Tillgång till fast bredband i Finland, både optiskt fibernät och annan teknik

Kommunikationsverkets statistik på tillgång till

1) Fast bredband över 30 Mbit/s

2) Optiskt fibernät över 30 Mbit/s


https://www.viestintavirasto.fi/sv/index/internet/ laajakaista/tillgangtillsnabbabredbandsforbindelse r.html

Kommunvis statistik:

https://www.viestintavirasto.fi/attachments/6Hylkv gVN/30M-kuntalista_sv.pdf

Här som nyhet på yle.fi

http://yle.fi/uutiset/selvitys_utsjoki_peittoaa_mu ut_valokuitulaajakaistan_saatavuudessa/6724707

Ulfs linkar funkade inte alla

Undrar bara hur de har fått infon till statistiken
Kronoby har fått texten "ei saat." vad jag skulle förstå betyder att ej tillgänglig
Vart har de alla ca 700 fiber förbindelserna försvunnit ??


https://www.viestintavirasto.fi/attachments/toimia latieto/30M-kuntalista.pdf

Hälsn Kari

"Uppgifterna i kartbilderna och tabellen baserar sig på de uppgifter som teleoperatörerna i det fasta nätet har lämnat till Kommunikationsverket."

Men att 37% av hushållen i Finland skulle ha tillgång till fiber.... hmm....

Statistikinfon kommer från operatörerna själva - precis som förr. Så tro det den som vill. Jag gör det inte. Been there - seen that! Allt sedan slutet av 90-talet sa operatörerna att 95% av befolkningen låg några km från fiber. Så egentligen har vi ju gått bakåt i dethär landet.


Men varför just en gräns på 30 Mbps? Vem snackar om såna hastigheter? Fiber är fiber och då har man hastighet.

Själv misstänker jag en dold agenda nu igen där utrycket "Ett snabbt bredbandsnät" skall lanseras. Och då kan den teoretiska hastigheten komma upp till 30 Mbps även på korta kopparkablar - som dom uttrycker saken.

Citerar komverket:
"Ett snabbt fast bredbandsnät kan genomföras till exempel med hjälp av optisk fiber, kort kopparkabel eller kabel-tv-nätet. I början av 2013 nådde det snabba fasta bredbandsnätet sammanlagt 66 procent av de finländska hushållen. 37 procent av hushållen hade i sin tur tillgång till ett nät som har genomförts med optisk fiberteknik."


Jag tror att Finlands dåliga position på den internationella fronten spökar i bakgrunden. Det börjar väl bli lite genant så småningom då Finland ligger efter bl.a. Ukraina med äkta bredbandsteknik. Vi har ju som bekant satsat på trådlöst i Finland - till skillnad från övriga världen som satsar på fiber.

Här kan ni se lite OECD-siffror på den saken.
http://www.oecd.org/sti/broadband/1h-BBPenetration Historical-Top5-2012-12.xls

Det är ju nog lite att jämföra äpplen och päron, men

OECD: I Finland är 2.5% av bredbandsanslutningarna fiber

http://www.oecd.org/sti/broadband/broadband-statis tics-update.htm

http://www.oecd.org/sti/broadband/1l-PctFibreToTot alBroadband-2012-12.xls


Komverket: " I början av 2013 nådde det snabba fasta bredbandsnätet sammanlagt 66 procent av de finländska hushållen. 37 procent av hushållen hade i sin tur tillgång till ett nät som har genomförts med optisk fiberteknik."
https://www.viestintavirasto.fi/sv/index/internet/ laajakaista/tillgangtillsnabbabredbandsforbindelse r.html


Mer OECD-statistik

http://www.oecd.org/internet/broadband/oecdbroadba ndportal.htm


Nog får man ju en känsla av att kommunikationsverket själv försöker lyfta på svansen igen en gång.

Min länk till den kommunvisa statistiken fungerar inte men Kari satte in den:
https://www.viestintavirasto.fi/attachments/toimia latieto/30M-kuntalista.pdf

Uppgifterna är baserade på frågeformulär som Ficora skickar ut till nätägarna och begär in svar på. Kanske KNT-Net inte skickat in något svar. Synd i så fall. De hör till toppen för jag gissar att ca 90 % av stadigvarande bostäder i Kronoby har tillgång till fiberuppkoppling. Ca 700 har hittills använt sig av möjligheten.

Statistik kan ibland vara svår att förstå och tolka. Kommunikationsverkets aktuella statistik berättar om hur stor procent av stadigvarande bostäder har tillgång till fiberuppkoppling = har möjlighet att beställa och köpa. Alltså inte penetration.

Min gissning är att vissa nätägare även räknar med FiberToTheBuilding (=fiber till höghuset) där anslutningen till lägenheten antingen är CAT-kabel eller Koax. OECD godkänner FTTB i sin statistik.

Eftersom jag nu även hyr en bostad i ett våningshus i Vasa har jag Internet 100/10 Mbit/s som kommer via koax upp till lägenheten från fiberuppkopplingen i källaren.

I Kristinestad där jag också bor i ett våningshus håller jag på och kopplar in fiberanslutning ända till lägenheten (enligt min mening en äkta fiberuppkoppling). Efter semestern monteras hemmaswitchen.

Österbotten visar goda siffror. Lite överraskande hög procent i och för sig, men jag tror procenten ligger nära sanningen OM det godkänns att FTTB (Vasa och Jakobstad) får räknas med. Vi har många aktiva nätägare i Österbotten. En blandning nya lokala nätbolag och av 2 teleoperatörer som verkligen aktivt arbetar med FTTH. Man kan nog säga att det är ett resultat av ett långsiktigt arbete som inleddes i början av 2000-talet.

Det händer faktiskt mycket i Finland just nu. Bredband 2015 har nog fungerat som injektionsspruta må sägas.

Jag försökte kartlägga NYA nätägare runt om i Finland idag och det måste nog sägas att mycket är på gång. Nedan en lista. Ni "gamlingar" finns inte med . Komplettera gärna listan.

Ranuan kuituverkko Oy
http://www.ranua.fi/Etusivu/Palveluhakemisto/Tyo-j a-yrittaminen/Ranuan-Kuituverkot-Oy

Savon kuitu Oy
http://www.savonkuitu.fi/

Pirkanmaan avoin kuitu
http://www.ekanet.fi/

Kairan kuitu osk
http://www.kairankuitu.fi/

Kymijoen kyläkuitu osk
http://www.kylakuitu.fi/

Rautavaaran tietoverkko osk
http://www.rtvonetti.fi/

Kivirannan kuituverkko, Huittinen (Ingen nätsida)

Oulunseudun laajakaista
http://www.olka.fi/

Verkko-osuuskunta Kuitukanava (Asikkala)
http://kuitukanava.net/

Vessönet
http://www.vessonet.fi/

Kokemäki stad
http://www.kokemaki.fi/palvelut/asuminen-rakentami nen-ja-ymparis/laajakaista/

Pielisen tietoverkko osk
http://www.pielisverkko.fi/

Pohjois-Satakunnan Seutuverkko Oy
http://www.pssv.fi/index.php

Pohois-Karjalan Tietoverkko osk
http://www.valopiuha.fi/

Kuuskaista OSK expanderar
http://www.kuuskaista.fi/index.php/tiedotteet/tied ote-rakentuunyt

På tal om siffrorna, jag tror också att det är just så som Ulf skriver - alla har inte svarat på Ficoras förfrågning.

Sen är det också stor skillnad mellan verklig penetration och "att ha tillgång till fiber". Klart att en operatör säger att möjligheten finns om det tekniskt är möjligt med fiber. Sen är det en helt annan sak om det också ekonomiskt låter sig göras.

Trots att Finland gått framåt på fiberfronten de senaste åren med små aktörer (och några stora) så går det för landet Finland inte särskilt bra. Det visar ju OECD statistiken. Vilket vore viktigt för vår konkurrenskraft.

Inte vet jag heller om statens fiberprojekt Bredband 2015 varit nån succé. Av de ursprungligen 800 projekten har bara 33 hittills fått ett stödbeslut. I fjol vid den här tiden var de ca. 20. Takten är ca. 10 stöd per år. Stödet kom till 2008 och nu har vi bara 2 år kvar.


UlfG skriver "Bredband 2015 har nog fungerat som injektionsspruta må sägas." Visst, visst håller jag med om injektsionsprutan alltid! Men vad den de facto innehåller har vi eventuellt olika mening om.

Många av de små fibersammanslutningarna har ju fått stöd från annat håll än från statens Bredband 2015. Om de fått något stöd över huvud taget.

Hittade inte EmsaloNet i listan. Vi kommer att ca 60 FTTH anslutna i början på hösten. Fiberdragningen är gjord nu svetsas det. EmsaloNets fiberprojekt är såtillvida speciellt att kabeldragningen är i elstolparna. Detta är mycket billigare och snabbare än markdragning. De flesta kablarna drogs på vintern när snön ännu gav god grund för mönkkarena. Och framför allt, man behöver inte slåss med markägarna om lov att gräva. Se http://www.emsalo.fi/categories.asp?document_id=29 50&cat_id=2380

Och så har vi ju Optowest!

http://www.optowest.fi

Om några veckor installerar vi elektroniken.

Intressant detdär om kablar i elstolparna. Hos oss igen blir det dyrare med kablar i elstolparna än att ploga (för vi kan ploga för det mesta). Men så har vi också Fortum på våra marker som gör det rätt så olönsamt att hänga fiber i deras stolpar.

Jag hade er i gruppen "gamlingar" . Skall editera mitt inlägg...whoops det gick inte...men ovan ser ni EmsaloNet och OptoWest.

I många år svarade jag på Ficoras förfrågningar och rapporterade troskyldigt hur många fiberanslutningar Liljenet hade i drift, nu ca 136. Men frågeformulärets formulering vid senaste årsskifte fick mig att ta kontakt med Ficoras Tapio Oikarainen, som meddelade att de ville ha reda på UTBUDET. Och vi har ju de facto fiberända vid ca 440 fastigheter/lägenheter. Så, hups, siffran mer än tredubblades! Inom det område där vi verkar kan vi de facto erbjuda FTTH till 90% av invånarna/sommargästerna.

För övrigt har jag kommit till att man inte endast skall anse FTTH (ca 4%?) vara äkta fiberanslutningar utan att man mycket väl kan kategorisera alla bostadslägenheter/kontor, som finns bakom en FTTP-fiber som fiberanslutningar, eftersom det är endast en fråga om hurudan elektronik man sätter in på kabeln och hurudana inomhuskablar man har. Då är penetrationen ca 12% enligt OECD-statistiken.

Gunnulf. Vad fär FTTH?

I KrsNET resonerade vi så att en lägenhet i ett våningshus (hos oss högst tre våningar) skall ha samma möjlighet som ett egnahemshus. Därför erbjuder vi fiber ända till lägenheten och säljer inget annat. Då har vi en enhetlig teknik som vi behärskar ända fram till slutanvändaren. Va e nu sen det bästa?

Prissättningen är den att bostadsaktiebolaget tecknar en fastighetsanslutning (3500 euro om jag minns rätt) och den innehåller lika många fibrer från närmaste nod som det finns antal lägenheter i huset. Lägenhetens ägare tecknar ett eget avtal om själva anslutningen till lägenheten och den kostar 950 euro.

Angående tillgång till fiberanslutning till stadigvarande bostäder (som Ficoras statistik visade) inom KrsNET så är procenten i höjd med 85-90 %. Vi räknar att alla som finns inom en radie på ca 500 meter från våra fiberskåp runt om i kommunen kan beställa om dom vill till normalpris.

Ulf,

De här förkortningarna används i amerikanska/autraliska texter lite osammanhängande:

FTTH = Fiber To The Home (=bostaden)
FTTP = Fiber To The Premises eller FTTB = Fiber To The Building (=huset)
FTTC = Fiber To The Curb (=skåp vid trottoarkanten)
FTTN = Fibe To The Node (=ett centralt skåp i byn/förstaden)

Håller helt med Dig om att det finns en standardiseringsfördel i att erbjuda bara EN tjänst. Men eftersom det finns ett dussin HYRESradhus inom Liljenets verksamhetsområde, där hyresgästerna inte har motivation att betala €350 för medlemskap i andelslaget och €1650 för 100/100 anslutning, så har vi har hamnat att besluta att FASTIGHETSBOLAGET betalar för medlemsskap + avslutning + en mindre summa per hyreslägenhet och hyresgästen får sedan en begränsad hastighet till sitt fiber- eller ethernetuttag. Vi kan ju inte diktera hurudan inomhusledning fastighetsbolaget installerar, men vi kräver att vederlagsfritt få plats för en husväxel (inklusive strömförsörjning) ifall fastigheten vill ha bara EN fiber. (Vi kan ju inte heller ge 100/100 åt hyresgästerna för då protesterar de ordinarie medlemmarna!) De facto har (eller kan) vi till det tekniska utrymmet i varje radhus dragit 2 fibrer per lägenhet, så vi kan erbjuda 100/100 till vem som helst som så önskar och som betalar standarspriset.

Dina 500 meter låter mycket. Min siffra om 440 fastigheter/lägenheter i föregående inlägg är nog räknad med under 100 meters grävande.

Nu har årets statsistik beträffande TILLGÅNG till snabbt bredband i Finland publicerats av Kommunikationsverket.

Med snabbt fast bredband avses ett bredbandsabonnemang som möjliggör minst 30 Mbit/s dataöverföring.

I slutet av 2013 nådde det snabba fasta bredbandsnätet sammanlagt 69 procent av de finländska hushållen. 41 procent av hushållen hade i sin tur tillgång till ett nät som har genomförts med optisk fiberteknik.

Vid granskningen av optiska fiberabonnemang har beaktats endast sådan tillgång som har genomförts med fiber till hemmet (FTTH) eller fiber till fastigheten (FTTB)-lösningar.


https://www.viestintavirasto.fi/sv/ombranschen/inf ormationomutbudetochpriserna/internettjanster/till gangtillsnabbabredbandsforbindelser.html

Har vi en gemensam åsikt om vilka situationer som motiverar oss att hävda att vi offererar fiber åt en fastighet?

1. Fiber installerad till mediakonverter eller husdosa? JA
2. Fiber i rulle utanför huset? JA
3. Fiber i rulle vid tomtgränsen? JA
4. Färdigt insvetsad fiber vid närmaste skarvställe med kabeln i rulle vid skarven? KANSKE
5. Närmaste skarv inom 100m, men ingen huskabel utlagd och ingen fiber insvetsad? KANSKE
6. En stomkabel passerar fastigheten och vi han anlagt en slinga på stomkabeln? KANSKE
7. En stomkabel passerar fastigheten, men närmaste skarv är minst 100m avlägsen? NEJ
8. Ingen stomkabel eller skarv inom 100m? NEJ
9. Var går gränsenför hur långt vi måste gräva för att anse att fastigheten är inom räckhåll? 100m? 200m? 500m?

Upprepar här min tidigare åsikt om att ifall det kommer fiber till det tekniska utrymmet i källaren på ett flerlägenhetshus, där det finns t.ex. Ethernetkabel, så är ALLA lägenheterna att anse som fiberanslutningar. Vi kan ju sätta 1Gbit/s på fibern!