Användarna som innehållsproducenter

Det är intressant att se denna utvecklig där nätanvändarna själva skapar innehållet. Hittade här några Youtube-liknande tjänster.

Vad kommer att hända inom detta område?

http://www.vimeo.com/

http://www.blip.tv/

http://dvxuser.com/V6/showthread.php?t=101169

http://www.revver.com/

http://www.veoh.com/

Är det allt YouTube-liknande tjänster. Jag tycker att http://www.revver.com/ och åtminstonehttp://www.veoh.com/ är YouTube baserade.

Det mesta tycks vara baserat på Flash video. Något MPEG4 baserat material också.

- Jag kanske mera tänker på fenomenet. Inte tekniken,

Det är i och för sig intressant om andra sätter upp YouTube liknande nya tjänster med YouTubes egna verktyg.

Adobes videolösningar väcker också intresse därför att de är nyare på området än Microsoft, RealNetworks och Apple QuickTime. Deras material har dessutom hög kvalitet, jfr. arkiverade Adobe upptagningar av riksdagens plenum.

Det verkliga problemet är att få till stånd PLATTFORMSOBEROENDE lösningar.

Där har Adobe varit bättre än de andra. Det är en sak som är helt grundläggande. De andra egenskaperna har ingen betydelse om den inte fungerar.

Det verkliga problemet är att få till stånd PLATTFORMSOBEROENDE lösningar.

Instämmer. Man kunde ju också gärna tillägga att de inte får vara belagda med någon jättestor royaltyavgift som hänför sig till patent. Och de fria lösningarna får inte heller vara kvalitativt många klasser sämre än de patentbelagda produkterna.

Jag tänker bl.a. på MPEG4 standardens jättefina audioformat (AAC-LD osv) som inte är bundna till plattformer. Tyvärr är de belagda med så höga avgifter att man skall vara en medelstor eller stor tillverkare för att kunna använda dem.

- Det som är intressant, tycker jag att särskilt de unga användarna idag själva producerar innehållet (precis som vi gjort i många år på detta forum ).

- Vad menas med plattformsoberoende lösningar. Vad bryr sig innehållsproducenten om vilken plattform är eller vad de nu heter. Bryr de sig överhuvudtaget. Säkert när det börjar kosta. Men tydligen börjar det kosta först när jag börjar ställa större kvalitetskrav dels på min produktion och på att produktionen skall komma till användaren med hög kvalitet, t.ex. i realtid utan fördröjning...

Problemet är närmast det att vissa system kräver att man använder en viss plattform (läs: Microsoft). Jag kan till exempel INTE använda Finlands TV:s tjänster över nätet eftersom de alla har speciella Microsoft-format ...

Redan text är ett problem. Numera finns det Abiword och OpenOffice som gratisprogram till Linux men tidigare kunde jag inte läsa en enkel doc:fil ! Microsoft gick t.o.m. så långt att man var tvungen att skaffa senaste versionen av deras program ...

Öppna och fria format är ett måste för att nätet skall fungera. Jag tvivlar inte på att frikodgänget kommer med egna fina gratisformat men det tar litet tid ...

- Om du vill producera åt YLE - måste du då också ha Microsoft-grejor själv?

Det är nog ganska så säkert.

Jag är absolut för öppna lösningar...men nu skall ju folk även i fortsättningen ha lön för utfört jobb..nu måste ju dessa på öppen kod baserade lösningarna kosta på något ställe...???

Eller skall vi lita på talko...Facebook som inte är särskilt öppet har fått använadare att översätta den till flera språk

Man skall inte blanda ihop "öppet" med "gratis".Inget hindrar att man tar ordentligt betalt för program som använder öppna format - i stället för Microsofts slutna.

Jag misstänker det bara är en tidsfråga innan kraven på öppna format får Microsoft att böja sej. EU-kommissionen börjar allt mer gå in för den linjen.

Märk väl att det är stor skillnad mellan öppet FORMAT och gratis KOD. Även om det på Linux-sidan ofta hänger ihop.

Jag läser en hel del facktidningar och där börjar firmorna allt mer gå över till ÖPPEN KOD - helt enkelt för att det är så jäkla LÖNSAMT. Och de betalar nog ordentligt åt programmerarna.

På den "inbyggda" sidan (små processorer i så gott som allting) börjar Linux vara helt överlägset på grund av öppenheten för koden måste anpassas till varje apparat och det är väldigt mycket enklare med öppen kod.

Men nu var det som sagt frågan om det som programmen MATAR UT och vilket format det har. Ett slutet program kan riktigt bra använda ett öppet format.