Okunskapen kring stomnätsbygget

Träffade igår på ett landskapligt kulturseminarium viceordföranden x vid kommunalfullmäktige i grannkommunen y. Hon höll ett riktigt vettigt anförande vid seminariet så jag tänkte att jag hör mig för hur man ställer sig till statens planer om stomnätsbygget.

X konstaterade att detta var något alldeles fasligt som kommer att bli så betungande för kommunerna att befolkningen måste flytta bort från landet. Således precis samma uppfattning som Kainuun Nuottas ordförande Veli-Matti Karppinen sprider här i landskapet. Han säger dessutom att abonnentanslutningen kommer att kosta i medeltal 10.000 euro vilket inte stämmer överens med gängse åsikter bland optofiberbyggare i nätandelslagen.

Jag hörde mig för om hennes uppfattning om kostnadsstrukturen. Frågade först vad hon tror att bygget av 1 km stomnät kunde kosta. Hon hade inte den blekaste aning om saken. Så jag gick vidare och hörde mig för vad kostnaden för en abonnentanslutning kunde vara. Det visste hon inte heller.

Så gick hon in i behovsdiskussionen och undrade huruvida dessa snabba förbindelser behövs. Jag upplyste henne om att den diskussionen behöver inte mera föras för det har blivit en definitionsangelägenhet, i och med att kommunikationsministeriet har beslutat att snabba dataförbindelser är en del av basservicen.

Jag upplyste henne också om min uppfattning om att stomnätsbygget kommer att visa sig vara mycket fördelaktigt för landskapet och kommunerna. Åldringvården är i vårt område den företagssektor som växer snabbast och kommunerna kommer att belastas av en avsevärt större kostnad än den som dataförbindelserna representerar. Dessa tjänster är symmetriska och AV betonade, så detta har också en stor betydelse för kultursektorns kommunikation.

X var helt konstruktiv. Vi kom överens om att träffas på nytt i y och att hon skulle sammankalla ett möte där jag skulle kunna informera dem om våra erfarenheter i Iivantiira. Meddelade henne också att 'Bredband åt alla' -kampanjen har ett informationsmöte i Kajana den 12. maj.

Jag gick vidare i min utredning genom att kolla vad kommunen hade beslutat i saken. Hade från kommunikationsministeriets fina material tidigare kunnat konstatera att grannkommunen y inte hade velat ge utlåtande över ministeriets pro memoria i höstas. Nu hade man tagit ställning till saken i samband med utnämning av kommunens representant i eKainuu, som är landskapet i-samhällsorgan.

Ärendet förbereddes av kommunens direktör. Han kommenterar statens planer såhär:

Laajakaista 2 km:n päähän jokaisesta kodista merkitsee valtavaa investointia, koska se on nykytekniikalla tehtävä valokuituverkolla, joka maksaisi yksin Suomussalmen kunnan alueella alustavan laskelman mukaan luokkaa 11 - 13 miljoonaa euroa. Niinpä olisi ensisijaisesti selvitettävä se, missä määrin on tarvetta laajakaistalle eri puolilla Isänmaata ja millä kapasiteetilla sen toteuttaminen on järkevää.

Kainuussa olisi selvitettävä, mitä mahdollisuuksia on Vimax -järjestelmän kehittämiseksi riittävän kapasiteetin tasolle.

Kustannusten tulee kaikille kansalaisille olla samat riippumatta asuinpaikasta. Syrjäseutujen ihmisiä ei saa rankaista heidän asumisestaan kodeissaan.

Kunnallamme ei ole mitään mahdollisuuksia osallistua kyseisen tason investointiin. Näissä oloissa kulut tulevat liian mittaviksi jo investointivaiheessa.

Jag beslöt att gå vidare i saken genom att försöka reda ut grundvalen för kommundirektörens bedömning. Ringde till den utvalda eKainuu-representanten z. Det var en fiffig kille som var helt inställd på att reda ut saken. Han sade att om han åtar sig någonting, så vill han också sköta uppdraget ordentligt.

- Det står här i kommunstyrelsens protokoll att stomnätsbygget i er kommun y kommer att kosta någonting mellan 11 och 13 miljoner euro. Kan du berätta hur ni kommit fram till den bedömningen?

Z sade att det var inte han utan kommunens direktör som räknat ut detta på den grundvalen att det finns 1000 km offentlig väg och 800 km privatvät i kommunen y. Han ansåg att man uppenbarligen måste bygga ett nät som sträcker sig längs med alla vägar och till den enskilda användaren.

Jag sade att det där med 2 km till innevånarna just betyder att man inte kommer att finansiera förbindelsen ända hem och att vägnätet inte utgör en hållbar bedömningsgrund för kalkyl av stomnätsavstånden. Upplyste honom att jag håller på med att planera förbindelserna i norra Kuhmo och baserar mina egna bedömingar på innevånarnas information om det enskilda hushållet. Det är på basen av den kunskapen som jag ritar min plan av stomnätet. Föreslog att man också i kommunen y kunde beställa en sådan plan av mig (men det tycktes han inte lyssna på).

- Men hur är det nu när ni säger att det blir att kosta 11 till 13 miljoner för stomnätet. Det betyder ju inte att kommunen skall betala hela summan utan bara en del?

Z påpekade att direktören framhållit att "dethär kommer att kosta kommunen 3-4 miljoner euro" [Tästä tulee 3-4 miljoonan euron maksu kunnalle].

Jag sade att detta inte heller stämmer överens med det jag fått veta om kostnadsuppdelningen. - Hur anser ni att staten vill fördela kostnaderna?

Z uppgav dessa andelar:

40 % EU
30 % staten
30 % kommunerna

Jag upplyste honom om att detta inte vara riktiga procentandelar. Det är operatorn som bygger, fast kommunen gärna kan engagera sig i detta ansvar. Informerade dock honom att den offentliga andelen är bara 66 % av helhetskostnaden och att de riktiga andelarna av den offentliga kostnaden är:

33 % EU
33 % staten
33 % kommunerna och ESR

ESR-andelen är visserligen också EU-betingade pengar, men vi har inte ännu en klar bild av hur stor den delen är. Om man lyssnar på TE-centralens representant får man den uppfattningen att det inte skall bli någon andel alls, men detta är ett avgörande som torde göras i landskapet som visst handhar ESR-medlen.

Så tog jag upp kommundirektörens uppfattning att man hellre borde uppdatera WiMAX:en. Jag sade att det lät så tassigt att jag först trott att detta var någonting man godtagit av någon KPO-lobbare. Var och en borde vid det här laget veta att KPO inte lyckats uppfylla det föregående landskapliga bredbandsavtalets vilkor. - Så hur tror ni att de kommer att klara av en uppdatering?

Jag fick inte svar på den frågan, så jag lade ut texten själv. Sade att i mitt område har KPO meddelat att en uppdatering till det nuvarande avtalets nivå är tekniskt omöjligt, så ni kan glömma tanken på en förbättring av WiMAX-förmedlingen. Det hänger samman med WiMAX-teknologin där en uppdatering betyder att man måste byta ut hela systemet. Och det blir alldeles för dyrt. Detta är annorlunda i optofiberkommunikationen där man updaterar genom att bara byta ut mediekonvertrar och växlar.

Z hänvisade också till 'gumman i den sista lilla kåken' så jag upplyste honom också om våra erfarenheter i Kuusamonkylä där i-samhällets infrastruktur ger möjligheter att förhindra helt onödiga utgifter som förorsakas av att åldringarna flyttar i förtid till det oerhört dyra åldringshemmet eller att de måste köpa en dyr lägenhet i kommuncentret.

Z var faktiskt insatt i kommunikationsproblematiken för han började spontant diskutera också GSM förbindelserna och TV-kommunikationen. Han sade att GSM:n fungerar mycket bristfälligt i hans område. Jag sade att det är just detta som statens initiativ handlar om. Startskottet sköts när Sonera meddelade att man drar bort kopparnätet. Staten vill inte upprätthålla två parallella nät utan nu är det datanätet som kommer att gälla. Vi har precis samma problem i Iivantiira och i Kuumu. Behöver man ambulans eller brandkår så får vi inte vara beroende av ett dåligt fungerande trådlöst nät utan optofiber är den hållbara lösningen.

Och så uttalade han sitt missnöje med digi-TV förmedlingen. Han tyckte det var så dålig kvalitet att man bör få rabatt. Jag sade att vi hade liknande erfarenheter. Tyvärr är det så att hela kostnadstrukturen inte ens ännu är synlig. YLE visste om att HDTV är på kommande och man hade så bråttom att man inte kunde vänta på de HDTV-kapabla mottagarna. Så nu skall ni vara beredda på att ni snart måste köpa nya digi-TV boxar.

Z påpekade att han var på väg till 'Laajakaista kaikille' -informationstillfället i Uleåborg och kommundirektören skulle också finnas på plats för han skulle vara ordförande. Vi kom överens om att vi skulle bege oss gemensamt till informationstillfället vilket skulle ge möjlighet till mera ingående diskussion.

Z ringde igen och sade att kommundirektören är i Helsingfors så han kommer andra vägar till Uleåborg.

Jag berättade att jag gjort en snabb kalkyl som pekade på en utgift som var av en annan storleksordning än det man kommit fram till i kommunen y. Fiberbyggsentreprenören hade gett mig en tumregel att bygget kostar 1 euro metern för kabeln och 1 euro för plog och grävarbetet, inklusive specialbygge vid korsningar etc. Stomnätskabel är något kostsammare än det som entreprenören avsåg, så jag gjorde min snabbkalkyl enligt 3 euro per metern, en siffra som jag också sett annanstans. Jag påpekade också att den siffran kan vara större i Kajanaland, men att det är just därför som det är så viktigt att vi inte ställer oss passiva utan att vi snabbt utför piloter. För vi behöver en giltig bas för våra kalkyler.

1800 km är enligt min åsikt definitivt en felaktig siffra för den baserar sig på hela vägnätet, men använder vi den siffran som utgångspunkt så räknar jag:

1800.000 m * 3 euro / m = 5.4 miljoner euro

Den offentliga andelen är:

5.4 milj * 0.66 = 3.6 miljoner euro

Därav är kommunens och ESR:s andel:

0.33 * 3.564 = 1.2 miljoner euro

Och då kommer alltså ESR att finansiera en del av miljonen. Så grovt sett kan man väl påstå att det finns ett decimalfel i kommundirektörens uträkningar.

Intressant läsning. Tycker att det är just såhär du borde dra diskussionen med de dina där uppe.
Helt klart är att någon där för en anti-fiber kampanj som går ut på att skrämma kommunera till andra andra lösningar än fiber

- Kostnadstroll för kommunerna som säkert inte har råd med flera miljoners investering
- Egendomligt sätt att räkna sträckorna. Inte ens staten har kommit på den "smarta" idén med vägar
- Förslag om att utveckla sånt som inte går att utveckla (WiMAx)
- Konstiga uttalanden om hur "glesbygden bestraffas" då staten i själva verket försöker hjälpa
- På basen av alla dåliga motiveringar beslutar man att avstå genast i initialskedet

I sanning märkvärdigt.

Men inte är skillnaderna alltid så stora mellan norr och söder.
Förstår jag dig rätt så är det inte enbart här i södra Finland som både TV och telefon hackar. Det tycks göra det på annat håll i glesbygdsfinland också.
Här liksom där river Sonera upp sina telefonkablar. Här liksom där är Sonera inte alls intresserad av att dra fiber till hushållen.

Ps.
Detdär om procentsatserna: Justera gärna dina 30% till 33% så får du också ihop 100% finansiering. Annars kan det tolkas som om det bara är Z som har "riktiga" siffror.

Tack. Detdär med 33% var ju ett tankefel som härledde sig från respondentens syn. Nisse vill att vi inte skall pota i tidigare inlägg, men jag tog trots det mig friheten att rätta till felet för det var helt enkelt en lapsus och inget annat.

Julkinen tuki enintään 2/3
Mahdollisella EU-rahoituksella pienennetään kuntien maksuosuutta
Tukea maksetaan ainoastaan hankkeille, jotka eivät ole kaupallisesti toteutettavissa

Staten 33 % = 1.782.000

Eu + kommun 33 % = 1.782.000

Privata pengar 33 % = 1.782.000
______________________________
5.346.000


6Net kanske det största stamnätet över sex kommuner kostade 6 euro/metern inklusive aktiv utrustning och även svetsning samt andra göromål.

Jag tror 3 euro/metern i detta fall är i underkant.

DEssutom kan det hända att inte hela nätet ovan är utanför det som kallas kaupallisesti toteuttavissa.

UlfG:

Staten 33 % = 1.782.000

Eu + kommun 33 % = 1.782.000

Privata pengar 33 % = 1.782.000
______________________________
5.346.000

Detdär är väl ett räkne-exempel eller hur? Jag kollade på nytt i Pursiainens betänkande. Där står det faktiskt såhär:

Kustannusten jakaantuminen teleyritysten, valtion, maakuntien ja kuntien sekä EU:n rakennerahaston kesken on esitetty liitteessä 2.

Och i bihanget 2 så fördelar sig kostnaden per år såhär:

Teleyritykset, vähintään 66,0 meuro
Valtion laajakaistatuki, enintään 66,0 meuro
Maakunnat ja kunnat 54,0 meuro
EU:n rakennerahastot 14,0 meuro

Mycket bra, förutom att 54 + 14 = 68 är något annat än 66. Skillnaden i kalkylen faller faktiskt lite ofördelaktigt på kommunens andel, medan stomnätsbyggaren has samma 33 % att ansvara för som tidigare. Men varifrån kom då denna information om att EU kommer att ansvara för en tredjedel, om det i själva verket bara blir kanske 7%?

Jag tror 3 euro/metern i detta fall är i underkant.

Det kan jag hålla med dig om och garderade ju mig faktiskt på två håll: (a) genom att utgå ifrån den överdimensionerade 1800 km kalkylen och (b) genom att säga: "Jag påpekade också att den siffran kan vara större i Kajanaland, men att det är just därför som det är så viktigt att vi inte ställer oss passiva utan att vi snabbt utför piloter." Så jag hoppas det blir pilotpengar för oss så man kan sluta gissa.

Dessutom kan det hända att inte hela nätet ovan är utanför det som kallas kaupallisesti toteuttavissa.

Mycket bra synpunkt. Det antyder ju att kommundirektörens bedömning också i detta avseende är överdimensionerad. Det blir för all del intressant att se huruvida operatörerna kommer att agera i det område som kunde gå att realiseras kommersiellt. Mina intervjuer antyder att de mindre orterna inte upplevs som särskilt intressanta i detta avseende.

Nu när ni har kartorna...så nu har ni 5 % alltid

Tack UlfG. Jo kartorna de visar att hela vårt planeringsområde faktiskt ligger inom stödområdet (5 %) där man kan få maximalt offentligt stöd. Det är bara Lentiira (TeliaSonera ADSL) med den strategiskt viktiga butiken som faller utanför.

När man ögnar igenom kartorna så blir det nog ganska hastigt klart att detta inte kan vara en slutgiltig grundval för finansieringen. De har satt passarens spets i Kuhmo centrum och ritat en 10 km radie. Därmed har stora glesbygdsområden fallit utanför stödet, t.ex. min första Kuhmoby Kuhmoniemi som definitivt aldrig kommer att byggas ut på kommersiella grunder. Hoppeligen klargörs detta av landskapsmyndigheterna.

Kartorna visar också att följer man kommundirektörens ovannämnda vägteori, så kan man genast räkna av 5 procent från vägkilometerbedömningen på grund av de vägar som prickats för som marknadsdrivet intresseområde (men alltså med samma marginalanmärkning som betr. Kuhmo centrum).

Hur ser det ut i Bromarv: Där tycks det finnas en marknadsballong, men faller ni innanför den?

Ur min anarkistiska synvinkel så kan man bygga nät i värsta fall så att man kör ut kabeln bredvid vägen och kopplar till ändarna. Den är förstås mycket farligt oskyddad men man kan sedan gräva ned den på de värsta ställena allt efter det man får råd. Genom att kallt räkna med att skarvar blir billigare än dyrt grävande så får man ett fungerande nät till kabelkostnaden !

Alla vänner av ordning dör ju på fläcken i hjärtslag om man framför något sådant ... Nä, det skall byggas ORDENTLIGT (och dyrt och om 50 år då alla flyttat bort) i stället ...

Bara som en påminnelse om att man inte alls MÅSTE bygga svindyrt. Det gäller att väga riskerna mot kostnaden (och risken att varenda ungdom flyttar bort).

Här finns presentationerna från ministeriets landskapsrunda

http://www.obotnia.fi/sv/document.aspx?docID=5093

Hur ser det ut i Bromarv: Där tycks det finnas en marknadsballong, men faller ni innanför den?

Det ser bra ut i Bromarv. Där som ballongen finns kommer det att byggas avloppsledning så vi kommer i vilket fall som helst att få ner grävkostnaderna i det området.

Resten är stödområde. Jag var redan rädd att Soneras fiberförsedda GSM-master skulle ha markerats med rött, men så blev det inte.

Dendär vägteorin tycks faktiskt spöka här också fast jag tyckte den var dragen ur intet... Ok, nåja, visst kan man säkert tänka till en del på detdär sättet. ALLA vägar ingår ju inte i rödmärkningen.

Landsbygdsavdelningen vid landskapets TE-central har just fått ett direktiv av rådgivande tjänsteman Sirpa Karjalainen enligt vilken ansvarsandelarna är:

33 % Valtio
13 % EU-rahaa kunnan osuuden helpottamiseksi
21 % Kunnat
33 % Operaattorit

Därmed måsta jag revidera mina uträkningar ovan. Nu ser uträkningen ut såhär:

1800.000 m * 3 euro / m = 5.4 miljoner euro

21 % * 5.4 miljoner euro = 1.134 miljoner euro

Vilket är något lägre än det jag ursprungligen räknade. UlfG ansåg att 5 euro / m är en riktigare bedömning. Det leder till följande uträkningar:

1800.000 m * 5 euro / m = 9 miljoner euro

21 % * 9 miljoner euro = 1.89 miljoner euro

Anmärkningar:

Dethär baserar sig allt på att man får maximum stödbelopp och det är ju inte så säkert att man får det.

1. 1800 km vägnät är en fel dimensionerad sträcka för bedömningen utesluter statens regel om högst 2 km fågelväg till abonnenten, samt för att stomnät nödvändigtvis inte byggs längs landsvägar. Man kan ju samtidigt anmärka att fågelväg är ett besvärligt kriterium i områden med vattendrag, vilket ofta leder till betydligt längre reell distans.

2. Vägnätets längd minskar också med 5 % på grund av statens kartlagda områdesbegränsningar som baserar sig på tanken att marknadskrafterna skall ombesörja fiberbygget i tätorterna.

3. Uträkningen förbigår också det faktum att man har möjlighet att få offentligt stöd för planering och utveckling nätverket (kanske 20 % av stomnätskostnaden). -- Det arbetet var inte inkluderat i min uträkning, men hur är det, ingick det i UlfG:s kostnad på 5 euro / m?

Angående Ficoras kartor, de har ju ingenting med operatörernas nuvarande fiberutbyggnad att göra som vi hela tiden trott.

Viestintävirasto on rajannut tukikelpoisen alueen kartoittamalla valtioneuvoston periaatepäätöksen linjausten mukaisesti alueen, jolla noin 95 prosenttia väestöstä asuu.
http://www.ficora.fi/index/saadokset/ohjeet/laajak aista2015/kartat.html

Sen att det råkar finnas Soneror, Elisor och Finnettor på just de områdena är en annan sak.

NU tycker jag vi börjar diskutera sak. Nu spekulerar vi inte längre i fantasisiffror om hur stora marknadsområden teleoperatörerna anser sig ha.