Tack för hjälpen Nisse med plogbilderna som jag behövde för mitt föredrag. Jag hade aningen tidsbrist, men diskussionen var varm och konstruktiv, så jag kunde improvisera och haka på de olika inläggen.
Tyvärr var det kanske bara 15-20 deltagare på plats när 'Bredband åt alla' -kampanjen höll igår informationsmöte i Kuhmo. Där var två medlemmar från stadsstyrelsen och ytterligare tre fullmäktigemedlemmar, tre tjänstemän och resten bybor. Men diskussionen var mycket livlig och det gick nog upp för var och en varför det lönar sig att engagera sig i nätandelslagsrörelsen och inte vänta på de trakasserande telebolagen: Konsumentvänligare stomnätsrutter, billigare priser, bättre service, ingen utestängning eller inlåsning.
Det började med den vanliga frågan om existerande fiberkablar. Varför använder man inte dem? Jag ansåg att landskapet gjort ett dåligt avtal när man beställde landskapsnätverket av KPO. De lät telebolaget skala grädden av kakan, istället för att också kräva ett antal uppkopplingspunkter för konsumenter och företag. Regionala ansvarige ansåg att problemet var att man inte hade tillräcklig kapacitet. Jag sade att i fiberkablar räcker nog kapaciteten. Drog ett exempel på en åldringsvårdsföretagare som flyttat in i gränsbevakningens tidigare utrymmen. Där fanns färdig fiberförbindelse, men den fick han inte använda. När han frågade telebolaget om orsaken, så fick han svaret: "Det blir nog alldeles för dyrt för dig". Klart fall av utestängning.
Det framgick också att internetförbindelse är en viktig faktor när man väljer inflyttningsort. Där var ett nyinflyttat par som sade att Kuhmo är en synnerligen attraktiv hemort för pensionärer. De hade kollat kartan för att hitta trevliga naturmiljöer. Och Kuhmo var toppen för dem. Däremot var de mycket missnöjda med internetförbindelsen i Timoniemi. WiMAX:en i Timoniemenvaaras fjällandskap har kanske blivit famöst genom mina skriverier. Kolla med gsm-telefonen före ni flyttar in. Om inte det finns gsm-täckning så täcker nog fjället också WiMAX-mastens signal.
En innevånare från butiksorten Lentiira berättade att han försökt få WiMAX genom TeliaSonera. Han hade väntat i en halv månads tid på att antennen skulle bli konfigurerad. Och dyrt kommer det att bli för telebolaget debiterar minst två timmar arbetstid. Här var tyvärr den landskapliga koordinatorn ute på hal is. Hon tyckte att de som inte hade fått WiMAX-anslutningar eller hade problem med den beställda anslutningen bör klaga till telebolag och konsumentombudsman. Jag sade att det inte är riktigt ändamålsenligt för då bör både telebolag och konsumentombudsman grunda en ny byrå för alla dessa fall. Och dessutom är det så att konsumenten helt enkelt inte klarar av den tekniska diskussion som telebolaget rullar fram efter att man kommit förbi den avsiktligt helt okunniga kundservicen. -- Han hade kommit så långt i sina funderingar att han förstått att det är på tiden att nätverksoperatoransvaret måste separeras från handhavet av nätverkets tjänster. Jag kunde inte annat än gratulera för de fina synpunkterna.
En av stadstyrelsemedlemmarna fäste uppmärksamhet på att staden inte klarar av att göra projektutbetalningarna i en enda klump. Landskapets koordinator påpekade helt riktigt att räkningarna kommer in först efter slutfört arbete. Jag fäste dock uppmärksamheten på ett det nog vore annars också vettigt att dela upp dessa projekt i faser, så att man kan minska riskerna. Då går det också att ordentligt uppfölja och utvärdera arbetet. Annars blir det lätt t.ex. så att vi får ett omfattande stomnät utan att någon bryr sig om att bygga distributionsnäten, för att inte tala om de nya nätverksdistribuerade tjänsterna. - Jag framhöll att vi i Kuusamonkylä kunde snabbt få fram ett lysande exempel på nätets fördelar, som skulle ge möjlighet att sprida information och entusiasmera de andra parterna. Men det kan vi inte om det inte blir till stomnätspilot.
Förutom de bekanta EU-redogörelser som jordbrukare måste skicka in i tid påpekade man också om tungt elektroniskt material som också skogsbrukarna måste skicka in regelbundet. Och så hänvisade man till att mjölkproducenterna också måste ständigt redogöra för sina leveranser. - Det är nog något som vi borde undersöka lite grundligare.
Det tyngsta diskussionsämnet berörde dock finansieringen av det föreslagna pilotbygget. Kuhmos tjänstemän ansåg alltså att saken inte kunde föredras för att staden inte hade råd med 21 % betalningsansvar. Nu körde den regionala koordinatorn med samma visa: 'Aijaj vad det är besvärligt att staten kommer med ett sådant här program när vi har recession och kommunalekonomin är i så uselt skick.' Förre chefen skrällde till med att påpeka att både landskap och stad hade helt missförstått situationen. Han höll en helt njutbar föreläsning i nationalekonomi. Att spara idag är helt tokigt, för vi lever i en situation där staten gått in för att återuppliva ekonomin. Så varför går landskap och stad emot det som staten vill få till stånd? Det skulle ju inte ha blivit något av denna tidiga start av fiberbygget om inte staten velat styra medel till markgrävnings byggnadsarbete just på dessa grunder: Man vill återuppliva ekonomin. Så nu lever vi i en tid då man bör investera istället för att strypa till medlen för byggnadsarbeten.
Jag pekade på att kommunalandelen 21 % är helt i klass med kommunens skatteöre som är 19,75 %. Projektet ger direkt underlag för 4-5 arbetsplatser och dessutom indirekt till minst ett halft dussin anställda arbetare. Förutom stomnät blir det ju bygge av distributionsnät, för att inte tala om det åldringsserviceprojekt som vi förbereder.
Stadstyrelsemedlemmarna tyckte att innehållet fungerade så bra att kollegerna också borde tvångslyssna till föredragsinnehållet före ett kommande stadsstyrelsemöte. Min förre chef tyckte dock att intresset bör vakna hos den befullmäktigade själv. | 
