I dagens västis:
Bredband i glesbygden
"Nu är det faktiskt inte så hutlöst dyrt att skruva in ADSL i centralerna. Däremot är det hutlöst dyrt att köpa av monopol. "
I fredagens VN (19.10) skrev Anders Örnmark mycket förträffligt om vikten av att ha ordentliga bredbandskontakter. Jag är den första att fullständigt hålla med om detta.
Men nu handlar det om att staden tänker köpa någonting som redan finns. Bakgrunden var ju att en del byar helt och hållet saknade bredband med låg hastighet. Sedan april i år så har alla byar nu ett sådant bredband. Utan att staden behöver köpa någonting alls. Köpbeslutet kom således alldeles för sent! Egentligen hade stödet behövts för flera år sedan.
Det som pågår är att telefontrådarna gjort sitt. Speciellt landsbygden är utsatt därför att här är telefontrådarna i dåligt skick. I Bromarf fick vi redan uppsägningsblanketter tillsammans med telefonräkningen. Månadsavgiften steg också från 12€/mån till över 20€/mån. Vilket talar sitt tydliga språk om vad telefoni över koppartråd har för framtid. Det talar också sitt tydliga språk om vilken framtid ADSL-bredbandet har. ADSL går ju i telefontrådar. I brist på bättre lösningar är trådlös kommunikation enda alternativet.
I sin insändare försöker AÖ jämföra telefontråds-ADSL med den trådlösa @450 tekniken. Han kommer till att ADSL är bättre. Jag kommer till att de är lika bra - eller rättare sagt - lika dåliga. Båda teknikerna klår nog de gamla telefonmodemen, men varandra klår de inte.
Det är t.ex. en myt att ADSL skulle ge 8 Mbps så fort man betalar för den hastigheten. Verkligheten är en helt annan.
För det första är 8 Mbps-gränsen teoretisk vilket nogsamt står att läsa i avtalets finstilta del.
För det andra lämpar sig inte ADSL för att skicka iväg större datamängder som t.ex. i stora e-post bilagor, kameraövervakning och web-serverfunktioner. Under goda förhållanden kan man i 8 Mbps-fallet komma upp till 0.8 Mbps. Vilket också står i avtalet, om än i täckta ordalag.
För det tredje är det bara de som bor tillräckligt nära telefoncentralen som kan dra nytta av de högre hastigheterna. På längre avstånd sjunker hastigheten drastiskt. Egentligen vet telefonbolagen inte alltid ens själva vilka hastigheter som kommer att gälla. För några veckor sedan sålde t.ex. Sonera en 8 Mbps linje till ett hushåll vars trådavstånd från centralen visade sig vara 7 km. Då kablarna kopplades sjönk den utlovade hastigheten till 0.2 Mbps. Då ADSL-trafiken skulle köras igång kom ingenting igenom, 0 Mbps. Precis som på Mäster Skräddares tid! Så det fick bli en trådlös @450 på 1 Mbps i stället.
Nu är det faktiskt inte så hutlöst dyrt att skruva in ADSL i centralerna. Däremot är det hutlöst dyrt att köpa av monopol. Då gäller ju inte normala ekonomiska lagar, prisen är diskrimerande och kvaliteten låg, för att nu nämna några olägenheter. Här i Västranyland är det just i en sådan sjuk ekonomi vi transporterar vår information. Botemedlet är naturligtvis att försöka komma ur den situationen.
Ett område där man nyligen dragit sig ur telemonopolet är i Brändö och Kumlinge. Där börjar hushållen så småningom få tillgång till optisk fiber för 15€ / mån, inklusive telefon med det gamla numret. Därtill kommer priset på de tjänster man ytterligare bestämmer sig för att köpa, typ Internet och Sveriges-TV. Sådant kräver målmedveten planering, inte minst på kommunalt håll. Och samarbete på gräsrotsnivå.
Jag har ett förslag.
Gör Tenala till ett modellcentrum för modern kommunikation! Låt Tenala bli ett gott exempel på hur bredbandsfrågan kan lösas i våra trakter.
Börja med att försöka få igång några trådlösa WiMax stationer på säg 10 Mbps. Så att Tenala-borna skulle få ett klart alternativ till både ADSL och @450-tekniken.
Öppna också stadens optiska fiberkabel mellan Tenala och stadens centrum och släpp in de tjänsteleverantörer som har något att erbjuda. Låt det ske på lika villkor och låt dem tävla om Tenala-bornas gunst. Även andra vägen: Låt Tenalaborna själva bjuda ut sina tjänster på nätet och ge nätföretagare chansen att flytta sin verksamhet till Tenala.
Fundera sedan ut hur hushållen skall förses med optisk fiber som ger 100 eller 1000 Mbps. Studera de andra bredbandsbyggarnas finansieringssystem och välj det bästa.
Liksom andra byar börjar vi här i Bromarf också söka oss mot Tenala med vår egen kabel. Rent geografiskt har vi kort väg till både Hangö och Åboland där vi kan hitta nya anslutningspunkter att dela ut. Kontakter som kunde öppna världen västerut i Tenalanätet.
Det är såhär som Internet växer. Det är såhär som nya nätverk bildas. När skall vi ha första träffen?
Guje Källberg
Bromarf | 
Page 1 of 2: 2 Next »