Är telefonandelslaget ett andelslag?

Kunde vi diskutera frågan om de finländska telefonandelslagens väsen?

När "kuppgeneraler", "monopol" och "uteslutning" blir föremål för diskussion inom kooperativrörelsen, verkar det som om man skulle ha fjärmats från de ursprungliga idealen, som väl var ägnade att ge medlemmarna en ny resurs, en telefonanslutning. Det var väl en inkörsport för samhällsutveckling genom bättre kommunikation.

När vi tar itu med att starta andelslag för fiberbygge, så handlar det väl om någonting liknande. Andelslaget är ett redskap för samhällets utveckling mot ett I-samhälle och dess välfungerande nya tjänster. Men som vi ser, verkar det som om sådan inriktning lätt kan spåra ur. Och då blir andelslaget lätt något helt annat. I värsta fall kan den te sig som utvecklingens broms.

Det skulle t.ex. vara intressant att höra i vilken mån andelslagsidealen kom till uttryck vid den aktuella åländska bolagsstämman.

Visst var andelslagen viktiga för vanligt folk då de startades men sedan har makten flyttats allt mer till ledningen som börjat strunta allt mer i medlemmarna.

Tydligen fungerar ett andelslag bara så länge det är litet - högst en socken. Möjligen bara en by.

Egentligen har företagsformen en mindre betydelse i sammanhanget. En "kupp" kan göras såväl mot aktiebolag som mot andelslag, i båda fallen handlar det om att tillräcklig många medlemmar eller aktieägare plötsligt dyker upp på en bolagsstämma och får sin vilja igenom. I ett aktiebolag sker röstningen enligt röstetal enligt satsat kapital (i praktiken antalet aktier), i ett andelslag vanligen enligt antalet medlemmar. Äger alla aktieägare i ett aktiebolag lika många aktier vardera har var och en aktieägare i praktiken en röst.

Mycket kan regleras via stadgar eller bolagsordning. En medlem i ett andelslag kan i dag ha flera än en röst, likaså flera röstberättigade andelar (t.ex den som äger 3 fiberanslutningar kan ha 3 röster). Ett aktiebolag kan reglera hur många aktier eller hur många % av aktierna en enskild aktieägare får äga, likaså kan försäljning av aktier regleras så att övriga aktieägare alltid har förköpsrätt och/eller skall först godkännas av styrelsen. En fiberanslutning kan vara lika med en aktie, då betyder det i praktiken att alla aktieägare är likvärdiga.

Så kan man ju fråga sig vad de ursprungliga idealen i en andelslagsrörelse egentligen var? Idealen ligger väl närmast till hands bland handelslagen och mejerierna, man ville sköta sina inköp eller mjölkförsäljning via ett eget bolag som inte hade vinsten som primärt mål, målet var att betjäna sina medlemmar på bästa sätt. I handelslagen fanns också återbäringen, ju mera man handlade desto mer återbäring fick man. De första besvikelserna kom när priserna i handelslagen inte var så fördelaktiga man räknade med och återbäringen inte heller blev den man räknat med. Då var man inte längre sitt andelslag lika trogen längre, man såg mest till sin egen plånbok. Andelslagsidealet var ibland inte mera värt än vad man själv kunde tjäna pengar på. I telefonandelslagen handlade det väl närmast om att andelslag var en lämplig företagsform eftersom alla medlemmar var likvärdiga, var och en hade en anslutning.

På tal om fungerande andelslag, SOK-kedjan är den mest framgångsrika inom dagligvaruhandeln idag. Marknadsandelen på 90-talet låg på ca 20% mot över 40% idag. Visst är makten närmare ledningen idag men skulle andelslaget varit ännu mer framgångsrikt om makten hade funnits lägre ned?

Jag kom lite bort ifrån det ursprungliga ämnet men jag ser ingen större skillnad om ett fibernät är i form av andelslag eller aktiebolag, båda kan vara flexibla och båda kan leva upp till sina ägares intressen. Fiberanslutning kan bestå i ett andelslag av andel/anslutningsavgift eller i ett aktiebolag som aktier, med rätta stadgar/bolagsordning kan man komma i stort till samma resultat oberoende av företagsform.

Jag tycker att andelslagsformen är mycket bra vad beträffar byggande, ägande och drift av ett neutralt fibertillhemmen-nät. Men man skall hålla sig till basic - alltså sin uppgift. I ett aktiebolag kan aktierna köpas av spekulanter. Det är ganska svårt att kapa ett andelslag. Som Bengt ovan visar. SOK är idag mycket framgångsrikt.

Att ett andelslag besluter sig för att grunda ett aktiebolag för ett specifikt ändamål och för att betjäna medlemmarna som fallet Åland och även SOK är det väl inget fel på. Andelslaget kan ju sälja bort AB:t en dag och göra en slant, men då finns det risk att AB:ts priser skjuter i höjden med den nya ägaren.

Det är ganska svårt att kapa HB Service AB. Vi har en gräns på maxröster vid 5 aktier och förköpsrätt för alla aktieägare. I själva verket fungerar HB Service som ett andelslag fastän formen rent juridiskt är aktiebolag (det var pop just då det grundades).

I ett aktiebolag kan aktierna köpas av spekulanter

Inte om bolagsordningen är rätt formulerad. Som Nisse säger så kan ingen enskild skaffa aktiemajoritet eller röstmajoritet i HB Service Ab. Aktierna kan också vara bundna till en anslutning, för att få äga en anslutning måste man äga ett antal aktier, har man ingen anslutning så har man ingen rätt att äga aktier.

Andelslagslagen förnyades 2001 och då blev andelslag och aktiebolag mer likvärdiga.

Några kommentarer med anledning av händelserna på Åland. Aktiebolag eller andelslag, inte så stor skillnad om bolagsordningen är rätt formulerad. S-kedjan nämns här, ett av dess medlemshandelslag levde rätt tyst, men växte plötsligt resultatmässigt. En ung marknadsdirektör föreslog att alla klädaffärer skulle stängas och man skulle öppna pubar istället! Han blev snabbt utsparkad (under lunchen byttes låsen i hans dörr) med kommentaren av beslutsfattarna i förvaltningsrådet att handelslagets enda uppgift är att ta fram billiga produkter åt medlemmarna! Två år senare fanns inga renodlade klädbutiker mera, de hade alla blivit pubar och siffrorna under strecket var de samma, endast förtecknet hade bytts! De direktörer som blev kvar ( hade varit tysta) konstaterade att det är svårt att jobba när ägarna är osynliga och lever "i egen värld"!
HB Service Ab verkar ha hittat rätt modell.
S-kedjan växte när E-kedjan mer eller mindre försvann, Elanto i Helsingfors blev en del av HOK inom S-kedjan.
Organisationsmodeller är viktiga, kuppmöjligheter är aldrig bra för någon organisation, styrelser får aldrig bytas ut snabbt genom kupper.En betydande skillnad mellan aktiebolag och övriga organisationsmodeller är att i AB tillsätts (för det mesta) befattningarna med kompetens, inom andelslag och föreningar kan det lätt ske genom omröstningar på årsmöten och stämmor.

Nåjo, vi lever verkligen i "en egen värld". Ingen ids ens fundera på att konkurrera och val av styrelse går till så att de svagaste protesterarna blir valda (de som inte täcks säja nej tillräckligt hårt). Här gäller det att jobba hårt och gratis för hela byns bästa. Det är liksom litet tvärtom mot städerna.

Här fungerar allting fortfarande enligt huvudsakliga tysta överenskommelser: Jag sköter det här om ni sköter det där ... Och har man en gång byggt nät så får man se till att det fungerar tills man dör.

Men så har grannarnas förfäder arbetat ihop men ens egna förfäder i sisådär tusen år ... Man kan räkna med att det i det stora hela utjämnar sej över seklerna .

Avtal på papper skriver man bara med stadsbor som inte förstår att skämmas om de gör nånting dumt - eller inte gör nånting alls. Utom ifråga om jord - där gäller papper och domstolar och hela den juridiska apparaturen !

Skammen är en viktig faktor - man vill inte att ens efterkommande skall få skämmas intill tredje och fjärde led.

Bra Nisse, man känner sig stolt då halva släkten härstammar från Lappträsk. Men trenden i samhället går åt annat håll med beklagan. Tyvärr har betydelsen av ordet "skam" börjat bli okänt, bra att det ännu finns kvar. Makt och pengar har en förödande kraft och då är juristernas texter av stor vikt, gäller inte endast stadsbor.
Motivation och entusiasm skapar framtid. Men fakturor skall betalas och då kan det bli bekymmer...