Ministeriet har ju alltid agerat som operatörens bästa säljorganisation.
Vilket säkert också befläckat komverket. Men helt oskyldiga är de inte.
Kvalitetskraven kunde säkert ha ställts tidigare.
Nog minns vi ju alla ministeriets inställning från slutet av 90-talet att "marknadskraften fixar bredbandet"
Denhär inställningen stoppade utvecklingen i minst 10 år.
Såhär kunde det tex. låta från ministeriehåll 29.11.2000:
"Enligt uppgifter från teleoperatörerna är 95% av befolkningen bosatt inom några kilometers avstånd från
den närmaste optiska kabeln. Och även en del av den resterande 5 procenten av befolkningen är bosatt i områden
där operatörerna byggt bredbandiga stom- och områdesnät med högkapasitetsradiolänkar. "Detta som en liten vink om varifrån staten fått dendär 95%-en och som fortfarande spökar i bredbandsplanerna fram till 2015.
Hämmande för utvecklingen var också:
Skrämseltaktik:-
"Att ansluta landets samtliga hushåll och företag med dylika
optiska kablar skulle kosta uppskattningsvis 21 miljarder mark, av vilka 20 miljarder för anslutningsnäten och en miljard mark för stom- och områdesnäten. " Fagra löften:-
Kapasiteettitarpeen kasvaessa operaattorit ovat varautuneet viemään aktiivilaitteita kaapelijakamoihin,
jolloin etäisyys tilaajalle lyhenee merkittävästi ja siirtonopeudet voidaan kasvattaa jopa 20-50 Mbps:iin.Källa:
http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?fold erId=121398&name=DLFE-4013.pdf&title=Laajakaista%2 0kaikille?%20Tekniset%20ja%20taloudelliset%20edell ytykset%20Suomessa.%20Liikenne-%20ja%20viestint%C3 %A4ministeri%C3%B6n%20julkaisuja%2041/2000.Men som sagt var... de va då de...
Onekligen går vi mot bättre tider.