Europa få fibernät om 92 år ...

Kolla in den här

http://www.telecoms.com/53884/euro-ftth-switchover -could-take-92-years/

"The switchover from copper-based to completely fibre-based broadband networks in the EU could take 92 years unless the region's national governments embark on a comprehensive switchover plan, according to UK-based consultancy Ventura Team.

The current migration to fibre-to-the-home (FTTH) networks in Europe is described as happening at a "snail's pace", and the report warns that this could seriously hinder economic growth across the continent for a long time to come."


Verkar vara en mycket realistisk rapport.

Här talar vi om at Europa ligger efter. Var ligger Sverige och Finland i Europa-mått mätt? Nån som vet?

Tja, om man ser på FTTH Council Europe rapport från juni 2012 så är Sverige på tredje plats (ned från första) och Finland på 15:e plats. Ifråga om fiber till hushållen så är Finland ännu sämre (21:a plats). Vi som skulle vara bäst ...

Men Sverige satsar nu flera miljarder kronor på fiber medan Finland ... Nå, vi vet vad Finland gör: Ingenting.

Under de senaste åren har jag i olika sammanhang flera gånger sagt att "det tog hundra år att bygga telefonnätet och mänskligheten kommer att bygga fiber de närmaste hundra åren"
.
Men för att vara mera exakt så är kanske följande statistik för Finland intressant:
• Den första manuella telefoncentralen installerades 1882 och den sista togs ur bruk ca 1980 [= 98 år].
• Den första luftledningen (med fria koppartrådar) installerades 1882 (i Hfors) och den sista togs ur bruk ca 1990 [=108 år]
• Den första kopparkabeln installerades ca 1890 och de sista är ännu i drift [>130 år]
• Den första automatiska elektromekaniska teleconcentralen installerades 1922 (i Tölö) och den sista togs ur bruk ca 1980 [= 58 år]
• Den första datorstyrda analoga telefoncentralen installerades ca 1974 och den sista datorstyrda analoga stationen togs ur bruk ca 2000 [=36 år].
• Det första digitala transmissionsystemet på koppar togs i bruk 1970 och de sista är troligtvis ännu i drift [>42 år]
• Den första fibern togs i bruk 1979 (mellan Hfors och Hyvinge) och min prognos av ca år 1985 var att "ca 2% av den totala tråd(par)längden är fiber år 2000". Utfallet var att 2%-nivån uppnåddes redan ca 1998. I dag torde den totala fiberlängden vara i storleksordning 10% av koppartråd(pars)längden [Hur skulle eljest 23% av bredbandsanslutningarna vara DSL och 70% trådlösa?]
.
(Årtalen är tagna ur minnet; de exakta årtalen finns någonstans i gamla anteckningar.)
.
Men för en verksamhet, som är den mest kapitalintensiva av alla som jag känner, tar omställningarna generationer. Den traditionella siffran är att telebranschen investerar mellan 20% och 40% av omsättningen (och nystartade operatörer investerar i början mycket mera). Inte ens energibranschen eller järnvägarna investerar en lika hög andel av sin omsättning. (Och för vanlig industriverksamhet är investeringstakten ca 5...10%. Under min tid som enhetschef på Nokia fick jag lära mig att en investering i produktionsapparaten måste återbetala sig på 10 månader; annars satt det mycket hårt åt att få den godkänd.)
.
Jag håller helt med att utbyggnaden av fiber är mycket ekonomiskt lönsam när man tar i beaktande alla externaliteter [=sidoverkningar ], men lönsamheten syns ju inte i operatörernas bokslut. Alltså borde vi bli bättre på att
• framföra argument av typen "varför fiber?"
• på något sätt bidra till att statsmakten (-rna?) inser vettigheten i Paul Buddes insistens på ett "TRANSindustriellt grepp på nätutbyggnaden".
.
P.S. Blev häromdagen intervjuad av YLE-STV inför sändningen av Spotlight torsdagen den 13 december.

Hmm, om man jämför med annan infrastruktur (än telefonnätet) så är kostnaderna för att bygga ut ett heltäckande fibernät ganska små. Och då menar jag järnvägen och bilvägar mm. Man kunde bygga hela fibernätet på nolltid om man sköt upp ett antal kilometer motorvägsbygge. Just nu gräver de elkabel utanför vårt hus (och i hela Hindersby) och det är minsann mycket större och dyrare projekt än då vi plogar ned fiberkabel.

Problem nr. 1: Politikerna fattar inte alls hur viktig den nya infrastrukturen är för hela samhällets utveckling. Vi får nu nya länder som bygger fiber och kommer att konkurrera ut oss på en mängd områden. De är litet som bresjneviterna på 70-talet - de kan inte ta åt sej ny teknik utan räknar bara hur många ton stål som produceras (eller annan gammal teknik). Även om 70-talet vara datamaskinernas årtionde.

Problem nr. 2: Marknadstalibanismen där de ekonomiska liberalerna är minst lika fanatiska och principtrogna som talibanerna. De låter hellre samhället sjunka ned i efterblivenhet än de överger "marknadsprincipen". Sydkorea och en mängd andra länder (Australien ett ypperligt exempel) tillämpa marknadsekonomi där det fungerar men struntar blankt i principerna då de inte fungerar - som just ifråga om infrastruktur. Men vi har en mycket stark lämmeleffekt där alla rusar med i lämmeltåget - även om det för ut över branten. Ibland undrar man hur mänskligheten kan överleva. Men det fungerar väl som Georg Henrik von Wright påpekade: Människan ändrar sej inte även om hon ser katastrofen närma sej utan först få katastrofen är ett faktum. Då folk klagade över att von Wright var en pessimist så kontrade han med att han tvärtemot var optimist. Pessimistens syn är att människan inte ändrar sej även om katastrofen är ett faktum ...

På tal om fiberkabel så är största delen enbart i bruk mellan centraler. Enligt FTTH Councils rapport från juni 2012 så finns det fiberanslutna hushåll bara i under 1 % av befolkningen. Och då räknar jag inte med "fiber to the building" som är ett mycket luddigt och osäkert begrepp. Vi är alltså på 21:a plats i Europa ...

Den STORA skillnaden mellan ADSL och trådlöst å ena sidan samt fiber å andra är inte "hastigheten" utan POTENTIALEN ! Utan större kostnader för infrastrukturen kan nämligen fibern uppgraderas bara med att byta elektronikburkar (under 200 euro/linje). Och där det finns fiber så kan man uppgradera till 400 miljoner Mbit/s. I motsats till alla annan teknik som kräver stora investeringar vid uppdatering. Det betyder i klartext att fibern är den BILLIGASTE tekniken på längre sikt.

Men att få beslutsfattarna att inse det här tycks vara omöjligt.

Jag tycker att regeringen visat förståelse för bredbandsutvecklingen i Finland. Projektet Bredband 2015 är beviset.


Sen är det en annan sak att programmet blev det fiasko som det blev. (Även jag intervjuad i Spotlight den 13.12)
Komverket. tänkte ju stjälpa hela vårt projekt med sina egenmäktiga behandlingsmetoder.

En av de stora märkligheterna är att de utgår från att endast 75% av de uppskattade kostnaderna kan godkännas.
( Pauli Pullinen på regionnätets seminarium 31.10.2012. Se sid 7 på http://sydwest.fi/suse/LVM_Seutuverkot%20syyssemin aari%20311012.ppt )

Orsaken skulle vara att teleoperatörerna sätter in luft i sina kalkyler. Det vet jag inget om, men däremot vet jag att vi inte fejkat våra siffror.
Ändå tog dom bort 10 000 tals euron av vårt stöd med "fabricerade" motiveringar. Man utgår alltså ifrån att de som ansöker om stöd är skurkar.

I stödlagen sägs att endast verkliga kostnader kan godkänna och att kalkylerna skall konkurrensutsättas, först i en tävling som landskapsförbunden ordnar och sedan i t.ex. Hilma då man gör upphandlingen. Innan stödet betalas ut granskas ännu räkningarna. SÅ, nog är det mycket anmärnkningsvärt att normal praxis inte gäller ficoras jurister. De helt enkelt skriver ner stödet med i genomsnitt 25%, sådär bara.

Det hittar också på nya regler efter att stödansökan lämnats in.
En av de nya reglerna var att 2 fiber räcker till för stamkabeln. I sina direktiv hade de meddelat att 24 är OK. Det betyder att vi inte kan reserevera tillräckligt med fiber för kommande behov, VILKET VI SKALL GÖRA ENLIGT STÖDLAGEN I 10 ÅR! Nå, det kravet gäller knappast oss efter kom.verkets stödbeslut. De kastrerade ju vårt nät för kommande behov. Ok, vi kan lägga in mera elektronik på stomkabeln, men det har vi inte fått stöd för.


Så att, politikernas vilja är det inget fel på. De stora felena hittar vi på ministeriets sätt att förverkliga saken.

Nå, det skulle ju inte vara första höga tjänstemän tar sina egna vägar på trafikminiseriet.

Jag tycker att regeringens beslut är bra MEN de har också ett ansvar att det verkligen genomförs och inte saboteras av tjänstemännen (vilket sker som bäst). Man kan inte kalla ministeriets och verkets handlande annat än direkt sabotage.

Politikernas vilja är jag mindre övertygad om och tolkar den mera som att de känner sej tvungna att göra nånting och mindre som ett äkta intresse och insikt för i så fall skulle de nog följa med bättre hur beslutet genomförs.

Få nu se om det börjar hända nåt på politikerhåll.

Våran Thomas Blomqvist sitter med i kommunikationsutskottet. Jag har tidigare tagit upp andra saker med honom som alldeles tydligt börjat röra på sig. Bl.a tele-och el sidans attityd till samgrävnad.

Det är faktiskt inte så länge sedan vi blev kontaktade av Fortum angående just samgrävnadsprojekt. Om det var Thomas förjänst vet jag inte men nu rör det på sig åtminstone.

Jag kommer nog att informera honom om kom.verkets fasoner också.