Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013

Reijo Salminen, som är medlem föreningen Finlands Regionnäts styrelse, har studerat Jord- och skogsbruksministeriets EU-betänkande 'Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelma 2007 - 2013'. Den prydliga pdf-filen kan laddas från adressen:

http://www.mmm.fi/attachments/5guynGgYN/5o8EMV39Y/ Files/CurrentFile/Manner-Suomen_maaseudun_kehittam isohjelma_20072013_painoversiota_vastaava.pdf

Dokumentet finns också i svensk översättning med rubriken: 'Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013'. Betänkandets svenska version är ställvis ganska svårförståelig för den är antagligen översatt av en edsvuren translator och inte av någon som talar svenska som modersmål. Dokumentet finns på denna address:

http://www.mmm.fi/attachments/5guynGgYN/5wP25Grpf/ Files/CurrentFile/Program_for_utveckling_av_landsb ygden_i_Fastlandsfinland_161107.pdf

Salminen anser att betänkandet blivit ett hinder för finansiering av fiberbygge: "Kuulin, että tätä ohjetta on käytetty verukkeena, että maaseudun kehittämisrahoista ei myönnetä tukea maaseudun ... tietoliikenneyhteyksien kehittämiseen. Ei edes miettimiseen." Han pekade på texten i sammanställningen på sidan 325 [sidan 317 i den finska versionen] där man konstaterar:"Viktigare än det fasta nätet är att trådlöst bredband är tillgängligt i Finland. Målet är att trådlösa förbindelser skall vara tillgängliga i hela landet."

Det finns liknande ställningstaganden i texten. På sidan 14 slår man fast: "I februari 2006 hade 62 % av de finländska hushållen en internetuppkoppling. Av dem var 4/5 bredbandsanslutningar (över 1,2 milj. hushåll). Extra viktigt för landsbygdsinvånarna är det att de trådlösa bredbandsförbindelserna ökar."

Reijo antydde att dessa häpnadsväckande riktlinjer berodde på partiskt förberedelsarbete: "Ilmeisesti joku taho on pystynyt lobbaamaan aika hyvin, koska langattoman yhteyden tukeminen on mennyt tälle tasolle."

- Jag vet att ett nät har in en ansökan om fiberbygge via detta program...hittills har man gett grönt ljus..vi följer med

UlfG Skrev på spalten Regeringens Fibernät:

Det händer Lappland

http://www.kuituatunturiin.fi/kuitua/?alue=KYL%C4V ERKOT&kieli=fi

Kolla artikeln som Ulf hänvisar till. Man beskriver tre projekt:

Kerässieppi-Liepimä-Kotimaa
Kinisjärvi-Vuoma
Äkäsjokisuu-Saarenpudas

Där finns också en hänvisning till Siitosen kyläverkko, ett litet nät som byggts enligt liknande arbetsmetoder som byanätet i Hindersby. Redaktör Jorma Korhonen på YLE:s nyhetsredakton beskrev projektet i artikeln:

Lapin kyläverkkoihin ei miljoona riitä

Jag flyttade Ulfs inlägg hit, därför att det faktiskt handlar om ett annat program än det vi har diskuterat på spalten Regeringens fibernät. Bredband för alla 2015 -projektet baserar sig visserligen på regeringens initiativ, men projektet drivs av kommunikationsministeriet och kommunikationsverket. De tre nämnda projekten financieras av NTM-centralen i Lappland med medel ur Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Målsättningen är en annan, financieringsreglerna fungerar helt olika. Märkväl att också arbetssättet är ett helt annat än i toppstyrda Bredband för alla. Jag anser att slutresultatet är dessutom mycket bättre.

Vi har fått stöd från båda hållen. Både från Ficoras Bredband 2015 och från NTM centralens utvecklingsstöd för landsbygden.

Skulle vi få välja så borde NTM-centralen få sköta alla stöd därför att dom kan procedurerna. Ficora är väldigt ovana på stöd och dessutom är dom mer eller mindre rävaktiga.

Vi har t.ex. det svarta området på Emsalö som plötsligt försvann, styrningen av stödpengar till sk. 8%-kommuner i norra Finland (där stöden inte användes sen heller) och stödtak som sänks med räkneregler som komverket hittar på vartefter.

Vi har också den där 2km regeln som ingen egentligen vet varför den finns där. För NTM-centralen är det inget problem med bredbandsstöd ända in i husen. Men för Ficora får man stöd enbart för begreppet "stomkabel", max 2 km från ja, vadå....?

Just det! Och på Ficoras stödområde får inte några som helst andra stöd förekomma. Det betyder med 2 km regeln att det har blivit dyrare att dra fiber till husen jämfört med de EAKR stödda övriga områdena. Och fibermängden begränsades till 24 också för bara fast bosatta räknas men inte framtida behov. Vi har dragit 96 fibrer för PON-nätet behöver mycket fibrer. EAKR-områdena ska enligt Bredband 2015 lagen inte få stöd för att dom är för 'tättbebyggda'.

Helt riktigt att pdonner flyttade tråden hit.

Nu förbereds ju nästa EU programperiod 2014-2020 och även motsvarande program Fastlandsfinland 2014-2020. På sidan 98 kan man läsa att även denna period går det att finansiera småskaliga fibernästprojekt (kyläverkkohankkeet).

Håller helt med. Detta finansieringsinstrum,ent har varit lättare att hantera än det som hör till Bredband 2015. Dock har de olika NTM-centralerna tolkat begreppet "bynät" olika. Hos vissa ELY-centraler har man även fått väva in anslutngsnätet i projektet medan andra endast finansierat "lokala stamnätssträckor".

http://www.mmm.fi/attachments/maaseutu/6GmtwvOAI/L uonnos_Manner-Suomen_maaseudun_kehittamisohjelmaks i_2014-2020_KICK_OFF-Versio_final_pienennetty.pdf

Ulandspolitiken visar att olika financieringsalternativ och varierande tolkningar kan vara en fördel för ansökaren. Före EU-perioden sysslade U-länderna med en mängd bilaterala arrangemang. Fördelen var att stödlandet inte visste vad de andra höll på med. Därmed trodde alla att de höll på med något mycket speciellt, som just de var bäst på.

I NTM-diskussionen kan byanätsaktivisten likaledes dra fördel av olika tolkningar. Vi har vunnit de största fördelarna genom att följa med vad man håller på med i andra projekt. Där har erfarenheterna i Raseborg och Lappland varit till stor fördel. Det är nämligen såhär: stödpengarna varierar runt om i landet, så måste tolkningarna i princip trots allt vara enhetliga. Så hittar man någon som fått tillstånd en fördel, så kan man kräva likadan behandling.

Bebbe: Har ni fått financiering via NTM-centralen?
UlfG: Hur blev det med nätet du hänvisade till härovan # ?

EmsaloNets finansiering har LPOnet ordnat men vi har fått stödpengar både från ELY-centralen (som dom vill heta nufötiden) och via Ficora rörande Bredband 2015 (66 %). ELY-centralens stöd har varit sk. EAKR-pengar för byanät i skärgården och där finns inga 2 km begränsningar. Likaså har vi extra stöd från Borgås skärgårdspengar. Det är fiber ända in i husen inkl nätboxar. Från ELY-centralen var man beredd att stöda accessnätet på hela ön men det var en överraskning dem när Ficora meddelade att accessnätet på deras stödområde inte fick stödas varken av EAKR- eller skärgårdspengar. Så vi måste på det området finansiera husanslutningarna, dvs 2 km stäckningnigarna (mycket mera km än stamlinjen) utan några stödpengar. På resten av ön fick vi EAKR-stödpengar för byanätet. Ända begränsningen var att det skulle gälla skärgården. Över bron fick vi inte gå. Stamlinjen till Ficoras stödområde går dock igenom hela ön och den får det där 66 % stödet (men bara 24 fibrer) och till det får inte EAKR-stöd användas. Men byanätet får kopplas till stamlinjen med andra stöd utom på Ficoras område.

Totalt får vi stödpengar för nästan hälften av hela investeringen på ön. Men Ficoras Bredband 2015 område får mindre. Var det faktiskt så det var meningen med Bredband 2015 lagen?

Om det är mitt inlägg april 2008 pdonner menar så avsåg jag högsta antagligen KrsNET:s (där jag nu är styrelseordförande) ansökan om ett projekt via Fastlandsfinland/Österbotten-programmet. Vi sökte finansiering på stamnät till de byar som saknar skolor. Hela projektet gick bra. 75 % av projektet kom från EU, stat + kommun. Allt är byggt och betalt och redovisat. Dessutom blev projektet specalgranskat. Eftersom vi då redan hade byggt en stor del av nätet där vi hade gjort en komplett offentlig upphandling kunde vi i projektet fortsätta med samma leverantörer.

Jo, vid #-ankaret (det var en länk) stod det såhär:

UlfG - Jag vet att ett nät har in en ansökan om fiberbygge via detta program...hittills har man gett grönt ljus..vi följer med

Du skriver i ditt svar:

Dessutom blev projektet specalgranskat.

Gjordes specialgranskningen på basen av lottdragning, eller hade man någon speciell orsak till förfarandet?

Alla granskningar som görs är nog baserade på slumpmässigt urval.

I ett annat projekt som gäller Kilens hembygdsgård i Sideby (där jag också är styr.ordf.) där vi har byggt en ny bastuanläggning via samma program fick vi i september 2013 besök av självaste EU revisionsrätten från Luxemburg. En mycket detaljerad genomgång som tog en hel dag. Det gäller att ha papiren i skick. Bra gick det.
Vi hade samtidigt på plats NTM-centralen, Landsbygdsverket (MAVI) och EU revisionsrätt.

Ett mycket lärorikt tillfälle för mig Slutrapporten lämnade jag in denna vecka och slutraten kommer ännu in på konto före utgången av 2013.

http://www.kilen.fi/pa_svenska/om_kilen/kilens_bas tuprojekt/

Bastuanläggningen är för övrigt uppkopplad med optisk fiber Hembygsgården som sådan hade redan fiberuppkoppling och eftersom bastun ligger så lång från huvudbyggnaden kör vi fiber även i lokalnätet.

Följande nyhet skulle publiceras fredagen den trettonde. Men det var alltså som bekant inte ett särskilt lyckligt valt publiceringsdatum. Men nyheten är kanske desto bättre:

Nu får man pusta ut, för idag är det 13. December och nu har det definitivt gått 30 dagar sedan Kajanalands NTM-centrals stödbeslut den 12.11.2013 om ett fibernätsprojekt för 8 byar i nordöstra Kuhmo. Det var två byaktivister som lämnade in ansökan för ett andelslag som numera heter Luoteis-Kuhmon kyläverkko-osuuskunta.

Budgeten för NOSTE-projektets planerings- och byggnadsarbete är 1.8 Meuro. Stödandelen är 74%. Man eftersträvar att bekosta tre fjärdedelar av återstående 26% genom invånarnas insatser. Andelslaget tänker utnyttja LEADER-metoden. Det betyder i klartext ungefär följande tillvägagångssätt: Arbetet inleds genom ett omfattande informationsarbete och diskussioner med de berörda. När byborna är medvetna om fördelarna och arbetets gång, så engagerar man sig gärna i planering och talkoarbete. Fördelarna är att man sålunda på bästa sätt kan utnyttja lokal kunskap och bybornas egna byggnadsresurser. Det har också visat sig att den medvetna och engagerade landsbygdsinnevånaren gärna vill ha ett abonemmang.

Byggnadstidtabellen är mycket stram, för NTM-centralen kräver att pengarna skall användas under 2014. Det skall bli ett byanätverk som skall täcka 270 hushåll, arbetsplatser och offentliga byggnader. Installationen torde innehålla 270 kabelkilometer och 6 växelutrymmen. Optofibernätets nominella hastighet är 100/100 Mbit/s. Bolaget tänker göra ett försök att erbjuda intranethastighet på 1/1 Gbits/s.

Andelslagets affärsidé baserar sig på tanken om det dumma nätet: Internetkapacitet utan egna tjänster. Fritt fram för alla dem som vill erbjuda tjänster över Internet. Dessutom skall det bli kabel-TV för den abonnent som vill beställa tjänsten av samarbetspartnern. Vi satsar på ett heltäckande servicenät där kommun och landskap skall kunna distribuera AV-betonade offentliga tjänster i snabb och välfungerande intranetmiljö. Underhållet sköts genom utlokalicering och egna talkoinsatser.

Med dessa recept man att anslutningsavgiften blir förmånlig och abonemanget överkomligt.