Vad menas med 'högst 2 km från hushållet'?

Man bör ju alltså lägga ned kablar till fastigheterna SAMTIDIGT som man gräver stomnätet !

Det är ansvarsuppdelningen vid betalning av de kostnaderna som jag vill få utrett. Jag tycker inte att stomnätsförbindelsen är 2 km från hushållet om stomnätskabeln går på 2 km avstånd från vårt hushåll. Guje har ju haft Sonera kabeln utanför sitt fönster utan att det hjälpt honom ett skvatt. Det var just så som O-P Heinonen resonerade i sin missvisande statistik som ville bevisa att det stora flertalet finländare har snabba dataförbindelser inom räckhåll. Och nu vet vi precis vart det idiotiska resonemanget ledde.

Tror att nyckeln till problemet ligger här:

Däremot är det viktigt att få ned alla kablar som behövs då diket en gång är öppet. Det gäller speciellt kablarna till fastigheterna.

Man bör ju alltså lägga ned kablar till fastigheterna SAMTIDIGT som man gräver stomnätet !

Jag vill att staten också skall finansiera den del av kabeln som leder till fastigheterna så att kabeln verkligen sträcker sig till ett avstånd på högst 2 km till fastigheten. Med smart blåskabel, förgreningsbara kabelrör är kanske detta problem aningen mindre, men vi skall komma ihåg att staten vill att diskusionen skall föras på ett medieneutralt plan.

Då bör man inte tala om att KABELN är på max 2km avstånd utan att ANSLUTNINGSPUNKTERNA är på max 2 km avstånd !

Superbt. Det är så som begreppen uppklaras i ett debattforum.

Vore det inte vettigt att föreslå att också hushållsskatteavdragen bör definieras på samma sätt, eftersom LVM vill att hushållet skall bära ansvaret för denna sträcka mellan hemmet och anslutningspunkten.

Nå, jag har fått känna av det i det egna skinnet. Vi har Lovisa Telefons KABEL genom Bäckby (där vi drar egen fiber) men ANSLUTNINGSPUNKTERNA finns 1) på andra sidan riks-6:an och 2) på andra sidan järnvägen ! I bägge fallen kostar det skjortan att komma åt dem ! Och att sätta in en ny anslutningspunkt kostar lika mycket ...

Något att beakta ...

Det är väl någonting som teleoperatörerna kunde använda till sin fördel. Skulle de vara verkligt intresserade av att delta i det statfinansierade stomnätsbygget så kunde de ju ansöka om medel för att bygga sådana anslutningspunkter. Men det kan ju vara som du säger, att det blir ofta mycket billigare att dra den nya stomnätskabeln och lägga in anslutningspunkterna samtidigt. Då blir ju allt planerat som det skall.

Vi har några sträckor där det finns antingen Soneras eller KPO:s kablar (eller båda två). Jag ställer mig nog frågande till hur man skall planera sådana områden när man inte vet vad deras intresse är. Men jag förstod på UlfG att det är sådant som eventuellt nu skall utredas av landskapen, eller hur är det UlfG?

Ifall någon undrar vad en ny anslutningspunkt till en befintlig operatörskabel kostar så skall ni börja med ett tal som har minst FEM siffror !

Så glöm det där med att "kabeln går hundra meter från mitt hus" ...

Jag instämmer, men förstod på UlfG att den pågående (onödiga) rundan går ut på att kommunikationsverket vill bevisa att det är just som du säger.

Välkommen på Nisses optofibernätverks planeringskurs! Eller borde dethär heta Optofiberforumets nätverksplaneringsverkstad? Var vänliga och hitta på ett skojigt namn.

Här kommer det utlovade exemplet. Det är den enklaste av planeringsområdets byar. Ni kan tänka er att det är 10-15 km till närmaste by åt båda hållen. Ett tjugotal hushåll. Där i centrum finns ett numera privatägt radhus vid vägkanten med en värmecentral som har en aning tomt utrymme. Har tyvärr inte haft möjlighet att mäta värmen. Där är en tom butik och likaledes privatägd skola som också används för byalagets möten. Den pålitligaste och med säkerhet långvarigaste av byns innevånare bor i hemmanet längst borta vid vägen mot nordost:



Nu vill jag att vi försöker bena fram hur det område skall planeras enligt det vi tror att statens framtida detaljerade regler kommer att bestämma. Var skall byväxeln ligga eller skall vi ha någon växel alls? Hur skall de mindre stomkablarna dras så att statens regeln 'högst 2 km till närmaste anslutningspunkt' skall uppfyllas. Var är stomnätets anslutningspunkter? Och så vidare. Huru många fibrer skall vi ha i den tjocka stomnätskabeln nedan? Hurudant material skall vi använda på de mindre kablarna?



Jag kan ge noggrannare beskrivningar av geografin kring hushållen när de behövs. Fritidsbostäderna och varmhållna tomma hemman måste också ritas ut, men de påverkar inte den offentliga finansieringen. Vi kan kanske komma någon vart genom att börja här.

Nånstans måste det finnas en växel. Inte drar de fiber för varje hus hela vägen till Helsingfors inte. Hoppeligen får stomnätet en anslutningspunkt i byn. Det betyder att man kan koppla in en mediakonverter på 100 Mbit/s eller i bästa fall 1 Gbit/s till en fiber där. Då placeras växeln där det finns flest hus, till exempel i värmecentralen. Därifrån dras fastighetskabel till husen i närheten och en 12 fibers kabel i samma dike som stomkabeln längs vägen. Det kan löna sej att sätta en skarv i vägkorsningen och dra fastighetskablar från den:

1 bakåt till Tapio
1 längs den korsande vägen uppåt där man går från hus till hus (kedja)
1 längs den korsande vägen nedåt (kedja)
1 framåt i samma dike som stomkabeln till de sex hus som är inprickade på kartan (kedja)

Observera att det kan vara mycket dyrt att gå under en större väg så kablarna måste planeras så att de INTE korsar en sådan väg ! Om man inte kan gå under vägen tillika som stomkabeln förstås.

Men om det finns ett vattendrag med en bro så kan man möjligen gå under vägen vid bron (krävs lov).

Då man går in till ett hus så lägger man ned kabeln till följande hus i samma dike ! Alltså TVÅ kablar parallellt.

Nu finns det inga avstånd på din plan men om vi antar att det är Kuusamonkylä så är avståndet till Lipukanvaara längst till höger ungefär 17 km. Det börjar vara på gränsen till vad de inbyggda mediakonvertrarna klarar (20 km) så man måste se till att alla skarvar har närmast nolldämpning - möjligen måste man använd 40 km konvertrar för säkerhets skull. OBS ! Man bör INTE använda 40 km konvertrar på korta sträckor utan dämpningssats.

En 24-portars växel bord räcka för de röda punkterna på kartan men det är bäst att ha litet reserv. Därför kan en 24-fiber kabel till vägkorsningen vara motiverad. Den skarvas ju inte annat än i vägkorsningen där fyra fastighetskablar kpplas till.

Om det plötsligt byggs ett helt område med hus mitt i skogen så gör det inget. Då använder man bara en fiber till växeln och sätter in en ny växel i området. Det är fördelen med aktivt Ethernet att det är otroligt flexibelt.

Frågor ?

Nånstans måste det finnas en växel

Vi hade tänkt att växeln skulle ligga i radhusets värmecentral, men huset är privatägt och den dumma kommunen har inte reserverat det behövliga utrymmet när de sålde hela komplexet för en enda mark. Skolan kunde vara ett alternativ men ägaren är aningen labil såsom företagaren i radhuset. Prioriserar vi beständighet så blir det jordbrukaren i nordväst, som för övrigt är den lokala sk. eldsjälen. Kunnig och mångsidig karl som får till stånd det han vill uträtta.

Det betyder att man kan koppla in en mediakonverter på 100 Mbit/s eller i bästa fall 1 Gbit/s till en fiber där.

Jag hade utgått ifrån att stomnätshastigheten bestäms av distributionsnätets växel. Om vi har ett 100 Mbps distributionsnät så är stomnätet 1 Gbps och visar det sig plötsligt att 1 Gbps är ett alternativ för distributionsnätet så är stomnätshastigheten en storleksordning större.

Då placeras växeln där det finns flest hus, till exempel i värmecentralen.

Då blir det kanske värmecentralen. Ägaren är villig att upplåta utrymmet, men han är driven företagare och har inte diskuterat villkor med honom. Enligt husmängden skulle det bli butiken men har inte diskuterat ännu angelägenheten med ägaren.

Därifrån dras fastighetskabel till husen i närheten och en 12 fibers kabel i samma dike som stomkabeln längs vägen. Det kan löna sej att sätta en skarv i vägkorsningen och dra fastighetskablar från den:

1 bakåt till Tapio
1 längs den korsande vägen uppåt där man går från hus till hus (kedja)
1 längs den korsande vägen nedåt (kedja)
1 framåt i samma dike som stomkabeln till de sex hus som är inprickade på kartan (kedja)

Jag gör i eftermiddag en ny version på kartan där jag ritar in dedär.

Men om det finns ett vattendrag med en bro så kan man möjligen gå under vägen vid bron (krävs lov).

Fantastisk idé. Så korkad är man när man aldrig stött på denna situation. Jag har hela tiden haft ångest för de specialkonstruktionerna som broarna föranleder, men nu visar det sig att en brokonstruktion ger nya planeringsmöjligheter. Torde inte att gå att använda här, men dendär tanken är pengar värd annanstans.

Nu finns det inga avstånd på din plan

Riktigt. Avstånden är inte utritade men jag tänkte att måtten framgår från skalan i nedre vänstra hörnet. -- Jag skall försöka publicera en tabell med alla avstånden till hushållen i kväll om det behövs. Det var egentligen för det ändamålet som jag skulle ha behövt 'GPS till meter' -konvertern. Men jag skall försöka mäta med Eniro-metoden. Borde vi börja med att göra ett förslag om hushållens anslutningspunkter, så meter jag sedan avstånden från dem?

Jag uppfattar ditt förslag så att det du kallar 'kedja' är en lättare distributionsnätskabel som inte kapas utan öppnas med kabelverktyg och sedan tar man ut bara ifrågavarande hushållets fiber med en tafskabel. Uppfattade jag dig rätt eller vill du precisera.

Nä, det går inte att ta ut en fiber utan hela kabeln måste kapas och alla utom en skarvas. Alla försök att ta ut en enda fiber leder bara till mycket arbete och blir lika dyrt. Huvudsaken är att man inte behöver skarva så många fibrer (mer än 12). I en kedja från hus till hus behövs inte dyra jordskarvar utan man skarvar i en vanlig plastburk på husväggen (en FIBOX).

Det räcker bra om man använder Lantmäteriverkets kartplats. Den ger tillräcklig noggrannhet. Och då ser man också terrängen ! Det lönar sej att gå runt bergoch undvika vägar och vattendrag. Eniro har inte dessa inritade.

Prioritera beständighet bara. Men nätet skall fungera i hundra år så den bonden hinner nog dö under tiden. Skaffa lagenligt servitut så kan ingen kasta ut er. Ett servitut belastar fastigheten och är oberoende av ägare. Nätet blir ju bastjänst så lagen skyddar det - alla har rätt att gå över andras marker för att få nät ! SLC har fördiga avtalsmallar och säkert MTK också.

Ursäkta. Vad är ett servitut? Är det ett offentligt beslut som lagstadgar belastningen?

SLC har fördiga avtalsmallar och säkert MTK också.

Har du en hänvisning till hands eller skall jag söka?

avståndet till Lipukanvaara längst till höger ungefär 17 km

Beklagar. Jag försökte pga ett antal orsaker undvika att ge upp namnen. Det är inte Lipukkavaara utan Särkkäniementie och avståndet är närmare 10 km än 15 km. Följande stomnätsväxel ligger dock vid korsningen mellan Kostamusvägen och Kekkosentie som går mot Moisiovaara.