroa. Vuoden 2009 alussa
aloitettiin myös laajakaistatuen notifiointimenettely EU:n komission kanssa. Komissio
hyväksyi valtiontuen toukokuussa 2010 noin puolentoista vuoden neuvottelujen jälkeen."

Se 2:a stycket , Kap. 4, sid 4
http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?fold erId=1809656&name=DLFE-12004.pdf



Vid vårt besök på komverket för några veckor sedan var antalet beviljade stödprojekt 4 st (pilotprojekten antagligen ej medräknade). Vår ansökan var "en av dom bästa" fick vi förstå och den kommer att behandalas "nångång under första kvartalet" nästa år.

Hur vi skall upprätthålla kassaflödet under väntetiden återstår att se. Jag menar - inte kan vi lämna våra räkningar obetalda bara för att staten inte behagar behandla vår ansökan. Vi har ju för tusan redan kört igång och räknat med att stödet skulle vara klart SENAST i november i år. Allt har ju varit klappat och klart från vår sida länge redan! Så VEMs pengar tror ni alltså att används till att betala sånt som stat och kommun "i princip" redan lovat betala.

Inte gör dom det särskilt lätt för oss på glesbygden inte!

oberoende Guje får ni ju nog de statliga pengarna mot redovisning av förverkligade kostnader...tyvärr måste likviditeten vara i skick.

Diagrammet jag satte ut visar att en relativt stor del av pengarna går till nygrundade nätbolag...antingen andelslag eller kommunägda aktiebolag. Detta har hänt pga litet intresse från de traditionella operatörerna.

Rent ut sagt betyder det alltså att man måste ha pengar för att kunna ansöka om stöd. Man måste ha finansieringen ordnad UTAN stöd för det är mycket osäkert om stödet kommer - ens efter beslut !

Det är bara de som inte behöver stöd som kan ansöka om stöd.

Inte är det till stor nytta för nya fiberandelslag som just precis har problem med att få startfinansieringen ordnad. Det nuvarande "stödet" är närmast en bonus som MÖJLIGEN kommer om man fått nätet byggt på annat sätt ...

Det är som Ulf och Nisse säger: För att söka stöd måste likviditeten vara i skick.

Hur man fixar till "likviditeten" är sedan en helt annan sak. Endel kastar in egna pengar. Nån lyckas kanske få tag på bidrag från kommun eller någon fond. Andra hamnar att lyfta lån på banken.
I vårt fiberprojekt har vi utnyttjat allt detta (utom kommunstöd), plus att vi varit tvungna att ytterligare hitta på några knep: T.ex. att komma överens med fordringsägare om när fakturor och löner betalas. Vi har också tagit in förhandsbetalningar, trots att själva fibern kan tas i bruk tidigast om ett år.

En möjlighet vi INTE hittills lyckats utnyttja är att kommunen skulle ha hjälpt oss med likvida medel. Varken i form av förhandsbetalning på kommande stöd eller i form av en kommunal borgensförbindelse.
Sen kan man tycka vad man vill om den saken - men så här är det hos oss i Raseborg.

I princip är kommunen beredd att ge en förhandsbetalning, men den kommer först då kommunikationsverket behagar göra sitt beslut, nångång i första kvartalet år 2012! Den som lever får väl se.
Under väntetiden har vi bla. löpande lönekostnader. Det handlar ju inte bara om några blanketter som skall fyllas i på kvällstid utan det här är fråga om ett heltidsjobb som måste utföras på dagen. Den som inte hittar folk som gratis ställer upp på bästa arbetsid måste naturligtvis betala för att få jobbet gjort.

Pengarna i kassan skall således räcka både till det förberedande arbetet med stödansökningar och att på förhand betala stödet i sin helhet. Sen, får man in stödpengen ... nångång.


Alla de nygrundade nätbolag som Ulf talar om har dethär likviditetsproblemet framför sig! Man skall lyfta sig själv i håret.

Inte gör dom det särskilt lätt för oss på glesbygden inte!

Låt mig belysa finansieringsproblemet med ett exempel. Jag tar statens bredbandsstöd för stamkabeln.


I vårt fall handlar det om totalt ca. 430 000€, fördelat enligt följande:

Staten 143 000€
Raseborg 143 000€
Optowest 143 000€

Det nygrundade andelsalget Optowest finansierar alltså sina egna 143 000€ + den betydligt större kostnaden för byanäten.
Plus att vi skall hosta upp med ytterligare 2 x 143 000€ dvs. 286 000€.

Det betyder att trots att ALLA andelslagsmedlemmar betalar sina anslutningar kontant och genast SÅ RÄCKER PENGARNA ÄNDÅ INTE TILL.

Så, varifrån kränger ett nybildat nätbolag sina pengar för att kunna kvittera ut sitt stöd?

Finvera? Nåt utländskt investeringsbolag? Eller nåt av de sätt komverket föreslår?

VÅR lösning är en lokal bank med lika stor tro på vårt fiberprojekt som vi själva. Finns här nån annan i Finland som har sådana banker på sitt område?
Vi har alltså inte nån kommunal borgen i ryggen, och hittills bara ett stödbeslut om Lieder-pengar. Men, så rullar vi igång mha. av den lokala banken.