Fibernät som planeras

Jag tänkte samla ihop alla nät vi vet att ens planeras i en tråd.

I går hörde jag att Renum-Jackarby vattenandelslag tänkte lägga ned fiber tillika med avloppsrören (utanför Borgå).

I södra Liljendal planerar Drombom likaså fibernät.

Understödes. Jag tycker att just detta slag av inventering som baserar sig på informationsutbyte mellan medlemmarna är ett av de mest uppanbara aktiviteter som ett sådant här forum bör syssla med.

Vi har ju några spalter som försöker förverkliga just en sådan målsättning: Nyheter, pressklipp, radio- och TV-klipp, frågelåda etc. Jag har tidigare föreslagit att vi skulle konstruera dylika resursbaser kring andra ämnen såsom: a) Inventering av tidskrifter som ägnar sig åt optofiberbygge, b) Viktiga www-sajter som fokuserar på samma ämne, c) Statliga pro memorior, betänkanden och bestämmelser.

Dethär ämnet som Nisse föreslår är förstås ännu bättre för det kan engagera alla oerfarna och blygsamma optofiberaktivister, så att de vågar presentera det de själv håller på med. Det är genom att diskutera, testa sina egna idéer och dela med sig av de egna erfarenheterna och kunnandet, som man också själv bäst inser fördelarna med den kollektiva insatsen.

Trots att forumet inte har lyckat rycka med alla aktiva, så har ju det finlandssvenska fiberbygget börjat ta formen av en folkrörelse. Fritt fram med de egna visionerna, de halvfärdiga planerna, motgångarna, succéehistorierna samt rapporterna om de första vacklande stegen på vägen mot ett eget öppet optofibernät.

Liljenet börjar vara klart och förra veckan skrev de under ett avtal med Lovisa Telefon om anslutning till Internet. Lappträsk missade chansen att få litet hyra för sin fiber genom att mycket magsurt vägra diskutera saken med Liljenet.

Drombom i södra Liljendal skall också bygga fibernät och avtalen är redan klara så det går framåt.

Möjligen kommer Liljenet att anslutas till Internet redan inom november - ett stort steg framåt i Östra Nyland.

I dag kl. 10:35 kopplades Liljenet till nätet (test). I går mätte vi fibern och svetsarna var väldigt fina runt hela Eskilom (sex paneler med 24 fibrer i varje). Ett mycket gott arbete av andelslagets aktiva under ett och ett halvt år. Liljenet är bland de finaste fibernät jag har sett. Mycket välplanerat och utfört.

Det har plötsligt blivit en hel del aktivitet på fibernätsidan. I kväll var jag i Kimoböle (norra Lappträsk) och pratade om vårt nät och på söndag skall jag till Vessö (Borgå skärgård).

I dagens Östra Nyland finns en artikel om att ett bolag Isnet AB och en förening Pernå Skärgårdsnät rf har bildats för att bygga fibernät i Pernå. I många år har man väntat på att kommunen eller någon annan skall ordna datanät men inget har hänt.

Tyvärr tror jag att detsamma gäller för så gott som alla platser i Finland. De som väntar att "någon" skall bygga nät åt dem kommer att få vänta förgäves.

För att inte glömma EmsaloNet. Vi har fått skärgårdspengar av Borgå nu också. Planeringen är klar men anslutare fattas för finansieringen. 3G-nätet har utvidgats och det finns flera som tycker att räcker. Borde diskuteras hur andelslaget kan koppla upp sig till internet. Nu går det via en operatör som har paketanslutningar för servicen. Men enligt uppgift kan dessa inte hantera servrar. Vi har intresserade företag med egna servrar och då borde man kunna komma ut direkt. Det här är oklara saker för oss. Och så var priserna för trafikmängd som nu tycks vara kopplade till hastigheterna.

Bebbe: Borde diskuteras hur andelslaget kan koppla upp sig till internet. Nu går det via en operatör som har paketanslutningar för servicen. Men enligt uppgift kan dessa inte hantera servrar.

Detdär låter bekant. Om du skulle ha tillagt att operatören säger att också en videokonferensapparat eller en SIP-telefon anses vara servrar, så skulle jag ha vetat att operatören är ett FINNET-bolag. De har en knixbok med 13 punkter som de använder för att förvilla både abonnenter och hugade operatörer. -- Dethär är ett svårt tema. Jag föreslår att du bläddrar i forumet och söker liknande trådar. Den föregående frågeställningen diskuterades bl.a. på tråden EU är emot telemonopolens ojusta arbetsmetoder.

Idag tycks man diskutera TV-tjänsterna. Telebolaget säger att de måste få bygga den aktiva apparaturen och stjäla kunderna, för annars kan de inte erbjuda sina välfungerande TV-paket. Endel säger att en portal av typen NetixOpen är en lösning. Andra anser att det sk. 'dumma nätet' ger allt som behövs för hantera TV-tjänsterna. Det här är ingen bagatell för en del av abonnenterna vill absolut att man skall kunna beställa TV-kanaler. Och det utbudet kräver i varje fall ett stort tillskott i andelslaget kapacitetsbudget.

Det handlar också om I-samhällets AV-tjänster: Serviceterminaler osv. Kommuner och landskap är stora kunder för telefonbolagen. Om ett andelslag kommer och säger att dessa offentliga aktörer kan utöva sin verksamhet utan ersättning i det snabba lokalnätet, så blir ju telefonbolaget darrigt i manchetten. Efter ett ögonblick säger de att det i så fall inte blir någon Internet-uppkoppling åt det andelslaget. Det är just vad vi tänker göra och det är faktiskt ett medel för att få upp anslutningsprocenten, för kommunen och landskapet vill ju att de skall nå allesammans. Och det är ju abonemangens antal som är en av de viktigaste faktorerna i denhär diskussionen (men det finns ju andra också).

Igår bildades ett andelslag på Vessö för att bygga fibernät vid ett välbesökt möte. Vi får säja: Lycka till ! åt Vessöborna.

Här i Tenala-Bromarv området i Raseborg har vi också bildat ett fiberandelslag - Optowest. Innan dess hade vi en intresseförening - Optostart - som banade väg för andelslaget. Och innan dess hade vi eldsjälar här på forum som inpirerade oss till handling.

Precis som Emsalö har vi gått med i statens bredbandsprojekt 2015. Vår stödansökan är nu klar för inlämning. Byråkratin kring EU/stats-finansieringen är ENORM och slukar resurser. Inget för en person som också skall sköta sitt riktiga jobb på sidan om. Därför har vi anställt Yngve Källberg med uppgift att dra igenom projektet.

Förutom statsstöd så får vi Leader-stödpengar. Men problemet med stöden är att de betalas ut i efterskott. Vi skall alltså finansiera ca. 400 000€ på förhand innan stödpengen betalas ut. Förutom våra egna insatser förstås. I vårt fall räcker stödbesluten som garantier - annars vet jag inte riktigt hur det hade fixat sig. Antagligen hade vi fått glömma allt detdär med EU- och statsstöd. (Undrar hur många goda projekt aldrig kommer igång pga. av denna stödpraxis?)

Vore mycket intressant att veta hur andra fått loss sina pengar för t.ex. det statliga bredbandsstödet.

Vi på Emsalö ser samma problem men även andra. Vi väntar ännu på Ficoras slutliga beslut, det preliminära var fullt av fel och oriktiga slutsatser. På den "icke stödberättigade delen" har vi däremot snabbt och flexibelt fått beslut från NMT-centralen och Borgå stad. NMT hade skärgårdspengar att dela 62.000 och vi fick alla, Borgå hade lite mera skärgårdspengar och vi fick 42.000. MEN. Hur få folk att teckna på ett avtal om anslutning? Vi har ett pris på 2500 inkl. allt, bara att koppla in PC men ändå är folk tveksamma. Vad göra?

som "gammal" marknadsförare kan jag inte låta bli att komma med några kommentarre om att få anslutningar.

Ifall jag var Emsalöbo ( säkert fin plats att bo på ) skulle jag nog tveka. Vad får jag för dessa slantar? Entusiaster har säkert ett bra svar, men "vi övriga då?" Jag har erlagt anslutningsavgiften i Bromarf för en fritidsbostad, inte för att jag tror mig behöva ??? Nu talar jag säkert mot bättre vetande, ursäkta Guje! För ett hushåll där man inte ännu har upptäckt fördelar med distansarbete eller har behov att se på många TV-kanaler är plånbokens tjocklek det avgörande. De flesta av oss, liksom jag själv har hittills klara sig med 3 G nätets mobila hastighet, denna kontakt sker med mobilt 3g

Två vägar att gå, arrangera ett demonstrationstillfälle och visa på alla de tjänster som finns idag med snabba förbindelser och vad vi har att vänta i framtiden. Den andra vägen bör visa på att detta inte blir ekonomiskt betungande. Är någon bank intressera av att komma med några finansieringsförslag?

Varje ny teknik har ungefär samma problem i början. De första 20 % är besvärliga att få ihop, sedan tar det fart och "alla" skall ha den nya tekniken då den blir på modet medan de sista 20 % är stenkonservativa och svåra att få med.

Det jag försöker förklara för folk är att de helt enkelt blir tvungna att skaffa snabba förbindelser snart. De som tror att de klarar sej utan får bekymmer då all service stängs med hänvisning till att "det finns på nätet". Bankkontor och skattekontor är bara första steget. Snart slår alla kommunkanslier igen dörrarna och en stor del av butikerna dör. Sedan flyttas hälsovården till nätet och man måste ta kontakt via nätet först innan man alls får komma till en läkare. Till och med åldringsvården blir insatt på nätet och då är alla gamla riktigt illa ut om de inte har snabb förbindelse. Tidningarna på papper läggs ned då antalet prenumeranter går under en viss gräns ("se på nätttidningen !").

Vad jag vill få fram är att det INTE beror på den enskilda individen vilja utan alla blir helt enkelt tvungna att gå över till nättjänster. Antingen de vill det eller inte. Det kommer inte att bli roligt men värst är det för dem som nu ställer sej utanför nätet. Jag tycker man måste varna dem riktigt på allvar.

Det är ju en myt att fibernätet blir dyrt. Tvärtom hör det till de billigaste om man ser på litet längre sikt. Slå ut 2500 på 20 år så blir det inte mycket per år. Eller jämför med vad de "billiga" näten kostar om man räknar ihop månadsavgifterna över 20 år. Det trådlösa nätet är ju helt omöjligt att använda i framtiden då trafiken ökar eftersom kvaliteten då blir urusel. I Sverige har de räknat ut vad "kilopriset" är för olika nät och fibern var utan vidare billigast - i vissa fall hundra gånger billigare än ADSL (som förresten rivs ned så småningom).

Man kan köpa billiga stövlar varje år eller dyra som håller i 20 år - men det går inte att välja på samma sätt ifråga om infrastruktur. Antingen tar du bra nätanslutning nu eller så är du utan i 20 år.

Problemet heter garantier för jån på 5 - 10 år. Då kunde vi slå ut investeingsdelen på månadsavgifter. Men vad ställer ett fattigt andelslag upp med!
Det visar sig även att folk har dåligt med ränade, Vi har ställt upp klara kalkyler vad en blivande snittemsalöbo idag betalar för Internetanslutning (på 1/0,5Mbps i de flesta fall), telefon, tv-kort, satelit etc. Vi kan klart visa att med en anslutning på ex 30/10 Mbps, kavelTV och IP-telefoni kan man spara mellan 30-70 €/ månad och har alltså en payout i bästa fall på 3 år, i de flesta under 5 år! Vi har även kontaktat lokala banker som lovat att ge sina kunder "viplån" utan säkerhet med 2-3% marginal för denna lilla investering på 2500 - 3000 € beroende på accesskabellängd.
Men inget tycks bita. Det som däremot biter är att Sonera har dumpat priserna för två års abonemang! Och detta mycket snabbt efter att vi kom igång med planering, "duktiga" pojkar!
Jag tror det är just som Nisse skriver; vi måste få folk att inse att det blir ett tvång att ha en ordentlig uppkoppling i en mycket nära framtid.