Kommunal borgen

Svenska Yle berättar i dag på sin hemsida om planerna i Oravais för att ersätta ett kopparnät med optisk fiber. Det ser ut som om aktörernas anhållan om kommunal borgen seglar i motvind i kommunen.

Artikeln väcker flera frågor. Håller kommunen på och sinkar ett utmärkt tillfälle att förbättra den digitala infrastrukturen? Kan förändringarna i kommunallagen verkligen vara ett hinder för att kommunen engagerar sig i digital infrastruktur på bred front?

Jag glömde att länka:

http://svenska.yle.fi/artikel/2015/08/26/fiberkabe l-fick-inte-borgen-i-vora-kommun

Tyvärr är det i linje med dagens vansinniga tänkesätt. Hoppeligen håller det på att försvinna så småningom i takt med att EU börjar inse att ett fibernät behövs absolut. Så de kanske börjar tumma på sina dogmer. Personligen anser jag att det är av yttersta vikt att vi får kommunal eller statlig borgen för byggandet. Det är sedan knappast något problem med att den borgen någonsin behöver lösas in.

Vi har en utmärkt ekonomi och underhållet av nätet är nära noll. Jag börjar redan glömma hur det är byggt då man inte behövt göra nånting åt det på flera år (annat än bygga ut litet).

Kommunal borgen har sina sidor:

Staten (eller är det skattmasen som) kräver att de bredband för alla -aktörer som har kommunal borgen, bör betala provision åt kommunen. Det betyder att man förutom bankränta belastas av en hög provision till kommunen. Det kan i längden bli väldigt betungande, speciellt om lånet är långt t.ex. 10-20 år. Det stod i lokaltidningen att Rautavaara-andelslaget måste ordna om ägandet så att bolaget skulle ägas av en kommunägd mellanhand med full bestämmanderätt. Så går det om man har alltför dyra lån. Andelarna i andelslaget har varit väldigt små (100 €) så det blir inte särskilt stor förlust för medlemmarna. - De har ju andra problem också. Märkväl att anslutningen inte numera kostar 100 euro, såsom det hette i tiden, utan avgiften har stigit till 600 euro (i still med vår avgift). Det dock väldigt långt till de verkliga kostnaderna.

Den andra sidan av saken är att en kommunal borgen är mycket fördelaktig ur den synpunkten att kommunen därmed binder sig till projektet. Det finns kanske hopp om att de kommunala beslutfattarna skulle vara aningen intresserade av att främja användning av nätet om man gjort en satsning. Hos oss uteblev kommunen och därmed har man inte alls engagerat sig i att utveckla I-samhällets välfungerande tjänster.

Men det är bara en teknisk sak som mycket väl kan ändras - ifall man verkligen vill understöda fibernätsbyggandet. Men på alla håll och kanter så sätts det byråkratiska fjanteriet framom målsättningen. Paragraferna är mycket viktigare än att nånting blir gjort.

Jag finner den kommunala tvekan obegriplig. Ifall jag antar att den faktiska byggkostnaden per ansluten och aktiverad fiberabonnent är, säg, lyxiga Euro 5000, så ger min enkla finansmatematik (=Excels PMT-funktion) en månatlig kostnad om 40 Euro för ett 15 års lån med hutlös 5% ränta. Rimligtvis kan kommunen ha nätet som pant för borgen och följa med, månad för månad, om fiberkabelandelslaget inkasserar Euro 40 utöver de direkta driftskostnaderna och internet-transit-inköpet. Vad är risken för skattebetalarna?