Fiberbyggarnas manifest / Kuiturakentajien manifesti

Det här är en diskussion som jag startade per mejl för jag var inte säkert på om saken kunde innehålla eldfängda element. Jag vill själv upprätthålla en konstruktiv och saklig ton så att också motståndarna eventuellt småningom kunde lockas med i detta meningsutbyte. Faktum är dock att just öppenheten är en av I-samhällets starkaste konstruktiva element. Så det är väl likaså bra att jag överför diskussionen till detta forum. Denhär tråden börjar med ett antal citat från andra källor, men hoppas att vi sedan kan övergå till reguljär diskussion.

Dehär anteckningarna gjorde jag på morgonen den 13. juni:

Jag träffade i fredags Matti Mäkelä som är med i Suomen Kylätoiminta ry:s (SYTY) styrelse. Han var mycket mån om att få användbar information om fiberbygge, så jag satt en timme och berättade på ett mycket praktiskt plan vad jag tycker att borde göras. Jag gav honom min Lipukan Kuitu rapport och berättade om arbetet kring handboken men hade inte ett konkret papper att sticka i hans hand.

Vet inte hur mycket av det som han hann absorbera, men något bör väl ha fastnat i hans sinne. Jag tycker att det finns dock ett starkt behov att skriva ett mycket praktiskt inriktat manifest som bryter udden av top-down trenden och överför initiativet till fiberbyggar- och byaktivistplanet.

I den saken tycker jag att Ulf genom sina engagemang har en nyckelposition, men tyvärr är jag inte helt säker på att han förstått mitt resonemang till fullo.

Kuhmo kommuns fibergrupp har idag sitt första möte. Enligt top-down metodiken så är det KPO och deras reklamgumma från landskapet som öppnar arbetet genom att diktera sin syn på hur allt skall gå av stapeln. Lyckligtvis är DI Timo Niskanen från Vieksi med på mötet. Han är en målmedveten kille som mycket väl förstår att detta är en underhandling mellan staden och offertgivaren. Jag hoppas också att han insett att landskapet kör operatorns sak och att man därför också måste ta deras insatser med en nypa salt. Han lovade föreslå att man skulle beställa av mig en lista på 20 rekommendationer över hur man bygger kostnadseffektiva byanät som på bästa sätt gagnar regeringens målsättning, men framförallt landsbygdens befolkning.

Suomen seutuverkot som självklart borde ha sett till att kampanjens målsättning skulle uppfyllas, har intagit en position där man passivt stöder regerings/landskapslinjen i stället för att aktivera lokalplanet. Vår LEADER-organisations ledare som också självklart borde stöda aktivister på lokalplanet, sitter och jamsar om att vi borde se till att teleoperatören kan samla in vinster för att täcka sina jättestora investeringar. Deras andra punkt var att det är bara telebolagen som kan kompetent bygga fibernät. Struntprat, speciellt som man samtidigt säger att det tar bara 15' att instruera en fiberbyggare. Däremot har man inget att säga om teleoperatörens gangstermetoder och maskopi med landskapsledningen. Dessa element har ingenting att göra med kampanjens målsättning.

På lokalplanet har jag en glädjenyhet: Matti Mäkelä berättade att Veli-Matti Karppinen inte denna gång blev invald i SYTY-styrelsen. Man förstår bara inte att varför man först måste sätta stopp för missbruken i östra och norra Finland före det går att främja levnadsvilkoren på landsbygden genom att bygga I-samhällets väl fungerande infrastruktur.

Borde vi diskutera dessa frågor intensivt ett tag så att vi kommer fram till en bra strategi? Jag tycker att vi helst borde formulera ett slagkraftigt manifest.

Nisse kommenterade följande dag per brev. Efter att ha konsulterat Nisse så tar jag mig friheten att citera brevet här:

Jag håller med att man borde byta linje helt och stöda lokala aktivister. Regeringens linje har gått helt i putten och det är bortkastade pengar och bortkastat arbete som man lägger ned på kartorna med de idiotiska cirklarna. Första klassens byråkrati-idioti !

Det är ett faktum att många politiker och byråkrater stöder operatörerna eftersom de inte själva vågar ta ansvar för byggandet och det enklaste är ju att skjuta allt ifrån sej och vältra över ansvaret på "marknaden". Att den inte gör nånting alls är mindre viktigt för dessa typer har inte alls fattat hur viktigt det snabba nätet är och blir.

Jag tycker inte det är nån idé att slösa tid på att slåss med idioterna. Bäst att gå runt dem och hjälpa dem som försöker göra nånting själva. Darav fiberbyggarhandboken. Operatörerna kommer att gå i konkurs och försvinna i alla fall fastän man understöder dem på alla sätt. Utvecklingen är sådan. Vi har inte många hästdroskor kvar heller.

Jag satt i fredags på möte med Liljenet och Lappträsk kommun. Vi beslöt att koppla ihop våra nät och samarbeta på allt sätt. I framtiden blir samarbetet säkert allt bredare - Borgnäs och Kouvola blir också samarbetspartners bara de nu kommer igång. Bromsarna minskar hela tiden. Vi har en ung kommundirektör i Lappträsk och den nya vd:n för Lovisa Telefon har helt bytt linje och koncentrerar sej på fibernät - även om det finns många bromsare ute i kommunerna.

Ett stort problem är konkurrenstalibanerna inom EU som direkt hindrar ett förnuftigt byggande. Bland annat förbjuds statsgarantier i praktiken. Det här leder till en afganistanisering av hela EU dvs. vi blir efter i utvecklingen medan de asiatiska länderna ger högaktningsfullt fan i alla konkurrensregler och bygger så fort de orkar och hinner. Staten betalar för att det skall gå fortare.

Vi har inte resurser att bygga hela nätet i Finland så vi måste sätta in dem där vi får mest utbytet av arbetet och då ser jag igen Fiberbyggarhandboken som ganska viktig. Och så exemplets makt förstås ...

Jag håller med om många av Nisses negativa ställningstaganden om vad vi inte bör göra. Matti Mäkelä tog dock fasta på mina positiva ställningstaganden och tog dem som utgångspunkt för diskussionen. Jag plockar ut följande punkter ur Nisses text:

* Byt linje helt och rikta all energi på det egna arbetet
* Gå runt byråkrat-idiotin
* Hjälp dem som försöker göra någonting själva
* Stöd lokala aktivister
* Skapa statliga eller andra garantier
* Satsa på Fiberhandboken
* Exemplets makt
* Bygg där man får mest utbyte av arbetet
* Samarbeta på allt sätt
* Koppla ihop våra nät

Det var fräscha punkter som säkert sätter fart på en och annan. Men det innehöll bara en bråkdel av det jag funderat på. Om vi skriver ut dessa ställningstaganden och 15 liknande punkter, så har vi det jag är ute efter - ett aktionsprogram. Skall vi kalla det Augustimanifestet / Elokuun manifesti?

Lista era positiva rekommendationer och skriv gärna ut dem.

Guje var ute på nattliga äventyr kring Bromarv-projektet. Han skrev samma morgon såhär:

Mojn fibertalibaner!

NU gräver vi fiber i Bromarv och Tenala. Lite i småpanik eftersom ingen samarbetspartner följer våra tidtabeller utan bara trumfar igenom sina egna. Som tex. Raseborgs Vatten som gav oss två veckor tid att mobilisera Bromarv för fiber. "Tur att vi tog kontakt" sa dom. "Ni kan gå våra diken ... om ni hinner med". Och visst tusan hinner vi med. Men, så mycket mer tid blir det inte till annat. Som att tex. fixa skrivrättigheter åt dej Philip.

Dethär är en mycket viktig punkt i manifestet:

* Utnyttja alla möjligheter till sambygge, t.ex. i samarbete med lokala vattenandelslag

Ok. Välkomna allesammans. Vi vill höra era synpunkter om huru regeringens kampanj skall drivas för att den skulle verkligen gagna sina vackra syften. Ge era synpunkter i korta och slagkraftiga ordalag som också gemeneman förstår. Och vill ni bygga ut er slogan med några rader förklaring så går det också väl för sig.

Har räknat på bredbandsinvesteringarna och vad det leder till. Enligt Världsbankens studie 1980-2006 (som jag skrivit om tidigare) var bruttonationaltillväxten för 120 länder (i medeltal) ca 1,2% snabbare per år ifall landet hade 10%-enheter högre penetration av bredbandsanslutningar – other things being equal – med kausalitet FRÅN bredband TILL ekonomi, statistiskt signifikant på 10%-nivån.

Anta att verkningen i Finland vore mycket blygsammare, säg bara 0,2%, ifall man plötsligt höjde fiberanslutningarna från nuvarande ca 250000 = 5% (per capita) till 750000 = 15%. Anta att Liljenets €2000 per anslutning är en rimlig medeltalssiffra för hela Finland. Expansionen skulle kosta 500000 * Euro2000 = 1 miljard Euro.

Om man antar att långtidstillväxten för BNP nu är 2,0% per år och en miljards investering skulle snabba upp tillväxten till 2,2% per år, så skulle vårt nuvarande Euro 158 miljarder BNP på två år öka till 165 miljarder i stället för till bara 164,3 miljarder, eller KUMULATIVT ganska precis en miljard på 26 månader.

Att hävda att en bredbandsinvestering SAMHÄLLSMÄSSIGT betalar sig på två år är förstås inte samma sak som att få privata aktörer att göra ett PRIVATEKONOMISKT investeringsbeslut. Har jag räknat fel?

Kan vi initiera och inspirera ett progradu- eller dokorandarbete vid Hanken att göra denna beräkning ekonomiskt mera professionellt? Kan vi gå runt med hatten och insamla Euro 500 per fiberkabelandelslag för ett stipendium? Eller har någon redan gjort en dylik professionell ekonomisk studie? Resultatet skulle jag gärna presentera vid Seutuverkots kryssning i mars 2012!

Världsbankens studie... Det låter intressant, men var månne vi får tag på den? Inte på den tråden som du hänvisade till. Jag skulle gärna också höra om hur den kommunala ekonomin utvecklas enligt samma tankeschema. Guje trodde sig veta något om saken. Problemet är dock att regeringens program har klamrat sig fast på dethär med marknadsdriven utveckling. Den har bara tagit en ny form: Uppifrån neråt -beslutfattning. I slutändan satsar man fortfarande på korporativt byggda fibernät istället för att ge ökat spelrum åt de kvicka och billiga små aktörerna av typ Liljenet.

Det är underligt att minister och kommunikationsverk inte lagt märke till hur mycket billigare det är att bygga enligt andelslagsmodellen än vad det är för dessa vinstgiriga telefonoperatörer. Visserligen bör man ju syna utveckling i ett bredare perspektiv, så att vi också får erfarenheter av modellernas kostnadsstrukturer på längre sikt.

Jag har svårt att tänka mig en utveckling av den typ som du Gunnulf beskriver i en situation som präglas av top-down -styre och monopoldistribution. Det är först när man benar ut hur ineffektivt just de arbetssättena är som vi kan tänka oss en utveckling i annan riktning.

Men för att dra i trådrubrikens riktning:

* Satsa på väl förberedda forskningsinsatser - både på makro- och mikroplanet

Se Världsbankens bredbandsstudie http://siteresources.worldbank.org/EXTINFORMATIONA NDCOMMUNICATIONANDTECHNOLOGIES/Resources/282822-12 08273252769/Building_broadband.pdf
t.ex. figur 1, sida 9 (nominellt sida 3).
Notera att detta är INTE en prognos utan en historisk analys 1980-2006 av 120 länder!

Tack för hänvisningen. Jag snabbgranskade studiens källmaterial och rapporten klararde inte mitt stresstest. I landsbeskrivningen över Finland, på sidan 28 skriver man såhär:

The government anticipates fixed WiMAX broadband service serving 5 percent of Finnish households by 2015 with connection rates of 5–40 Mbit/s, mobile WiMAX serving 60 percent with rates of 5–100+ Mbit/s, and conventional wireless serving 93 percent with rates of 5–100+ Mbit/s. The government expects to achieve its goals with a funding mechanism that involves private investment, federal subsidies, and funding from local governments and the European Union.

Herrarna Yongsoo Kim, Tim Kelly och Siddhartha Raja anger ingen källa för den informationen så jag frågade dem. Men vem tror ni hittade på dethär?

Tyvärr tycks också andra delar av rapporten innehålla ett antal rekommendationer utan vidhängande analys. Rapporten publicerades i Januari 2010. Då borde man redan ha förstått att maffiga trendbeskrivningar av denhär typen är grundlösa:

In countries such as Australia and Greece these plans suggest that the question is no longer if public investment has a role, but how such programs should be designed and implemented.

Det är säkert sant att Grekland behöver offentlig investering i fiberkommunikation för att kunna göra ett snabbt sving uppåt, men att påstå att den skulle vara på förhand given är nog en överdrift.

Jag fick post av världsbanken. Det var S. Raja som informerade att den ovanstående informationen härstammade från en av kommunikationsministeriets, i detta fall kanslichef Harri Pursiainens rapporter:

Making broadband available to everyone: The national plan of action to improve the infrastructure of the information society

Han ansåg i maj 2008 att vi skulle ha en lysande trådlös framtid framför oss (sidan 19) år 2015:



Tabellens rubriken är: "Table. Connection rates enabled by technologies and developing on market terms in non-built-up areas in 2015, and estimate of the availability across the entire country of the various network technologies [10]".

Fotnoten [10] gör det väldigt svårt att bedömma vad tabellen står för:

[10] Nordic Adviser Group. Suomen koko väestön kattavan laajakaistapalvelun investointikustannukset – kustannusarvio täyden väestöpeiton saavuttamiseksi 19.6.2008

Har någon tillgång till den källan. Undrar om man kan läsa ut bredbandsprognoser ur optimistiska kostnadskalkyler?

Men det var alltså 2008, just medan man förberedde det stora projektet. Man måste också förstå att kanslichefer kan övernatten fatta att man haft grundlig fel. --- Nej, nej, nej: Ni kommer säkert ihåg att man inte kan ha fel på ministeriet (trots att procentandelarna angetts med stor noggrannhet). Det handlade bara om att man ändrat på prognosen.

Det rör sig verkligen inte om en hastighet mellan t.ex. 5.0 Mbit/s och den nominella 40 Mbit/s hastigheten, utan det handlade om det dåvarande '5.0 Mbit/s' varumärket och det förespeglade '40 Mbit/s' varumärket.

Men dessutom måste värdsbanken lära sig Nisses teorem: '40 mega åt en eller 1 mega åt 40'. 40 Mbit/s är alltså en teknisk fart som sällan eller aldrig förverkligas. Nominal maximum speed.

Det är bekymmersamt när statistiken och prognoserna inte håller streck. Vi får väl se om det blir 94% + 4% optisk fiber år 2015.

Den version av studien jag faktiskt har läst från början till slut publicerades 2008; där nämndes inte Finland. I den nya versionen som jag senast hittade på nätet har Världsbanken uppenbarligen citerat finska ministeriets siffror direkt. Jag har skrivit en insändare till Husis om studien, där det viktigaste är bredbandets positiva inverkan på ekonomisk utveckling. Få se om den kommer in.