Liljenet

I dag invigs officiellt Östra Nylands första RIKTIGA fibernät: Liljenet i Liljendal. För fem år sedan så byggdes ju Hindersby första fiber men det var inte direkt något nät utan fungerade mest enligt principen: "Släng ned kabel tillika med vattenledningen och koppla ihop den". Planeringen och förberedelserna var ungefär lika med noll.

I motsats till detta så är Liljenet väldigt fint planerat och mycket välbyggt. Titta på nätsidorna:

http://liljenet.fi

All heder åt aktivisterna (styrelsen) som satt ned massor av tid och arbete - det kan jag intyga. Men så blev det också ett fint nät.

Intressanta tvåspråkiga stadgar och fint bildgalleri. De vältagna bilderna skulle vara betydligt mer informativa med korta förklaringar.

Vilka av bilderna beskriver sambygge av fiberkabel och avloppsledning/elledning? Flere av bilderna demonstrerar ett grävdjup på närmare 2 meter. Är det på grund av avloppsledningen eller varför går man så djupt med plogen? Kan någon vänligen beskriva och kommentera bilden:http://liljenet.fi/bilder/7.jpg

Anslutningsavgiften verkar vara låg jämfört med vad de flesta andra beskrivit. Ligger det någon slags subvention (projektstöd) bakom detta eller har Gunnulf hittat på någon byggmetod som är samtidigt toppen proffsig men ändå billig?

På bild "7", plöjer de ner tryckslang eller vattenrör (svart grövre rör som går över maskinen) med en täckdikningsmarkin och samtidigt lägger ner kabel. Som männen håller i.

Djupet beror på att vattenledningen bör läggas på frost fritt djup,
En av orsakerna varför det är den besta lösningen, på nerläggning av kabel.
Det skall dock kommas ihåg att kabeln skall ligga ovanför eller helst paralellt med röret.

Diskussionen om "Fiber vid avloppsledningar" flyttad till

http://bredband.selfip.net/forum/index.php?action= vthread&forum=4&topic=364

De mycket positiva skriverierna om Liljenet kanske kräver några kommentarer, som jag först nu samlat mig att sätta ihop:

1. För en intervju sammanställde jag nyligen Liljenets basdata som följer.

Uusimmat perustiedot per 1.4.2009:
• Jäseniä 104 (av vilka 75 har inbetalt inte bara andelsinsatsen utan även anslutningsavgiften)
• Kytkettyinä Internettiin noin 30
• Valittu tekniikkaa yksikuitutekniikka, jossa eri suunnat siirretään samassa kuidussa
• Kaapelia laskettu noin 100 km
• Eskilomin ja Mikelspiltomin kylät lähes valmiita. Rumpilan kylässä kaapelit laskettu ja hitsautyö meneillään. Heikantbacken-aluella kaapelit laskettu. Kreivilän kylä Myrskylän kunnassa ja Malmgårdin kylä Pernajassa kaivaus- ja kaapelityöt aloitettu noin kuukausi sitten. Vesiosuuskunta hakee avustusta, jotta Garpomin kylän työt voitaisiin aloittaa syksyllä 2009. Eri "verkkosaarekkeet" liitetään yhteen kun kunta parantaa Krogarintie syksyllä 2009. Kaiken kaikkiaan seitsemän kylän alueella on noin 300 kiinteistöä.
• Verkko kytketty internetiin Loviisan puhelimen kytkentäpisteessä Kouvolantien ja Krogarintien risteyksessä joulukuussa 2008.
• Viralliset avajaiset pidettiin 28.1.2009; avoimien ovien päivillä kävi noin 200 ihmistä (vrt Liljendalin kunnassa on noin 1500 asukasta)
• Jäsenmaksu on €350 plus liittymismaksu €1650, yhteensä €2000. Jäsen saa alennuksen jos maksaa jo verkon rakentamisvaiheessa. Tämä liittymismaksu on mahdollinen, koska (a) vesiosuuskunnat kaivavat; (b) kaapelityö tehdään talkoovoimin; (c) oletus on että noin puolet kiinteistöistä liittyvät muutaman vuoiden sisällä.
• Kuukausimaksu on toistaiseksi €29.

2. Målsättningen är ytterst enkel: Att få till stånd ett fungerande fiberkabelnät i samband med att vattenandelslager bygger avloppsledning. Ifall vi inte lägger ner kabel nu, så får Liljendal inte fiberoptiskt bredband på de närmaste tio...tjugo åren.
3. Liljenets första egentliga projektbudget 14.7.2007 för 140 hushåll gick lös på € 142 000, när vi förutsatte att
a) Grävningskostnaderna är marginella och
b) Kabelläggning görs på talko

När man därefter antar att

c) Ca hälften av hushållen ansluter sig inom några år

så ger en enkel division €2000 per fastighet.

4. Bland nätbyggnadsprinciperna slogs i ett tidigt skede fast att "närhelst någon gräver, så är Liljenet intresserat av att lägga kabel", självfallet inom det ganska obestämda område, som vi trodde oss kunna etablera oss i. Grävandet är dock inte helt gratis eftersom
a) Gräventreprenörerna måste vara mer aktsamma med kabeln än de behöver vara med avloppsrören;
a) När Liljenets talkofolk inte är på plats, så lägger gräventreprenörens "spadakarar" ner den färdigt utlagda kabeln
b) Det finns här och där avsnitt som måste grävas skilt, eftersom inget annat grävprojekt t.ex. gräver dike för vår stomkabel till Kouvolavägens anslutningspunkt.

5. Talkoarbetet har tagit ca 25 timmar per fastighet, största delen av tiden som trevlig sam¬varo vid dikeskanten, eftersom man måste vänta på hur avloppsgrävandet framskrider – ibland kommer man framåt en kilometer per dag, ibland fastnar det hela för många timmar. Det allra viktigaste är att vara på plats kl 7 på morgonen, för först då bestäms hur dagens arbete skall utföras och först då vet vi på vilken sida om trän och stolpar kabelkärrorna skall köras.

6. Sommaren 2007 gick vi ut med en "rabatt-trappa", ett begrepp som folk här i byarna är förtrogna med. Tidtabellen var något olika för de olika byarna, men beloppen var desamma:
a) De som trodde på våra blå ögon och betalade innan det fanns överhuvudtaget någon substans att ta i betalade €1500.
b) När kablarna började komma ner jorden var avgiften €1750.
c) När nätet (nästan) var färdigbyggt steg avgiften till €2000.
Formellt är avgiften tudelad, €350 andelsinsats (vilken samtidigt är en reservationsavgift för en fiber i nätet) och €1650 anslutningsavgift.

7. Att vi vågade gå ut med en dylik rabattformel berodde på att
a) Priset måste vara tillräckligt lågt för att locka folk (och de jämför med Lappträsk)
b) Vi förväntade oss få understöd från något håll (tre ansökningar hittills, inga utomstående stödpengar)
c) Vi antog att Liljendal kommun kunde bistå (javisst med borgen, vipplån och nu pengar i budgeten)
d) Vi visste tillräckligt lite.

8. Om man försöker analysera hur det kom sig att vi kommit i gång utan några större problem, så är "aktivisternas" varandra kompletterande kompetenser säkerligen en viktig framgångskomponent:
a) Initiativtagaren är släkt med – eller åtminstone känner – "alla" i byn och har verkat som en naturlig marknadsförare varhelst han rört sig
b) En företagare har nära kontakter på kommunnivå och har tidigare varit dragare för ett liknande projekt (vattenledning)
c) En (halv-?)pensionerad telekomingenjör har kontakter till branschens leverantörer och kan planera nätet med hemgjorda datorverktyg och även sköta det mesta av papperskriget.
d) Flera mycket händiga personer snickrar och svetsar ihop kabelkärror, bygger svetsningskoppi, skaffar rör, plasttunnor, cementlock, mm., eller fraktar kablar och annat gods.
e) Vid varje liten stötesten kunde Nisse Husberg i grannsocknen genast berätta vad vi inte skulle göra (eftersom han har stött på dem alla).

9. I synnerhet beträffande tekniken har vi valt den enklaste möjliga vägen: kopiera Nisse Husbergs lösningar ifall vi inte hittat på något bättre.
a) Kabeln läggs direkt i diket (den lägger sig vackert under avloppsröret, där den är mycket väl skyddad mot grävmaskiner på 1,8 meters djup)
b) Passiv fiber ända till ända från switchen till mediakonvertern
c) Enklaste möjliga switch (som senare kan bytas ut mot mera avancerad och dyrare)
d) Enklaste möjliga mediakonverter (med bara ett uttag; senare kan vi installera mer komplicerade modeller)
e) Liljenet erbjuder själv inga tjänster (men åtar sig att förmedla andra opera¬törers tjänster t.ex. IP-telefoni; hur vi ska göre med IP-TV vet vi ännu inte)
f) Liljenet erbjuder (åtminstone tillsvidare) bara en hastighet.
g) Ett andelslag behandlar alla medlemmar lika, oberoende av var de bor.

10. Liljenet har skaffat en egen fibersvets för att
a) Projektet ser ut att fortsätta och fotsätta...
b) Vi har hyrt in/skolat upp några gossar som svetsar på fritiden, och måste ha en egen svets till hands när de råkar vara lediga
c) I ett senare skede kan vi rycka ut genast vid kabelbrott

11. Liljenet har etablerat sig kund hos Keypro Oy för att dokumentera nätet. Motiven var.
a) Att bli oberoende av den pensionär som nu planerar och dokumenterar nätet (och ersätta excel, word och PowerPoint med ett professionellt verktyg)
b) Att slippa upprätthålla en egen server eller dator för dokumentationen och slippa köpa (dyra) mjukvarolicenser för verktygen (och samtidigt kan alla aktivister ha tillgång till databasen)
c) Andelslagets värde upprätthålls inte bara av att vi har byggt ett bra nät, nätet måste även vara väldokumenterat.

12. Några öppna frågor
a) Hur mycket formell administration skall vi bygga upp? (Skall vi t.ex. ta oss omaket att koppla ur sommargästerna vintertid och hålla reda på deras fakturering?)
b) Hur skall nätdriften skötas på sikt?
c) Hurudana resurser skall vi bygga upp för att klara t.ex. kabelvisning, nätstörningar och kabelbrott?
d) I hur hög grad måste vi etablera oss som nätpolis?
e) Exakt var skall gränserna för vårt verksamhetsområde gå?

Gunnulf 15 april 2009

Tack Gunnulf. Både för besöket hos er och nu också för koncentratet av hur ni gjorde det.


Du skriver att ni kopierade Nisses nätbygge där ni själva inte kom på nåt bättre. Vi västnylänningar kommer att följa samma taktik: Vi kopiera er - där vi inte kommer på nåt bättre.

Jag tror också som ni att det vikitigaste är att få fibern ner i jorden - NU - för annars blir vi utan. Tjänster typ telefon och TV kommer garanterat med tiden.

Er finansieringsmodell fascinerar. dvs. ni har fått ner priset genom att jobba på talko. Startpengen skötte ni också med förhandsbetalningar vilket minskar på finansieringskostnaderna.

Förstod jag dig rätt då vi träffades så blev det en hederssak i byarna att hjälpa till.
Er rädsla för att ta in någon som får betalt har åtminstone jag tagit på allvar. Genast då nån får betalt så riskerar man talkoandan. Vissa jobb som att gräva och att svetsa fiber betalades förstås.

Jag tror att vi kommer att jobba med en större helhet (många byar på samma gång) vilket gör att vårt projektet eventuellt borde koordineras av en anställd. Lite typ UlfG i Österbotten.

Ert fiberbygge är ett skolexempel på KISS-principen. Vilket jag med förtjusning noterar.

Tack Gunnulf för ett rikligt och mångsidigt material. Beskrivningens ton är berättande och inte förklarande. Tillåt mig ställa några frågor om de val ni gjort.

* Valittu tekniikkaa yksikuitutekniikka, jossa eri suunnat siirretään samassa kuidussa

Dethär tycks var trendigt men vad gör denna konstruktion så förträfflig? Man sparar visserligen fibrer, men huru mycket vinner man egentligen genom detta tänkesätt. Eller finns det rentav några avgörande fördelar förknippade med denna konstruktion.

Jag är lite betänklig med dessa scenarier därför att WDM (eller vad är det som detta baserar sig på?) tycks göra allt en aning mer invecklat eller kanske det inte är det. Tror ni att detta koncept kommer att stå sig med tiden och hur räcker fibrerna i så fall att denna enfiberslösning inte mera fungerar?

* Jäseniä 104 (av vilka 75 har inbetalt inte bara andelsinsatsen utan även anslutningsavgiften)
* Kytkettyinä Internettiin noin 30
* Jäsen saa alennuksen jos maksaa jo verkon rakentamisvaiheessa.

Det är ju aningen förvånande att så många vill betala på förhand trots att uppkoppling berör under hälften av de betalande medlemmarna. Så hur stor är rabatten? Eller baserar sig allt på god vilja.

* Kuukausimaksu on toistaiseksi €29.

Det låter som om ni skulle ha planer på att ändra månadsavgiften. Är den på väg uppåt eller neråt?

7. Att vi vågade gå ut med en dylik rabattformel berodde på att
...
c) Vi antog att Liljendal kommun kunde bistå (javisst med borgen, vipplån och nu pengar i budgeten)

Dethär är lite oklart. Har ni fått bistånd eller inte?

Punkt 8 är kanske den mest imponerande i listan. Grattis!

10. Liljenet har skaffat en egen fibersvets

Vad har ni för svets. Kan du berätta om era erfarenheter med den.

WDM kommer allting att bli så småningom. Det är lika onödigt med två fibrer som med dubbla telefonlinjer. Snart blir fyra, åtta eller ... 96 våglängder ganska billiga. Det är bara en burk med uttag så invecklat är det inte.

Egentligen är det löjligt att bara köra en enda våglängd i en fiber som ledigt klarar 1000 gånger fler.

Hälften så många fibrer betyder i all synnerhet hälften så många skarvar och hälften så många kontakter. Skarvar är dyra.

Skarvar är dyra.

Bra argument. Så nu skall vi inte mer räkna fibrer utan det är skarvarna som räknas.

Jag trodde att det mest handlade om att man kan skapa flere logiska nät på samma fysiska infra. Hur de olika våglängderna skall fungerar parallelt eller separat är något jag inte ännu förstår. Fungerar det som en svart burk, så att man inte ens behöver veta hur dataöverföringen fungerar? Kanske du har tips på WDM teori för lekmannen.

Nå, det fungerar precis som radiostationer. Man måste vara på rätt våglängd för att höra den. Eller walkie-talkie som använder olika kanaler (våglängder).

I vårt fall så är de svarta burkar med ett antal uttag. Om man har många våglängder i bruk så har man många uttag. En fiber är bara ett medium. Inom den fungerar allting precis som med radiosändare som använder olika frekvenser och varje frekvens moduleras med datasignalen.

Så vi har elektromagnetisk kommunikation inom fibern - men på mycket höga frekvenser (ljus). Man kan nog se en fiber som ett eget universum med en massa radiolänkar på olika frekvenser.

Man kan nog se en fiber som ett eget universum med en massa radiolänkar på olika frekvenser.

Leder inte detdär lätt mot ett triple/quattro/quinto play -tänkande; något som vi anhängare av det dumma nätet har velat undvika?

Eller tycker du att jag skall börja specificera ett separat nät för åldringvården i Kajanaland?

Nu förstår jag inte. En våglängd är ungefär detsamma som en ledning i en kabel. Man kan ha 48 fibrer i en kabel med två våglängder per fiber eller så kan man ha 12 fibrer i kabeln med 8 våglängder per fiber och det går på ett ut. Tillsvidare är det nog billigare med WDM med två våglängder men i framtiden kan det bli tvärtom.

Det är enbart fråga om att få till stånd 96 kanaler från punkt till punkt.

Det är enbart fråga om att få till stånd 96 kanaler från punkt till punkt.

... vilket ger överföring i båda riktningarna och vid behov mera bandvidd. OK.

Det här var ju bra beskrivning fibernätbygge. Noterade att LiljeNet nu har gått in för Keypros service. Den har vi använt på Borgå Skärgårds Vatutjänstverk (andelslag) bl-a. för planeringen av avloppsvattensystem på Pellinge. Kartorna är faktiskt bra, en massa massa data o linjedragningar fås in och terrängförhållandena syns bra.

Enda kruxet är att jag inte kommer åt kartorna (fast jag har user account) hemma för dom bara inte kan nedladdas med @450 nätets hastighet. Nog behövs fiber!

Bästa fiberkolleger – vilken respons! En fråga i taget:

TALKOANDAN: Nog kan man väl kalla det en hederssak att hjälpa till med talkoarbetet. Men det behövs ett (litet) antal egentliga aktivister, som begriper hur nätet skall byggas. När grävandet närmar sig husknutarna, så rycker nog grannarna ut. Och lägga ner kabel kräver ingen särskild kompetens.

EN-FIBERSTEKNIKEN: Det var helt enkelt vad Nisse Husberg rekommenderade och idén tilltalade kraftigt det av 'perusinsinööri' i mig som ännu finns kvar. Man sparar kanske 25% av kabelkostnaden och skarvningskostnaden. Risken är förstås att en sådan (IP-)TV-teknik blir den dominerande, där det krävs T V Å fibrer till varje hushåll. Och sedermera har jag lärt mig att myndigheterna har rekommenderat F Y R A fibrer till varje hushåll, så att konkurrerande serviceleverantörer kan konkurrera ända fram. (Som ministeriet vet så har vi ju en lång kö av jättestora service providers som alla vill leverera sina tjänster åt hundra Liljendalbor.) De facto har min nätplanering gått ut på att vi har 100% reserv i proportion till existerande fastigheter. Så egentligen har vi redan två fibrer till (nästan) varje (existerande) hushåll. Och när vi rycker in i huset med svetsen för att skarva svansfibern med kontaktdonet i kabeländan, så svetsar vi samtidigt en extra kontakt. Plan B är att när stomfibrerna tar slut någonstans, så kan vi ta till passiva förgrenare. Plan C är att sätta in en ny växel. (Och plan D är förstås att sälja hela slabbet).

ANSLUTNINGSRABATT: Så länge byborna inte hade annat att tro på än våra blå ögon och det inte fanns mer en någon liten kabelstump i jorden var medlems+anslutningsavgiften €1500. När det började se ut att det blev någonting var avgiften (och är ännu på vissa områden) €1750. Och när vi kan visa upp att nätet (nästan) fungerar tar vi full avgift €2000. När jag i efterhand räknade ut vad denna rabatt betydde fann jag till min fasa att det blev ca 16% årlig ränta! Men vatten och avloppsprojekt i socknen har tidigare finansierats på liknande sätt, så folk här är vana med tanken att den som är med som finansiär får det billigare.

MÅNADSAVGIFT: €29 är draget ur ärmen efter uträkning "on the back of an envelope" som det heter. Break-even blir vid kanske 100 anslutningar och lånet kan betalas tillbaka om vi får 150 anslutningar.

UNDERSTÖD: Understödet finns i budgeten, men ännu inte i Liljenets kassa. (Men Mörskom har redan inbetalt en liten peng). Borgen är helt avgörande.

SVETS: Jag intervjuade först Fredrik Husberg och valde sedan Sumitomo på Seutuverkots kryssning i april 2008. Goda erfarenheter. Metrics levererar.

Gunnulf