Utlovat bredbandsstöd täcker inte kostnaderna
NYHETER. Bredbandsutbyggnaden till Kumlinge och Brändö får stöd av landskapet och EUs mål 2-program. Det lovar näringsminister Jörgen Strand. Men stödet räcker inte till hela det projekt kommunerna planerat.
– Det vi lovat är att bygga ut stamnätet och det uppfyller vi, säger Jörgen Strand.
Vid onsdagens lantrådskaffe avslöjade näringsminister Jörgen Strand att landskapsregeringen är beredd att stöda Brändö och Kumlinge kommuns projekt att bygga ut bredband till kommunerna.
– Det här är en livsavgörande fråga för framtiden för kommunerna. Vi uppfyller vårt löfte. Skärgårdskommunerna ska ha samma förutsättningar som fasta Åland, säger Jörgen Strand.
Det formella beslutet i frågan ska fattas av landskapsregeringen nästa vecka, men Jörgen Strand uppger att landskapet och så kallade mål 2-pengar från EU tillsammans ska finansiera 70 procent av projektet, vars totala budget ligger på 1,6 miljoner. Siffror som bekräftas av näringschef Linnea Johansson.
– Vi håller nu på och arbetar med formuleringarna. Vi måste förklara att det handlar om en grundläggande allmännyttig satsning när stödet blir så här pass stort, säger hon.
Räcker inte
1,6 miljoner är dock inte den summa som Brändö och Kumlinge begärt för utbyggnaden. I projektansökan har Brändö-Kumlinge bredband genom Brändö kommun beräknat kostnaderna till två miljoner euro fördelat på tre år.
Av det beloppet räknar man, liksom landskapsregeringen, med att själva stå för 30 procent. Landskapet betalar 30 procent och EU står genom mål 2-programmet för 40 procent.
Mats Perämaa (lib), ordförande för den arbetsgrupp som utrett bredbandsutbyggnaden, befarar att ett mindre anslag från landskapsregeringen leder till att hushållen i kommunerna själva får bekosta framdragningen av bredbandskabel till tomtgränserna.
Redan med styrgruppens förslag skulle bredbandskunderna själva få bekosta framdragningen av bredbandskabel till sina hus.
– Det skulle kosta ungefär 250-300 euro, pengar som de boende i Mariehamn till exempel inte behöver betala. Men ska man betala framdragningen till tomtgränsen också kan det handla om flera tusentals euro och det är frågan om konsumenterna kommer att vara beredda att betala det, säger Mats Perämaa.
Är det ingen idé att satsa på bredbandsprojektet då?
– Det vågar jag inte svara på. Det måste i så fall diskuteras igen i fullmäktige. Ska kommunen gå in med hundra tusentals euro i ett projekt som inte når alla invånare och framför allt inte de boende i de minsta byarna?
Kan kommunerna gå in med mer pengar?
– Det är också fullmäktiges sak att ta ställning till. Om landskapet beslutar sig för att gå in för ett mindre stöd så blir det här ett nytt ärende. Men kommunerna har redan budgeterat 300.000 euro var och det är mycket pengar för små kommuner.
Inte nödvändigt
Näringsministern är av en annan uppfattning. Att projektets budget har bantats beror helt riktigt på att man lyft bort kostnaderna för kabeldragning till tomtgränserna, men någon sådan är inte heller nödvändig, menar han.
– Vi tycker att det är bättre att dra stamnätet till telefonstationerna. Därifrån kan sedan hushållen koppla upp sig på samma sätt som på fasta Åland utan att det kostar någonting. Drar vi kabel till tomtgränserna måste däremot hushållen betala för att dra fram den till huset och det är det nog färre som är intresserade av.
Utvidgat fibernät till tomterna är något som kommit till i projektet i efterhand, säger Strand.
– Det vi har lovat och det de har beviljats pengar för att projektera är en utbyggnad av stamnätet..
Om kabel i stället dras till varje hushåll får man däremot ett kraftigare bredband.
– Men inte är det någon som klagar på kapaciteten i stan. Landskapsregeringen kan inte heller gå in och finansiera fibernät till varje tomt i två kommuner när vi inte gör det i de andra.
”Ödesfråga”
John Wrede, kommundirektör i Brändö, beskriver bredbandsprojektet som en ödesfråga för skärgården.
– Vi har ett helhetstänkande i det förslag som vi har lämnat in och det hoppas jag att landskapsregeringen förstår, säger han.
– Om de beslutar om inskränkningar får vi ta ställning till det då.
Är det möjligt att banta projektet utan att dra in på framdragningen till tomtgränserna?
– Det kan jag inte svara på. Det måste vi titta på om det blir begränsningar. Men jag hoppas att beslutsfattarna förstår att vårt projekt är förnuftigt och klokt.
http://www.nyan.aland.fi/template11.con?iArticle=4 941
Det går INTE att koppla upp sig som på fasta Åland, vi har för långt mellan telestationerna, samt en del av kopparkablarna är från 70-talet. Enda försvarbara utbyggnaden är fiber to the home.
Men vi är MYCKET glada för det vi får, 1,1 miljoner säger vi inte nej till
Page 1 of 2: 2 Next »