Svenska staten och bredband 2010-2013

Sverige verkar ha en annan modell än Finland när man vill få bredband till glest bebyggda områden. Ser ut som om de bara tänker använda EU-medel (ca 25 miljoner euro).


Projektstöd för utveckling av bredband på landsbygden
Nu kan det finnas pengar att söka för dig som vill öka tillgången till bredband på landsbygden. Pengarna kan satsas på att
•förbereda för bredband
•uppgradera befintliga bredband
•dra nya bredband
Du kan få stöd för till exempel förstudier, investeringar, löner eller köpta tjänster i samband med projektet
http://www.sjv.se/amnesomraden/stod/projektstod/ut vecklabredband.4.72e5f95412548d58c2c80002787.html

Bredband för 250 miljoner
Snabbare uppkoppling och att fler får tillgång till bredband är tanken med pengarna. Till skillnad från de andra stöden är pengarna bara möjliga att söka under 2010

Svenskarna: Du kan få stöd för till exempel förstudier, investeringar, löner eller köpta tjänster i samband med projektet


Detdär skulle nog vara nåt för våra byråkrater det! Här skall man lyfta sig själv i håret för att komma åt stödpengarna.

Betala först...sen får man stöd...om man får. Här i västnyland hamnade vi personligen att kränga fram pengar för att få förstudien gjord. Med reda pengar har INGEN statlig eller kommunal organisation ännu stött vårt projekt. Löfte om pengar har vi nog fått - svart på vitt tom. Men bara därför att vi har kunnat finansiera allt hittills UTAN STATLIGT STÖD PÅ ETT OMRÅDE SOM ÄR STÖDBERÄTTIGAT. Vi har jobbat i 8 månader nu.

Det ser ut som om Finland denna gång satsar mera eftersom Finland förutom samma 25 miljoner från EU satsar 66 miljoner ur statskassan.

UlfG: "Till skillnad från de andra stöden är pengarna bara möjliga att söka under 2010"

I Finland delas ut 66 milj. under åren 2009-2012.
Under 2009 budgeterades av den summan 0,5 milj. så under 2010-2012 delas ut 65,5 milj., under 2010 då 21,83 milj.

Så Finland ligger nog alltid lite efter.

Bör tilläggas att hela 66 milj.en kommer från EU:s jordbruksfond.

Staten satsar 66 miljoner


Haja-asutusalueiden
valokuituhankkeen rahoitus
• Valtio varannut 66 milj. euroa v. 2009–15 maksettaviin
valtiontukeen, jota voi hakea Viestintävirastolta
• Lisäksi EU:n maaseutuohjelman rahoitus 25 milj. euroa
(lopullinen päätös loka-marraskuussa), jota haetaan TEkeskuksilta
/ ELY:iltä
• Kuntien maksuosuus joko 8, 22 tai 33 prosenttia
riippuen:
�� kunnan taloudellisesta kantokyvystä
�� kunnan asukastiheydestä
�� hankkeen asukasmäärään suhteutetuista
rakentamiskustannuksista ja laajakaistahankkeen
laajuudesta

http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?fold erId=334377&name=DLFE-9748.pdf

Varifrån kommer statens pengar, är det möjligen så att de pengar som reserverats för bredbands byggnad på landsbygden kommer från EU:s jordbruksfond EJFLU.

Propositionen för stats budgeten för 2010 inkluderar en inkomst på 283 866 000 euro från just denna fond.

Dessutom hittade jag noggrannare siffror på utdelningen av pengarna: Projektets statsfinansiella konsekvenser ska år 2009 vara ca 0,5 miljoner euro, år 2010 ca 12,5 miljoner euro, år 2011 ca 10 miljoner euro, år 2012 ca 11 miljoner euro, år 2013 ca 10 miljoner euro samt åren 2014—2015 ca 11 miljoner euro per år. Men det var ju nog redan känt. Men som rättelse till mitt senaste inlägg.

Men skojigt är :"Sammanlagt ska det med offentligt stöd byggas projekt för minst 200 miljoner euro." från : Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden samt till lag om ändring av lagen om stöd för utveckling av landsbygden.


Det är bara att godkänna att Finland ligger alltid ett seg efter vårt västra grannland.

Om Finland ligger efter eller före i stödet - sådär beloppsmässigt - spelar inte för mig så stor roll.

Viktigare vore att man verkligen får nåt gjort med dom där pengarna. Vi skall komma ihåg att Finland fortfrande räknar med att operatörerna skall stå för 95% av landet, medan dom här stödpengarna skall gå till områden som operatörerna INTE är intresserade av. På den punkten är vi mentalt på samma nivå som Sverige var för 8 år sedan.

Vi har 2 problem. Ett större och ett mindre.

Det stora problemet är hur man i Finland tänker få operatörerna att bygga ut 95% medan de själva säger att de på sin höjd orkar med 60%.

Det mindre problemet är hur 5% skall börja intressera operatörerna om de redan från början saknar intresse. Stödpengarna skall kanaliseras via kommunförbunden som egentligen saknar resurser att få det gjort. Många förbund har ju tom vägrat att gå med i statens fiberprogram. Eller är det så att befolkningen själva skall ta hand om utbyggnaden i form av tex. andelsslag? I praktiken har det ju också visat sig att så är fallet.

Men, för att såna här små andelsslag skall komma igång skall de lyfta sig själva i håret. Vår tur här i Bromarv-trakten var att vi tillhör ett skärgårdsområde och sådana kan få stödpengar för planering. Än har vi inte sett pengarna på kontot - men vi har ändå den för oss dyra förhandsundersökningen klar. Och utan den - inga stödpengar alls från staten.

Vet inte hur det är i Sverige, men här tycker jag man viftar med stödpengar som i praktiken är väldigt svåra att få tag på. Trots regeringens goda avsikter att fibersätta landet till 99%.

- De statliga medlen är statliga - alltså våra egna skattemedel. Sådana skattemedel som inte tagit en vända via Bryssel. Ursprungligen sades det att pengarna skulle tas från de inkomster utauktoneringen av 3-4G licenser ger. Nu gav det bara 3-4 miljoner så det räcker inte långt.

Problemet är att den statliga medfinansieringen (1/3) byggde på att det skulle kosta 200 miljoner att bygga ut till de glest bebyggda områdena (5 procenten). Nu visar de landskapsvisa programmen totalt 800 projekt motsvarande 350-400 miljoner. (1/3 av 200 = 66 miljoner kommer alltså inte att räcka till).

Jag håller med Guje. Det stora problemet kommer att bli hur 95 %:en skall bli erbjudna 100/100 Mbits förbindelser.

Intresset att ge offerter på de 800 projekten blir spännande att se. Jag vet att vissa ställen där det körs pilotprojekt har det kommit bara en offert.

Jag är MYCKET skeptisk till hur systemet är tänkt att fungera. Om det blir nånting alls så kommer det åtminstone att ta en förskräcklig tid ...

Däremot tror jag att det finns en hel del byaprojekt som i det tysta bygger en hel del - åtminstone i östra Nyland har vi kommit igång ganska bra. Och att Lovisa Telefon satsar helt på fibernät gör inte saken sämre.

Ifråga om Elisa och TeliaSonera så tror jag de bygger fiber bara i nya hus så de sköter kanske 10 % - inga 60 % inte ...

Nåjo dendär 60% som jag slängde ut var ju redan 1 år gammal. Går vi 10 år tillbaks i tiden var siffran fortfarande 95%. Det sade operatörerna åtminstone då.

Jag har lite på känn att år 2012 då bredbandsprojektet granskas blir det nya strategier - igen.

Du är verkligen optimist ...

Hur "optimistiskt" de nu är att se på en fiberstrategi som ideligen ändrar inriktining. Men, skall teloperatörerna monopol brytas så sker det knappast i en handvändning och under processens gång får man säkert ändra kursen då och då.

Å andra sidan var jag rentav pessimistisk angående hur kommunförbunden skulle gå med i statens fiberprojekt. Nu skriver Ulf att antal projekt är hela 800 till antalet, till ett värde av 350-400 miljoner euro. Hur staten tänkte sig att 200miljoner skulle räcka till är anmärkningsvärt? Har det gått som det brukar då staten ger stöd: Plötsligt stiger priserna i samma takt som staten ger pengar.

En annan orsak kan förstås vara att priset inte ännu är förankrat i verkliga offerter utan antagligen baserar sig Pöyrys riktkalkyler.

Hej Guje!
Har teleoperatörerna monopol, och på vilket sätt fungerar det? Då vi numera är en del av EU torde monopol i huvudsak inte vara möjliga. Ett exempel är oljeindustrin i Finland där det tidigare fanns ett monopol, endast Neste och Suomen Petrooli (=Teboil) hade rätt att importera oljeprodukter, med få undantag. Sälja dessa tvås produkter fick man nog.
De stora har "monopol" på så sätt att det är mycket dyrt att bygga upp ett riksomfattande nät. Jag betvivlar att det blir så mycket bättre om staten(samhället) äger stomnätet, då stagnerar utvecklingen. Beslutsfattarna blir politiskt tillsatta och då betvivlar jag den allmänna kompetensen.
Diskussionerna om de olika procenterna 60 eller 90% täckning beror väl på hur man definierar detta.
Österbottningarna, östnylänningarna och en del av Åland visar på en lyckad modell där privata initiativ och en fantastisk "nybyggaranda" i kombination med kunskap gör underverk. Dessa andelslag och motsvarande blir attraktiva kompanjoner för kommersiella företag och det skapas ett lyckat "äktenskap". När jag tittade på kartan över det kommande avloppsnätet i Bromarf centrum blev det uppenbart att något storbolag inte lägger ned fiber på ett område med så få kunder, här behövs ideella organisationer som sen kopplas upp mot större enheter. Största problemet är att få finansieringen att fungera, på längre sikt är det "lönsamt" att investera stort genast, men få klarar av att öppna plånboken, det behövs extern finansiering, alternativen är många.

bjornh: "Har teleoperatörerna monopol, och på vilket sätt fungerar det? "

Det finns många områden i tex. Sverige och Finland där Telia-Sonera som enda telekom-bolagit dragit fiber.
Bromarf är ett av de områdena.

Känner du till nåt hushåll med fibermöjlighet i Bromarf? Ja eller nej?
Funkar monopolet? Ja eller nej?


bjornh: "Då vi numera är en del av EU torde monopol i huvudsak inte vara möjliga. "

Finns det nåt sånt "gurk"-direktiv också?


bjornh: "Jag betvivlar att det blir så mycket bättre om staten(samhället) äger stomnätet, då stagnerar utvecklingen."

Tycker du det? Faktum är väl ändå att först då staten blandade sig i leken började det hända något. I Sverige för sisådär 10 år sen och nu först i Finland.

bjornh: "Diskussionerna om de olika procenterna 60 eller 90% täckning beror väl på hur man definierar detta."

Hur man räknar har kanske varit luddigt - speciellt så länge som det enbart var telebolagen som gjorde det.
Men numera är det klart definierat vad 95% betyder. Det är ett område där 95% av befolkningen bor.
Det är tex. så nogrannt bestämt att tex. Bromar kyrkby tillhör 95%-området. Inget statsstöd till kyrkbyn alltså.
Den enda operatör som dragit fiber ner till kyrkbyn är monopol-Sonera och som meddelat att de INTE tänker bygga fiber till hushållen.

För kyrkbyns del betyder det inget statsstöd och ingen som bygger. OM INTE KYRKBYNS HUSHÅLL SJÄLVA BÅDE BETALAR OCH BYGGER FIBERNÄTET!
Dom som bor utanför kyrkbyn har det lite enklare - dom får åtminstone statsstöd, men inte på den sista 2 kilometern. Den skall alla betala oberoende var på glesbygden man bor.

Hej Guje och tack för diskussionsfortsättningen.
Bromarf hör till de orter där gamla Tele hade ensamrätt när det lokala telefonandelslaget "gav upp" troligen för att investeringskostnaderna hade blivit för stora. Om Karis Telefon vill dra fiber finns det inget som kan hindra dem, om jag förstått saken rätt. Radiolinja var det första bolaget i Finland som "bröt monopolet" och gav oss ett fantastiskt mobiltelefonnät som säkert ligger högt i världsrankinglistan. Men med Telia Sonera får Bromarf knappast på länge fiberanslutningar till hushållen, men om byn bygger det lokala nätet kan det finnas affärsmässiga möjligheter att bli inkopplade, eller har jag fel? I bostadsaktiebolaget i Vanda där jag bor har vi för tillfället tre operatörer i vår källare, Elisa ( dom hade monopol på området när huset byggdes 1963), Welho ( gamla Helsinki kabelTV) och som nyaste ( och för tillfället snyggast och snabbast) Telia Sonera. Den sistnämnda har dock inte ännu några abonnenter. Därtill finns det fiber från andra bolag som dragits förbi huset. Lyckan av att bo på ett område där kundunderlaget är stort.
Att Sonera inte drar fiber idag till hushållen beror säkert helt på finansiella orsaker, de har knappast affärsmässiga möjligheter till detta och samhällets finansiella problem tillåter väl inte av politiska skäl dessa investeringar av ny teknik, då skriker "motståndarna" att man tar bort pengar från skolor (som nog behöver fiber) och vården ( som också skulle behöver fiber). Guje du har säkert upplevt "kom inte med onödiga nymodigheter". Inte behöver vi mobiltelefoner till något, vi klarade oss tidigare med trådtelefon och även "häst och kärra". När skall vi införa lokalTv i Bromarfbygden? Barösund hade väl lokal internetradio senaste sommar?
Om ekonomi ännu, när jag 1972 anskaffade trådtelefon till fritidsbostaden i Bromarf gällde en fast (billig) anslutningsavgift, redan följande år blev det en metertaxa, som gjort att det knappast installerats telefon detta trots att Teles tillfälliga kabel gick över vår tomt.
Alltför stark statlig inblanding har aldrig tilltalat mig, denna inställning skapad genom marknadsföringsjobb i privata bolag och lång verksamhet inom statsbidragstödd idell verksamhet där olika ministrar skapade olika regelverk, som man inte allltid förstod och gjorde långsiktig verksamhet besvärlig. Om man läser inlägg under olika rubriker här talas det ibland om "luddiga direktiv och oklarheter" det är detta som samhällsinblandningen oftast åstadkommer. Samhället bör stöda inte styra.