Öppna fiberkabelnät
FFH-anslutningar
I en nära framtid egentligen redan nu kommer TV, radio, telefoni och Internet och e-post att börja levereras över en och samma kabel till och från hemmet. Den enda kabeln som idag har tillräcklig bandbredd för detta samt som även erbjuder en framtidssäker lösning är fiberkabeln (eller ljuskabeln som den också kallas). En öppen fiberkabelanslutning från hemmet kallas en FFH-anslutning (Fiber From Home, fiber från hemmet).
Fiberkabeln
En fiberkabel klarar fysiska ned- och uppladdningshastigheter på upp till 100 Gb/s (100 000 Mb/s). Oftast dras även fler än en fiber från hemmet för en FFH-anslutning. Hastigheten begränsas dock i praktiken idag av den aktiva ändutrustningen till 100 Mb/s eller 1 Gb/s (1000 Mb/s). Dvs. endast 1/100 del av fiberkabelns verkliga bandbredd nyttjas idag, därav det framtidssäkra nätet. FFH-anslutningens hastighet mot det öppna fiberkabelnätet är synkron dvs. ned- och uppladdningshastigheterna är lika. Detta att jämföras med t.ex. ADSL-tekniken som idag som bäst erbjuder 24/1 Mb/s, alltså 24 Mb/s nedladdnings-hastighet och 1 Mb/s uppladdningshastighet!
HDTV
En HDTV-kanal enligt standarden 1080i med krympmetoden MPEG-2 kräver mellan 20–80 Mb/s nedladdningshastighet. Idag har ju de flesta hem fler än en TV-apparat, kanske t.o.m. 3 st. Det betyder ju att det med 3 HDTV-apparater i hemmet inte lämnar mycket bandbredd kvar för telefoni, Internet och e-post. Därför borde FFH-anslutningarna redan i detta skede förberedas för 1 Gb/s (1000 Mb/s) dvs. möjliggöra en 10 dubbel bandbreddsökning utan större förändringar i systemen. Det bör dock konstateras att nya krympmetoder ex. MPEG-4 gör att HDTV-signalen i framtiden kommer att kräva mindre bandbredd samtidigt som upplösningen på HDTV-signalen kommer att öka vilket i sin tur kommer att kräva mera bandbredd.
"Bandbredd är glesbygdens motorvägar"
Man kan påstå att till glesbygdskommunernas ålägganden kommer att börja höra "El-Vatten-Värme-Kommunikation". Det krävs av dessa kommuner att de verkligen satsar på sina "rör" för att försöka nå en närmast 100% täckning av hemmen med FFH-anslutningar. Det blir allt vanligare att barnfamiljer söker sej till naturnära områden, förutsatt att de där har möjlighet att hålla sej ajour med omvärlden. En FFH-anslutning möjliggör ju bl.a. fjärrarbete, videotelefoni, Video On Demand och även i förlängningen t.ex. fjärrvård av åldringar, ett nytt koncept som nu håller på att utvecklas.
3G
Vissa krafter i samhället menar att vi klarar oss i glesbygden med 3G-teknik, vilket idag möjliggör en nedladdningshastighet på 1 Mb/s med sk. Mokkula (yttre USB GSM 3G-modem), förutsatt att det finns 3G-teknik i glesbygdens GSM-master. I övriga fall är nedladdningshastigheten 0,0144 Mb/s (14,4 kb/s). Med enkel matematik kan man räkna ut att det skulle behövas 20 st Mokkula för att se på en HDTV-kanal med 3G! Var är då logiken i att påstå att 3G skulle räcka för glesbygden?!
Operatörsstyrt fiberkabelnät
Ett sätt att realisera dessa anslutningar (kallas då ofta FTTH-anslutningar, Fiber To The Home) är att anlita befintliga operatörer för att dra dessa nät. De kan ofta subventionera anslutningsavgifterna eftersom de sen, som oftast enda praktiskt tillgängliga tjänsteleverantör erbjuder sina tjänster för TV, IP-telefoni och Internet, vilket förstås inte gynnar de månatliga kostnaderna för dessa tjänster. Dessutom drivs dessa operatörer enligt marknadens regler, så de har ofta inget reellt intresse av att bygga ut i den verkliga glesbygden. Fördelen med dessa nät är att organisationen för att "drifta" dessa nät ofta redan existerar även om den ibland kan vara tungrodd.
Öppet fiberkabelnät
Öppna fiberkabelnät har redan i ca 10 års tid byggts och drivs idag i vårt västra grannland Sverige. Anslutningarna delas enligt den rikssvenska modellen upp i nätägare, kommunikationsoperatör och tjänsteleverantör. Personligen anser jag att det dessutom finns innehållsproducenter i ett öppet fiberkabelnät.
Nätägaren är den verksamhet som direkt eller indirekt ägs av kommunen, som äger fibrerna och den aktiva ändutrustningen och på vars uppdrag det öppna fiberkabelnätet underhålls eller "driftas".
Kommunikationsoperatören är den verksamhet som på uppdrag "driftar" det öppna fiber-kabelnätet. Driften läggs med jämna mellanrum ut på offert enligt gällande marknadslagar. Därmed hålls både kostnader nere och faran för "snedvridning" borta. Man kan påstå att nätägaren aktivt kontrollerar driften.
Tjänsteleverantörerna förser det öppna fiberkabelnätet med HDTV, IP-telefoni, Internet samt övriga hushållsnära tjänster, t.ex. fjärrvård av åldringar. Även kameraövervakning av hem och företag (farmer!) kunde ske över det öppna fiberkabelnätet. Vaktfirmor skulle ju vara en typisk tjänsteleverantör i ett öppet nät.
Innehållsproducenterna finns det ju redan idag många på Internet som förser oss med den personliga information som just vi är intresserade av, ofta via olika portaler. Innehålls-producenternas roll blir allt viktigare för att vi även i framtiden ska se den verkliga nyttan av ett "Internet". Vi kan ju redan konstatera att man inte längre "surfar" på internet utan man betalar räkningar, handlar med aktier, ansluter sej till olika communitys, alltså man får ett mervärde av användningen av Internet.
Interkommunalt (även internationellt) koncept
Ett öppet fiberkabelnät är inget som begränsas av glesbygdskommunens gränser, snarare tvärtom ett kommunsammanbindande nät, som gör att tjänsterna i nätet kan levereras över ett större regionalt område, även internationellt d.v.s. mellan olika länder. Ett praktiskt exempel på detta är att vi i framtiden med ett fullt utbyggt nät kanske kommer att kunna ta de svenska TV-kanalerna direkt från en tjänsteleverantör i Sverige utan mellanhänder, därav med låg prisnivå. För Österbottens del pratar vi om ett "Österbotten nät", ett större regionalt nät, som enhetligt intresserar och gör avtal tjänsteleverantörerna, till ett betydligt förmånligare pris än om varje kommun separat gjorde detta.
Stamnätet
Stamnätet i ett öppet fiberkabelnät kan ofta planeras och byggas effektivare än med konventionella metoder, med lägre kostnader till följd. Möjligheten för enskilt belägna hushåll att "koppla sej direkt till stamnätskabeln" är den väsentliga skillnaden mot konventionell byggteknik. Ett konventionellt fiberkabelnät kan liknas vid ett träd, där stammen förser nätet med information. Sedan grenas informationen ner och hemmet är kotten på sista grenen. Fastän hemmet i princip kan finnas bredvid stamledningen, kan det normalt inte kopplas direkt till stamledningen, den oftast billigaste lösningen i en glesbygd. Men med nyare byggteknik och med effektivare planering kan detta åstadkommas i ett öppet fiberkabelnät, förutsatt att kommunen faktiskt drar fiberkablarna själva och undviker att hyra existerande sk. svartfiber och rör!
Avgifter
Vad kostar det då för hemmet att ansluta sej till det öppna fiberkabelnätet?
Anslutningsavgiften är den engångsavgift som erläggs när fibern från hemmet skall kopplas. Detta inkluderar den aktiva ändutrustningen i hemmet för att möjliggöra IPTV, IP-telefoni och Internet. Anslutningsavgiften i en glesbygdskommun ligger normalt mellan 2000 – 3000 Euro beroende på avstånd, läge, intresse och byggmetod. Anslutningsavgiften är ett "färskpris" som gäller tills grävmaskinen passerat tomten. Att ansluta sej i ett senare skede betingar en helt annan kostnad.
Intranätsavgiften är den avgift som månatligen tas för drift av det öppna fiberkabelnätet. Är FFH-anslutningen vilande, tas ingen intranätsavgift. Intranätsavgiften är beroende av vilken hastighet man är ansluten med till det öppna fiberkabelnätet eg. 100 Mb/s eller 1 Gb/s (1000 Mb/s). Detta inte att förväxlas med hastigheten man sen väljer att ta på tjänsten Internet. Intranätsavgiften för en 100 Mb/s FFH-abonnemang ligger idag på ca 15 Eur/mån.
Avgifter för tjänster. De tjänster man sedan väljer varierar sen förstås efter hemmets behov och prissättningen i det öppna nätet som ju gynnas av öppen konkurrens. Om vi vänder blickarna mot vårt västa grannland Sverige och kommunen Tierp (www.opennet.se) som ju har ett öppet fiberkabelnät kan vi se att det erbjuds 27 alternativ för Internet-abonnemang och priset för ett 100/10 Mb/s Internet-abonnemang ligger kring 30 Eur/mån. Internettelefoni erbjuds där för 0 Eur/mån samt TV-tjänsten Canal Digital börjande från 19 Eur/mån. Vi får väl ännu anta att TV-licensen i framtiden kommer att vara ett minne blott?!
Verksamhet i nejden
Kristinestad och Närpes håller på att realisera detta öppna fiberkabelnätet. Malax tänker starta en uppgradering av sitt nät. Näten i de södra delarna av Österbotten har grundat ett nätkluster för samarbete
mellan de öppna fiberkabelnäten, FIONETS (Finnish Open Networks). I våra trakter håller Nedervetil på att förverkliga sitt fiberkabelnät. I Kronoby kommer verkställighetsbeslut om ett öppet fiberkabelnät snart att fattas. I Pedersöre håller en förplanering för ett öppet fiberkabelnät att göras och förverkligandet påbörjas troligen nästa gång "Tjälen far ur backen". Nykarleby har tillsatt en arbetsgrupp för fiberkabelnät, likaså Korsholm. I Larsmo har diskussioner kring fiberkabelnät startat. Så vi är redan fullt på gång att realisera ett "Österbotten nät"!
Artikeln skriven i april 2008 av Guy Sjö, IKT-ansvarig vid Pedersöre Kommun | 
Page 1 of 6: 2 3 4 5 6 Next »