Det här är kanske någonting som är välbekant, men som trots det inte mig veterligen uppmärksammats på vara spalter. Jag har framhållit att vi inte bör stirra oss blinda på datorcentrerade tjänster utan att det är de välfungerande och användbara (ofta AV-inriktade) burkarna som kommer att skapa det stora behovet på optofiberförmedling. Den här gången skall det handla om mottagare som är enkom gjorda för att lyssna på internetradio.
Skrev tidigare om Maxivisions combiburk med digi- och nät-TV i samma låda. Fredrik var snabb med att påpeka att TVkaista har ett flexiblare koncept. Det är antagligen samma Motorola-tillverkade stomme, men bolaget vill inte låsa kunden vid deras lösning. Efter att ha betalat burken, får kunden installera sin egen softvara om inte TVkaista åstadkommit något bättre. Schysst.
Min kumpan står för en av huvudstadens nätradiosändare. Så för att få grepp om hur folk i framtiden kommer att lyssna på nätradio hade han skaffat ett halft dussin olika apparater. Jag valde den bästa modellen som tillverkas av Sangean (representeras i Skandinavien av
Moon Megaparts). "Testvinnare" stod det på den fastklätade reklamlappen. -- Jag tyckte genast om plastlådan (nej, inte på grund grund av lappen). Och det gjorde min fru också, så hon fick ta ut sin julklappskvota på förhand. Hon ville omedelbart lyssna på Radio Vega som inte går att få in här i detta purfinska område.
Svärdottern från Filippinerna kan glädja sig genom att kunna välja en av hela 27 filipinska sändare. Men byanätets ryska grannar har nog ett stort problem framför sig för mottagaren presenterade ett urval på hela 334 ryska sändare. Vi har också religiöst engagerade grannar. Förutom Radio Dei kan välja mellan stationerna under följande genrer: 'Christian Content', 'Gospel' och 'Religious'. Under 'Genre' menyn hittar man också alla dessa formatradiostationer som specialicerat sig på musik från 50-, 60- talet osv. men naturligtvis också alla andra namnlappar som ni kan hitta i skivbutiken (men som tyvärr har ganska litet att göra med musikens verkliga genrer).
Jag är ju någotsånär sakkunnig i etnisk musik, så för mig var dethär en stor dag när man kan börja förkovra sig i föråldrad insikt av dagsläget. Slog genast upp på 'Afrika' och 'Tanzania' och visserligen fanns där en station som faktiskt fick mig att lite skämmas över hur lite jag verkligen vet. -- Tyvärr visade det sig att 'Bongo Radio' inte är en riktig Tanzanisk radiostation utan 'sändaren' är i Chicago (vink om projektidé åt UM:s utvecklingsavdelning!). Men DJ:n hette DJ Dona så min fru började oroligt fråga om jag lämnat efterkomlingar efter mig. För jag brukade faktiskt kallas Ndugu Dona, kamrat Dona. Dona en viss sorts majsgröt som är gjord av lite grovkornigare mjöl än den vanliga ughalin.
Nöjer man sig med musik i en 128 Kbps Windows Media -ström så är dethär en bra lösning för de svenskspråkiga i förskingringen, men också för alla dem som inte är nöjda med Yles ensidiga utbud och kommunikationsministeriets ensidiga koncessionspolitik. Och Sangean-lådan, som väl knappast kan återge de bittar som fattas, klarar faktiskt av MP3 (inte min favorit), WMA, AAC (jess), WAV (ok om innehållet är rätt packat), AIFF och RealAudio. Här behövar man faktiskt inte haka upp sig på om strömmen är utformad enligt Microsoft-format eller inte, för användaren behöver överhudtaget inte bry sig alls om strömmens format. Och är strömmen bättre än vad lådan kan återge, så går det att koppla den amatörutformade linjeutgången till en förstärkare.
Det roliga med Sangean-lådan är att den klarar också av att spela alla de strömmar som vi vill skicka åt byanätets medlemmar. Med hjälp av en tjänst som heter Universal Plug and Play (UPnP) kan man enkelt sätta upp ett arkiv därifrån nätets abonnenter kan spela vad de vill. Vill man ha CD-kvalitet så är det bara att se till att arkiveringen fyller önskad standard. För våra nät klarar av den belastningen med elegans. Men den som tycker särskilt om hemmanätets trådlösa WiFi och batterier kan lätt få lådan att fungera precis som en ghettoblaster. -- Dethär är ingen produktpresentation, men när WiFi kom på tal så vill jag gärna påpeka att det är en energislösande teknologi som ter sig onödig. Och säger man det så måste man också påpeka att RJ-45 Ethernet -kontakten med sina miljöskadliga material kunde småningom ge plats för lättinstallerad POF.
Om man skaffar sig en sådanhär låda kan man också glömma bort det där med nerladdning av RealPlayer eller avsaknaden av Media Player i Linux-operativsystemet, för nätradiomottagaren kan allt detta. Framtiden visar sedan om apparaten låter sig uppdateras genom nätet.
