Jag läser vidare i kommunikationsministeriets PowerPoint (jfr.
min kommentar på tråden 'Nyheter / Kommunikationsministeriet: 1 Mbps minimum 31.12.2010'). Följande punkt heter '100 Mbit/s vuoteen 2015 mennessä'. Där skriver Juha Parantainen såhär:
* Lähes kaikki (yli 99 % väestöstä) vakinaiset asunnot sekä yritysten ja julkishallinnon vakinaiset toimipaikat ovat enintään 2 km etäisyydellä 100 Mbit/s yhteyden mahdollistavasta valokuitu- tai kaapeliverkosta.
* Kuluttajat hankkivat tilaajayhteyden omalla kustannuksellaan
* Noin 2 000 kotitaloutta jää taloudellisista syistä hankkeen ulkopuolelle
* Taajamiin teleyritykset rakentavat nopeat yhteydet markkinaehtoisesti. Näin saavutetaan noin 95 % väestöpeitto.
* Väestöpeiton korottaminen tästä 99 %:iin edellyttää, että nopeat yhteydet noin 120 000 haja-asutusalueiden kotitalouteen rakennetaan osaksi julkisella tuella.
Kilpailutettavat hankkeet toteutetaan vuosina 2010–15 (vuonna 2009 mahdollisesti muutama pilottihanke)Den första punkten är rätt så klar och tydlig fast man operar samtidigt med två olika måttstockar (å ena sidan befolkningsandel och å andra sidan bostäder, företag och offentliga institutioners kontor). Det är hushållen, företagen och (märkväl nu också) de offentliga institutionernas kontor som får ligga på högst 2 km avstånd från det optofiber- eller kabelnät som möjliggör kommunikation på 100 Mbps nivå. Vad man avser med kabelnäten är för närvarande fortfarande oklart för oss.
Att det är konsumenterna som skall stå för distributionsnätet på högst 2 km avstånd har också varit klart från första början. Vi har påpekat att formeln '2 km avstånd' (emellanåt med tilläggsattributet 'fågelvägen') inte ger jämlikhet åt glesbygdens medborgare. Det måste heta att avståndet skall beräknas till konsumentens
anslutningspunkt och att också byggkostnaden måste beaktas eftersom ett naturligt hinder (t.ex. landsväg, sjö) lätt kan göra kostnaden 10 gånger större än för den som råkar bo i ett lätt tillgängligt område (t.ex. mitt på åkern).
Det är de tre följande punkterna som igen gör mig betänklig om ministeriematematiken. Denhär framställningen är i och för sig intressant, för den tar fasta på kampanjens dimensioner. Det verkar som om kampanjen skall höja befolkningstäckningen från 95 % till 99 %:
* 95 % befolkningstäckning bör nås på marknadsdriven bas
* Statens kampanj berör följande 4 % som berör 120 000 hushåll.
Det man inte förstår är hur den återstående befolkningsandelen på 1 % motsvarar 2 000 hushåll. Är det så att man också här opererar med diffusa begrepp. Är det ena areal och det andra befolkning eller hur fungerar denna matematik. Det här är viktigt att veta för oss som försöker planera stomnätsbygget. Är dethär en kampanj som berör bara 80 % av glesbygdsbefolkingen svårtillgängliga hushåll eller berör den hela 98 % av dessa hushåll?
Jag är helt för statens fina kampanj, men för att kunna göra en föllödig insats måste begreppen redas ut. Hoppeligen blir bildspelet reviderat före den 12. maj, då vi har möjlighet att bekanta oss med kampanjen här i Kajanaland.
