Diskussion om framtidsvision

Jag skall leda skrivandet av Informationssamhälle 2040 i Österbottens Landskapsplan. Jag behöver intresserade innovativa skrivare att sätta ihop några rader. Har forumet förslag till spännande perosner?

År 2040 börjar redan bli svårt. Men vet inte riktigt vad som kommer. Sådär 2018-2023 börjar min horisont se otydlig ut.

Fast om man räknar med att Finland är 10 år efter i utvecklingen och fortsäter att vara det så blir det ju lättare .

År 2040 börjar redan den nuvarande strukturen var borta och nätsamhället har slagit igenom för fullt ... (får man hoppas).

Att sätta ihop några rader. Det klarar du nog själv av, men däremot ville jag gärna påminna om behovet av att bredda diskussionen, och inte enbart kring ditt betänkandet utan mera allmänt på detta forum.

Detdär med framtidsvisioner långt in i framtiden är nog en ganska så vansklig angelägenhet. Men är horisonten tydlig fram till 2018-2023 är nog allt ok. 2023 låter som en något så när realistisk deadline för att också distributionsnätet skall kunna bli färdigt efter att det statsfinansierade stomnätet eventuellt blivit färdigt år 2015. Jag är gärna med och fyller i biten mellan 2024 och 2040.

Infran behövs för att det skall vara meningsfullt att diskutera informationssamhället. Det är ju ett mycket vidare ämne än bara nätverk. Ett av problemen med denna diskussion är att vi finländare är mycket dåliga planerare. Det tycks vara ytterst få som klarar av att gestalta IS-schakspelet mer ett eller högst två drag i gången.

Man sitter och ältar på den svartvita SWOT-analysen om landskapets svagheter och dess styrkefaktorer. Nu har man börjat tala om scenariotänkande, men det är också helt svartvitt. Hur blir det om önskelådans hemliga gissningar går i uppfyllelse och hur blir det om allt går åt pipan? Det är bristen på helhets- och processtänkandet som gör det så svårt att föra en vettig diskussion. Det behövs what-if -tänkande och spelteori och mångsidigt kunnande för att det skall bli någonting av den diskussionen.

Jag har inte haft minsta möjlighet att bestämma debattens regler. Det är all världens välbetalda konsulter som tycks få göra det för min del. När man sedan fogar in sig i den felupplaggda diskussionen och ger sin anspråkslösa konstruktiva insats för att landskapsplanen skall se något så när skaplig ut, så blir det sedan tvärt på käften och bara därför att det är jag som har uttalat mig.

Så jag skulle föreslå att du skulle kalla in några sakkunniga, verkligt proffsiga ekonomi-, samhälls- och kulturvetare -- för att inte glömma miljöaspekten som du så förtjänstfullt vill hålla vid liv.

Just det.

SWAT-analys är värdelöst strunt. Antingen ser man vad som kan och bör göras eller så inte. De "sakkunniga" blir inte ett dyft mera sakkunniga fastän de slår ihop alla möjliga analyser. En del har talang - andra har det inte.

VERKLIG kunskap är däremot en bristvara. Det finns inte många i det här landet som kan datanät (utom ingenjörstekniska detaljer).

Det år just precis så att nätsamhället är en samhällelig sak med otroligt många aspekter. Det tekniska nätet är bara en liten sak i helheten.

Men den nya infrastrukturen kommer att ha en ENORM inverkan på hela samhället. Som jag brukar säja så dör geografin.

Det som däremot inte försvinner fram till 2040 är människans tröghet. Det kommer att ta minst en generation till förrän hon kan börja använda de möjligheter som redan finns.

Men man borde kolla in hur ungdomarna fungerar på nätet. De har redan nu internationella nätverk och det kommer att bli vardag i framtiden.

Så världen kommer att bli uppdelad i två huvudsakliga delar: NÄTET som är internationellt och REGIONEN som är den del av världen där man rör sej fysiskt. Stater kommer att försvinna men knappast till 2040 på grund av mänsklig tröghet.

En subkultur till NÄTET kommer att vara språkgrupper av rent praktiska skäl eftersom all kommunikation går via ett språk. Det ser vi redan nu här på fiberforumet. Brasilien och Portugal kommer i framtiden att bli ganska väl ihopkopplade liksom spanska Amerika och Spanien (den kastilianska delen).

Handeln kommer att gå över nätet i väldigt hög grad år 2040. Det betyder att firmor går omkull och nya uppstår runt om i skogarna (nischer). Distributionen kommer att bli enormt viktig och den internationella handeln kommer att vara mycket känslig för energipriserna.
Postverket försvinner.

Nationella TV-bolag försvinner också och likaså nationella TV-sändningar. De ersätts med internationella mediabolag OCH regionala små organisationer som via grisbillig teknik kan få ut mycket mera än nu. Media kommer som förut att vara språkbundna. FST blir en underavdelning till SVT (eller vad det nu kommer att heta i framtiden).

Jobbena kommer att flytta ut till glesbygden eftersom hyrorna är lägre och resekostnaderna försvinner. Firmorna säjer upp dyra lokaler i städerna (utom något försäljningskontor) och kräver att folk jobbar hemifrån. Lappland blir överbefolkat på grund av naturen - liksom skärgården.

Så jag skulle föreslå att du skulle kalla in några sakkunniga, verkligt proffsiga ekonomi-, samhälls- och kulturvetare -- för att inte glömma miljöaspekten som du så förtjänstfullt vill hålla vid liv.

- Det är just det jag har att göra .
Nisses vision om att jobben flyttar till glesbygden är ju hoppingivande

Om man ser till år 2040 så är det minst 1 Gbit/s till hushållen som gäller. Orsaken är tjänster som använder HD-video (eller något bättre).

Det står utom allt tvivel att all annan teknik är skrotad - utom för specialtillämpningar som kontakt till fordon.

Så teknikneutraliteten kan de dra något gammalt över.

Troligen har det naturliga monopolet för infrastruktur då återkommit och alla är eniga om att de åtta åren i början på 2000-talet var ett väldigt misslyckat experiment. Dagens ledare i Borgåbladet lutar redan åt det hållet.

De gamla operatörerna har försvunnit eller ombildats till rena tjänsteleverantörer. Troligen har vi helt nya aktörer som startat utgående från Internets huvudsakliga princip: GRATIS eller NÄSTAN GRATIS. På grund av mängden och billigheten i att erbjuda tjänster gör de god vinst i alla fall.

Upphovsmaffian är bruten och har försvunnit. Artisterna sätter ut sina alster direkt på nätet utan mellanhänder (men med tekniskt stöd) och förtjänar mer än tidigare då alla pengarna gick i mediamonopolens fickor. Samtidigt blir det billigt att ladda ned vad som helst och det går snabbt !

Mikrobetalningen fungerar redan utmärkt och används överallt. En cent per nedladdning blir en hel del pengar då de kommer in utan utgifter och i miljonskala.

De gröna har äntligen fattat att nätet är bra för miljön och kräver att alla skall få 10 Gigas linje så de aldrig behöver ta bilen till jobbet eller flyget till andra sidan jordklotet för ett möte på nån timme.

Gränserna har försvunnit och folk köper det mesta över nätet (men språket är ännu begränsande). Till och med färskvarubutikerna använder nätet för att optimera beställningar, lagerhållning och leveranser. Maten kommer från en "butiksbil" som bara distribuerar den. Man köper via nätet och kan diskutera med försäljarna via HD-video - men huvudsakligen är försäljningen automatiserad och man kan undersöka produkterna via 3D-dokumentation och kameror.

Så där att börja med ...

År 2040, HD-video, va är det?

Hologram körde man ju redan år 2008 med:

But instead of the split screen or window TV viewers might typically see during live remote interviews, the Obama spokesperson will be projected as a three-dimensional hologram, making it appear as if he or she is in the Manhattan studio with Blitzer.

http://www.usatoday.com/tech/products/2008-10-29-e lection-presidential-technology-cnn_N.htm

3D är just det jag tänkte på som "något bättre". Vi har redan länge haft ett 3D-rum på Tekniska högskolan och det är ganska bra. Problemet är inte datakraften utan projektorerna som är så dyra. Men visst är det nånting att ta på allvar år 2040.

2D bilder i högupplösning tar musten av dagens bredbandsnät.
Sen när projektorerna har kommit ner i pris, vilka konsekvenser kan 3D i så fall tänkas ha på morgondagens nät?

Komprimeringen av 3D är ännu i sin linda men jag misstänker den följer ungefär samma principer så då kan man räkna med 50-100 % mera kapacitet jämfört med 2D. Nu är det ju lättast att sätta in 3D om man kan använda gles vektorgrafik (hus, ritningar) men med landskap och liknande där den geometriska formen är mycket invecklad så kan 3D nog explodera.

Vi kanske borde sikta på 10 Giga per hushåll i stället. Men det är väldigt svårt att göra upp en tidtabell så man vet inte hur långt vi kommit år 2040. Men UNDER 1 Giga klarar vi oss garanterat inte !

Gissa vad STOMnätet borde klara i så fall ! Jag misstänker det blir att gräva ned massor med mera fiber just i stomnätet. Till hushållen räcker en fiber bra upp till 100 Giga.

Jag undrar om ministeriet riktigt är på det klara vilket jätteprojekt som det är ?

År 2020 torde operatörerna redan vara helt på efterkälken.

Undrar just hur mycket nätkapacitet folkdanslaget i Pargas kommer att behöva för att visa upp sig år 2040 i ett 3D-SyberNordlek?
Utsläppsrättigheterna kommer att vara alltför dyra för föreningar att resa land och rike runt.


Då svettas nog vektoriserings processorerna mer än Stina och Kalle i sina folkdräkter.

Mot bakgrunden av mitt förra inlägg misstänker jag att

1. Ekonomiska sanktioner för ALLA som förstör miljön.

2. Miljövänliga alternativ premieras

3. Mänskan vill forfarande ha upplevelser. Det skall kännas "riktigt". Som då vi fick färg-TV. År 2040 skall folkdansuppvisning och vesternfilmer försigå på vardagsrumsmattan.

4. Ekonomin drivs av företag som försöker ge oss den upplevelsen.

5. Oljebolagen försöker med händer och tänder motverka utvecklingen. Precis om telefonbolagen förr i tiden.

Hur och var vi bor efter syndafloden (miljökatastrofen) är dock svårt att sia om.

Gissa vad STOMnätet borde klara i så fall ! Jag misstänker det blir att gräva ned massor med mera fiber just i stomnätet. Till hushållen räcker en fiber bra upp till 100 Giga.

Går det att klargöra dethär. Kan du våga dig på en gissning om en tumregel för huru mycket fiber som behövs i stomnätet som kopplar ihop noderna i vårt bynät.

Och på kortare sikt (2015):

Om servicen i stomnätet ligger på 100 Mbps nivå, åt vilket håll lutar det under de kommande åren i distrubutionsnätet. Hur meningsfullt är det i denna situation att tänka på 1 Gbps förmedling i distributionsnätet?

Det är ju ganska enkelt att beräkna maximikapaciteten. Om 1000 anslutningar kör 100 Mbit/s så är max. kapaciteten 100 Gbit/s. För en stad med 100 000 anslutningar så behövs max. 10 Terabit/s och det börjar vara vad en fiber klarar av maximalt. Men då talar vi om DYRA mediakonvertrar. Även om priserna till år 2040 säkert sjunker betydligt.

Nu är de kommersiella näten på 10 Gbit/s men 40 Gbit/s finns och 100 Gbit/s är på väg. Kommersiella Terabits konvertrar lär nog komma till år 2040 men inte inom den närmaste framtiden. År 2015 tror jag däremot vi har 100 Gigabits konvertrar redan. Så i praktiken behövs det nog minst 100 fibrer för en stad med 100 000 anslutningar. Om de används effektivt alltså. Det blir nog att gräva nya kablar föe 2040 då.

En by med 100 anslutningar klarar en fiber av så länge man kör med 100 Mbit/s men med Gigabits anslutningar så misstänker jag man behöver fler - kanske upp till tio. Men det beror på hur snabbt 100 Gbits tekniken går ned i pris.

Om vi går in för Gujes scenario så börjar redan Gigabits anslutningarna vara på gränsen (med 3D-teknik). Kom ihåg att vi talar om rå kapacitet och nyttokapaciteten är betydligt mindre. På Ethernetsidan är den ca. 80 % beroende på hur stora paket man använder mm. Med små paket kan den gå ned till 60 %.

Och så måste vi beakta framtida säkerhetssystem som tar bort en hel del nyttokapacitet.
Litet svårt att ännu bedöma hur mycket.

Tillsvidare går det bra att använda 1 Gigabits stomfiber till byarna. Konvertrarna är redan ganska billiga och kommer snart att ersätta 100 Mbits som standard. Men till år 2015 behövs troligen en uppdatering till 10 Gbit/s. Men det är bara att byta ut elektroniken. Så kort sagt: Ja, man kan bra tänka sej Gigabits anslutningar till byarna redan inom en nära framtid.

Till år 2040 torde det behövas hundratals fibrer mellan storstäderna och till de olika landskapen. ifall de kan utnyttjas effektivt vilket jag litet betvivlar och det är möjligt att det i praktiken behövs tusentals fiber. Men poängen är att det måste grävas ned mera kabel över hela landet och det är ju grävandet som kostar. Man får hoppas att de inte snålar med fibern för då blir de tvungna att gräva flera gånger - och det blir dyrt.

Sen har vi dendär sidan med att idag körs grannes datatrafik via FICIX i Helsingfors när han skall se på mina webb foton.

Detta om något genererar trafik i båda riktningarna. Först till Hesa och sen ut därifrån igen till grannkojan. Men så har telebolagen velat ha det. Där sitter de sedan och räknar hur bittarna rör sig för att kunna skicka fakturor till varandra. Och till oss.

Man kunde ju tycka att ett intelligent nät skulle kunna spara på resurserna lite. Men det har ju aldrig riktigt varit telebolagens grej det.