Den fula tanken bakom dethär avdraget är, vad jag tror, att bli kvitt svartjobbandet. Inte att ta kol på talkoinsatser.Staten och beskattningsverket klarar inte av att gestalta att man lever i olika produktionsmönster i olika delar av landet. Nu vill man tvinga in allesammans i en och samma produktionsform där var och en skall vara konsumerande, skattebetalande och arbetsfrämjande företagare. Det är en ny form av 'obemästrad omstrukturering' a la Harri Holkeri, som bara är ägnad att ta livet av förutsättningarna att upprätthålla och utveckla drägliga livsvilkor för dem som vill bo och producera sig på landsbygden.
Istället för ett probleminriktat arbete som leder till konkreta insatser, så kommer man med dessa konstgjorda 'dra av arbetsdelen på bostadsreparationerna', 'fantastiska skattelättnader', 'konsumera, kunsumera', 'mera företagarverksamhet', 'högre produktivitet' -griller. Det är ett abstrakt pladder som ingen kan förstå, för dessa idéer saknar konkret samhällskoppling. Vill man främja uppbyggnad informationssamhällets infrastruktur, så gäller det att rikta statens medel på fiberbygge och att inte att hålla på med all världens spagettifinansiering. -- Detta är ju alldeles sjukt.
Däremot tycker jag att Bromarv-mötet (och Danno) har kommit upp med en viktig och konkret fråga som vi måste reda ut: Skall byanätet vara ett andelslag eller ett aktiebolag? Bengt pekar på för- och nackdelar som uppstår när man vill debitera (och återbetala) anslutningsavgiften. Det finns många andra synpunkter som vi bör bena ut.
Här är ett finskspråkigt material som vår byförening beställde av andelslagsexperten Pekka Ovaska, när vi funderade på om byalaget kunde fungera som ett företag. Rapporten reder inte ut frågeställningar kring fiberbygget, men den ger en grundläggande bild av andelslagsverksamhet i byalagssammanhanget:
http://www.znak.fi/user/pdonner/iivantiira/osuusku ntaraportti.pdf