Maxhastighet eller utjämning av lasten?

Nisse skrev på 'Kuningaskuluttaja'-tråden under 'TV- och Radioklipp'-spalten såhär:

Vi har ju möjlighet att ställa in maxhastigheten per linje i våra växlar men det har inte varit nödvändigt än. LAstbalansering är också en möjlig åtgärd ifall nån börjar köra hela lina full.

Med ett symetriskt 100 Mbps fiberbaserat byanät kunde man ju tänka sig att det finns utrymme för alla. Men var och en som har jobbat i en större organisation med ett LAN i just den klassen vet att så fort någon börjar syssla med streaming teknologier, alltså audiovisuell kommunikation, så blir det fart på administratörerna som vill bestämma vad man bör göra och vad man inte får göra. Inte blir väl detta så särskilt annorlunda i ett fiberbaserat byanät?

Jag tycker att utjämning av lasten är en användarvänligare metod än begränsning av maxhastigheten. På så sätt prioricerar man att varje användare bör få så mycket av bandvidden som möjligt.

Två frågor. Den första hänför sig till Kuningaskuluttajadebatten:

1. Om prisättningen nuförtiden baserar sig på maxhastigheter, så undrar jag om operatören har någon annan fördel av att prissätta på detta sätt, än att de ser ganska mycket bättre ut, än vad det är i verkligheten?

2. Men hur är det med utrustningen. Jag är ganska okunnig på detta område och har förundrat mig om just detta: Så gott som alla switchar låter oss konfigurera maxhastighet, men varför är det mindre vanligt med utrustning som stöder utjämning av lasten?

Problemet är att ALL trafik borde gå igenom en lastutjämnare som sedan kollar in vilka paket som vem skickar/tar emot och därefer prioriterar dem så alla får litet av kakan.

Det leder till grym belastning på burken och den blir alltså dyr.

Däremot är det mycket enkelt att begränsa maxhastigheten för varje linje.

1. Om prisättningen nuförtiden baserar sig på maxhastigheter, så undrar jag om operatören har någon annan fördel av att prissätta på detta sätt, än att de ser ganska mycket bättre ut, än vad det är i verkligheten?

Näe, det är helt enkelt ett marknadsföringstrick som biter operatörerna i arslet när kunder (i) försöker använda det som dom blivit sålda och (ii) tar reda på vad deras linje egentligen klarar.

2. Men hur är det med utrustningen. Jag är ganska okunnig på detta område och har förundrat mig om just detta: Så gott som alla switchar låter oss konfigurera maxhastighet, men varför är det mindre vanligt med utrustning som stöder utjämning av lasten?

Det har helt enkelt varit mindre efterfrågan på denna funktionalitet, speciellt i low end modellerna. I lokalnät är det helt enkelt billigare att öka på kapaciteten 10x. Lastutjämning finns nog att få om man lite söker efter.

Tack för hjälpen. Jag undrade närmast varför inte denna viktiga funktionalitet finns inbyggd i de vanliga low end switch modellerna.

Den där uråldrade Zyxel ES-2108-G apparaten har 'Bandwidth Control' som är just en begränsare av maximum hastigheten. Men sedan har den någonting som heter 'Queing Method' med två olika varianter.

'Strict Priority Queuing' (SPQ) tycks servica inkommande trafik enligt de prioriteter som man definierat.

Med sedan finns det något som de kallar 'Weighted Round Robin Scheduling' (WRR). Det är en något finkänsligare mekanism än 'Round Robin Scheduling' genom att man här också kan ge köerna olika prioriteter.

Skulle helst inte vilja köpa först en fin switch och sedan en separat lastafördelare.

- Är dethär ett exempel på switch med lastfördelningsfunktionalitet?
- Är det såhär som alla lastfördelare också fungerar?
- Skall jag söka switchar med WRR eller är detta bara ett Zyxel märke?

Jag tror inte det är lastfördelning utan prioritering av olika sorters trafik. Det är ganska vanligt att man kan prioritera t.ex. strömmar högst.

Lastfördelning sorterar enligt användarens IP medan trafikprioritering sorterar enligt trafik sort (betydligt enklare).

Egentligen behöver man bägge.

OBS ! Det är skillnad mellan Up Load Balancing (som finns i en massa burkar med två eller fler Internetanslutningar) och Down Load Balancing som fördelar trafiken mellan ANVÄNDARNA.

Vi har Up Load Balancing i vår Linksys router och det finns en hel del liknande men det är bara fråga om att fördela trafiken mellan två anslutningar till nätet.

Det vi diskuterar här är Down Load Balancing.

- Är dethär ett exempel på switch med lastfördelningsfunktionalitet?

Näe, det är som Nisse sa en switch med trafikklassprioritering.

- Är det såhär som alla lastfördelare också fungerar?

Nej, riktiga lastfördelare tar i beaktande strömmar per IP nummer.

- Skall jag söka switchar med WRR eller är detta bara ett Zyxel märke?

WRR är endat en algoritm, inte en Zyxel produkt.

Det intressanta med lastfördelare är att man egentligen endast kan effektivt påverka kundernas upstream traffik (dvs. vad kunderna skickar) så att man inte täpper till sina utgående rör.

Bromsar man på inkommande trafik kastar man egentligen bara bort sådant som man redan mottagit. Strypningen på inkommande trafik fungerar således bara på TCP eller motsvarande trafik som automatiskt skalar ner vid trängsel. UDP trafik som bara sprutas ut biter inget på direkt.

Vanligtvis jämnas dock downstream trafikflödet ut användare emellan tack vare buffring och statistisk multiplexering längs med transmissionsvägen.

Fredrik: Strypningen på inkommande trafik fungerar således bara på TCP eller motsvarande trafik som automatiskt skalar ner vid trängsel.

- Förstår jag rätt, att man inte behöver alls strypa den inkommande trafiken för att den lastbalanseringen sköts vid trängsel automatiskt av TCP (eller motsvarande protokoll) "tack vare buffring och statistisk multiplexering längs med transmissionsvägen".
- Borde jag läsa mig in i detta för att riktigt förstå huru denna nedströms nedskalningsmekanism fungerar eller räcker det med att veta att router apparaterna fixar detta?
- Om lastfördelaren behövs för att se till att man inte täpper till de utgående rören, så verkar det som så att uppåttrafiken inte alls mindre betydelsefull (såsom man implicerar i dessa A-produkter), utan att ett fungerande nätverk absolut måste ha tillräcklig bandvidd uppåt för att kunderna överhuvudtaget skall kunna få den download man önskar?

Ursäkta de många frågorna; min okunskap och bristfälliga kunskap om hur dessa grundläggande protokoll fungerar i praktiken. Det är väl någonting som alla fiberentusiaster också bör kunna. Så jag vill gärna också fråga:

- Detta att UDP trafiken inte går att kontrollera är kanske inte så farligt för det hör väl till protokollet att vad som helst (ofta audiovisuella strömmar) som förmedlas genom UDP kan hur som helst förloras utan att det blir andra problem än att strömmen inte är helt intakt.

Dethär med loadbalancing påminner väldigt mycket om hur trafiken styrs i operativsystemet. Vem skall få procecessortid, vem skall inte? Skall det kosta nånting och i så fall hur mycket?

Jag minns hur vi gick igenom alla fina alternativ och möjligheter med vår professor i tiden. Knepen och trixen var många.

Till slut konstaterade han: Den bästa lösningen är FIFO - First in First Out. Eventuellt med specialrutiner för dem som måste komma fram för att systemet inte skall krascha.

FIFO-principen är enkel och har inte så mycket extra overhead. Regeln är klar och tydlig och lätt att fatta. Den är rättvis.

Kom ihåg, sa han, att bygger ni in regler börjar användarna bara hitta egna rutter förbi era spärrar. Och då riskerar ni att krascha systemet.

Nåt att tänka på, eller...

Den bästa lösningen är FIFO - First in First Out.

Annors bra, men FIFO fungerar inte om rören är fulla. Det blir tvärtom sämre med FIFO än med andra köningssytem.

FIFO-principen är enkel och har inte så mycket extra overhead. Regeln är klar och tydlig och lätt att fatta. Den är rättvis.

FIFO är allt annat än rättvis.

Nåt att tänka på, eller...

Näe.

- Förstår jag rätt, att man inte behöver alls strypa den inkommande trafiken för att den lastbalanseringen sköts vid trängsel automatiskt av TCP (eller motsvarande protokoll) "tack vare buffring och statistisk multiplexering längs med transmissionsvägen".

I sista hand är det helt enkelt så att man inte kan kontrollera vad folk skickar åt en och därför är lastbalansering av inkommande trafik ganska bortkastat. Välbetedd trafik TCP trafik kan man påverka något genom strypning, men om du inte har något sätt att påverka transmissionsvägen eller sändaren hjälper inget för inkommande trafik.

- Borde jag läsa mig in i detta för att riktigt förstå huru denna nedströms nedskalningsmekanism fungerar eller räcker det med att veta att router apparaterna fixar detta?

I stora drag räcker det att konstatera att nedströmstrafiken flöder av sej självt. Vill man läsa in sej i saken kan man börja med Traffic shaping in Linux.

- Om lastfördelaren behövs för att se till att man inte täpper till de utgående rören, så verkar det som så att uppåttrafiken inte alls mindre betydelsefull (såsom man implicerar i dessa A-produkter), utan att ett fungerande nätverk absolut måste ha tillräcklig bandvidd uppåt för att kunderna överhuvudtaget skall kunna få den download man önskar?


Jep, om man inte kvitterar sina inkomna paket fungerar inget.

Detta att UDP trafiken inte går att kontrollera är kanske inte så farligt för det hör väl till protokollet att vad som helst (ofta audiovisuella strömmar) som förmedlas genom UDP kan hur som helst förloras utan att det blir andra problem än att strömmen inte är helt intakt.

Problemet är inte egentligen att UDP paket kan tappas, utan att sändaren kan fylla rören med UDP och på flit eller i misstag göra en Denial of Service attack.

Fredrik: "Problemet är inte egentligen att UDP paket kan tappas, utan att sändaren kan fylla rören med UDP och på flit...."

som professorn sa...sätt in styrning och folk börjar gå runt reglerna...

Vad är det för fel på KISS-teknik i dethär sammanhanget? Varför duger inte principen : "Först till kvarn får mala"

Du säger: FIFO fungerar inte om rören är fulla.

Är där inte för lite kapacitet då?

som professorn sa...sätt in styrning och folk börjar gå runt reglerna...

Näe, det här har inget med lastbalanseringsreglerna att göra. Det är en definition på hur Internet fungerar.

Vad är det för fel på KISS-teknik i dethär sammanhanget? Varför duger inte principen : "Först till kvarn får mala"

Därför då täpper heavy users till alla rör och dom som trafikerar lite blir helt utan.

Är där inte för lite kapacitet då?

Ja. Lastbalansering går ju ut på att göra regler för att dela på en bristresurs.

Du får nog ursäkta mig - men jag är nog lite skeptisk till det hela.

Jo, jag förstår att nånting måste man göra för att heavy users inte skall ta kål på real users.

Jo, jag förstår att det finns burkar och inställningar där man kan ordna såna saker.

Det jag inte förstår är hur nån skall ha tid och kunskap att trimma in och prioritera rätt så att alla blir nöjda.

Och när där dyker upp en ny e-tjänst eller nån prioriterar om ett dussin anslutningar riskerar man väl att systemet faller ur balans igen?

I det skedet brukar man ta till grövre rör och så är det frid och fröjd igen. Är inte fibern en nästintill obegränsad resurs.

Det jag inte förstår är hur nån skall ha tid och kunskap att trimma in och prioritera rätt så att alla blir nöjda.

Man måste ta till fair queuing. Man ställer in en gång hur man delar kapacitet mellan användare, inte mellan tjänster.

I det skedet brukar man ta till grövre rör och så är det frid och fröjd igen. Är inte fibern en nästintill obegränsad resurs.

Så länge man har råd till större rör är allt OK. Problemet är att IP transit kostar ungefär lika mycket per Mbps per månad som en genomsnittsbredbandskunds driftsmarginal. Man har helt enkelt inte råd som ISP att köpa så stora rör som behövs om tillräckligt många kör full fräs under primetime.