Blåsfiberkabelns mekaniska egenskaper

Blåsfibern verkar vara väldigt behändig: Man behöver inte betala för fiber som aldrig blåsts in, det är behändigt att förgrena, det går t.o.m. att lätt byta omslaget till innomhuskabel fast själva fibern är hela tiden den samma. Så fast blåsfibern är nog så dyr, så kan all dendär behändigheten ge en inbesparning på arbetskostnaderna (förutsatt att man själv kan blåsa in fibern).

Men hur är det med blåsfiber i stomnätssammanhanget? När jag sist kontaktade den lokala leverantören var det väldigt svårt att få tag på direktören, för han var ute i terrängen för att reparera en kabelskada. Det visade sig att det var en besvärlig sten som kommit åt att skada kabeln.

Jag fick liknande information av den lokala teleoperatörens fiberbyggare. Han ansåg att Ericssons Ribbonet kabel är för skör i dessa breddgrader. Men vad anser ni som har byggt blåsfiberinstallationer. Är för- och nackdelarna i balans?

På Dynamo Net har vi gjort beräkningar med blåsfiber flera gånger, men hittills har vi nog varje gång beslutat oss för att använda vanlig jordkabel. Fast det i teorin ser behändingt och bra ut, försvinner nog de flesta fördelarna snabbt när man börjar titta hur det fungerar i praktiken. Bara om man ser på grävkostnaderna så är de ju de samma, eller kanske till och med högre för slangarna eftersom de är känsligare för att bli klämda. Slangen är inte mycket billigare än en fiberkabel, så när slangen är ner har det redan kostat lika mycket som om du har en fiber på plats redan. Sen ska du ännu ha den iblåst och det tar både tid och pengar. Det att du inte kan blåsa hur långt som helst är ju också en begränsning och det att du inte kan veta hur långt du kommer är ju en ännu större begränsning (beror på fiber, slang och hur rakt och bra slangen är nergrävd). Gräv hellre ner fibern direkt och ett 40mm extra rör om du tycker du behöver flexibilitet. Eller bara ett 40mm rör så kan du senare bestämma om du vill dra i en ordentlig fiber eller gå in för mikrorör och blåsfiber. I tätt bebygda områden där det redan finns befintlig 40-100mm slang kan blåsfiber vara ett alternativ för där kan du kanske bättre dra nytta av förgreningar och det att du kan plocka ut bara några fiber ur en större kabel utan att kapa hela kabeln.

När det gäller stamnätet som kan gå flera kilometer utan att behöva kapas är nog en vanlig, stabil jordkabel ett mycket bättre alternativ. Då behöver du inte gräva mullvadshål med jämna och ojämna mellanrum för att du inte kommit längre med fiberblåsaren.

Det är i alla fall min åsikt, även om vi inte byggt själva med blåsfiber. Men vi har ju sett när grannarna gjort det och fått titta på deras mullvadshål och andra problem.

Det var dehär bedömningarna jag var ute efter:

Blåsfiberkablarna är känsligare för att bli klämda.

Kan du och ni andra ge lite fakta till stöd för dendär uppfattningen.

I stamnätet som kan gå flera kilometer utan att behöva kapas är nog en vanlig, stabil jordkabel ett mycket bättre alternativ.

Guje ville inte säga om han skulle vilja jämföra förhållandena i Iivantiira och Bromarv, men jag tror att det är just här som en av de större skillnaderna är, att vi typiskt har flere kilometer mellan abonnenterna. Detdär leder till att det ni kallar för distributionsnätskabel blir stomnätskabel för oss. -- Menar du förresten bättre eller billigare alternativ.

Detdär med mullvadshål låter nog som en mardröm, speciellt om man dessutom inte på förhand kan veta var fibern kommer att fastna. Jag har dessutom på känn att vår terräng är så ojämn att det inte är så lätt att blåsa fiber som i stadsmiljö.

Dedär 40 mm rören ter sig nog ganska dyra de också. Vi diskuterade fastighetsinstallationer på annan tråd, och där verkar det nog vara vettigt med rör, om inte annat så för att undvika nygrävning i trädgården. Onödiga extra grävningar tycks också vara illa omtyckta mullvadshål.

Vi har gjort samma bedömning som DynamoNet så vi har bara byggt med vanlig kabel. Men då gäller det glesbygd - inte tätorter där situationen kan vara annorlunda.

-- Menar du förresten bättre eller billigare alternativ.
Jag menar bättre både när det gäller priset, hållbarheten och installationstekniskt. Prismässigt tar vi ju bort en kompenent (blåsröret) och jobbmässigt (blåsningen, kan ju tolkas på flera sätt ;) ). Hållbarheten hos stamnätskabeln(jordkabeln) är nog bättre än blåsrör och blåsfiber. Installationstekniskt är det bara att sätta i kabeln och ploga, behöver inte vara rädd att röret inte ligger rätt.

Tack, det där lät övertygande -- speciellt när du skrev ut den där analysen.

Hoppas att UlfG tar ställning när han kommer från skidsemestern.

1) Diskuterar ni blåsfiber och rör avsett för detta, vilket används endast från närmast skåp in till huset

eller

2) Mikrokabel som används på matningssträckor mellan skåp)?

Eftersom KrsNET byggts med båda dessa och om någon vill se hur materialet ser ut finns det publicerat här med bilder och allt:

http://www.fibernat.se/node/71

Blåsfiberkablarna är känsligare för att bli klämda.

- Har ni sett och känt på röret i vilka de blåses in? Höljet kring en traditionell fiberkabel är nog inte starkare.

Tack UlfG för redogörelsen på Säfflebygdens Fibernäts sidor:

Frågan var alltså ... hur är det med blåsfiber i stomnätssammanhanget?.

De fina www-sidorna presenterar blåsfiberbyggets material och kalkyler som jämför fiberkommunikation med nuvarande system. För övrigt är informationen lite diffus. Det står byNet på bilderna men de är väl bara distributör. Så vems kablar handlar det om. Blåsfiber levereras också av olika fabriker, så kanske det som Niclas säger hänför sig till ett visst fabrikat och en specifik kabeltyp.

Det jag också saknar är en jämförelse mellan kostnaderna kring ett blåsfiberbaserat stomnätsbygge och ett som använder fast jordkabel.

De mekaniska egenskaperna bör också kunna jämföras genom test. Vi kan ju påstå att blåsfiberkablarna är känsligare för att bli klämda, men har ni kommit åt testmaterial som skulle ge bakgrund åt en jämförelse?

- Blåsfiber används inte i stamnätet. I stamnätet används mikrokabel som också blåses in.

I KrsNET:

Rör för stamnätet (10 mm): Emtelle
Rör för gårdsledning: (4 mm): Emtelle
Blåsfiber (2-12 fibrer) för gårdsledning: Emtelle
Mikrokabel för stamnätet: Draka

www.emtelle.com

Jag tror att en fördel med detta sätt att bygga är det att allt material är lätt att hantera = man vinner mycket tid och tid är pengar.

Det beror helt på. Vi har fullt med stora traktorer och lastare som lätt hanterar kabelrullarna. Och vi har tid men inte pengar.

KNT-net hade ju båda alternativen kabel/rör i kalkylerna men prisskillnaden var nog så stor att det var enkelt att välja kabeln.
På stamlinjen mellan Kronoby och Nedervetil ca 15 km har vi plogat ner en reserv rör
Om hållbarheten tror jag inte det är någon skillnad mellan dem
Och såsom Nisse skrev här ovan finns det traktorer nog att hantera kabelrullarna

Hälsn Kari

Intressant men ditt inlägg väcker frågor:

- Kan du ge en prosentuell uppskattning om huru skillnaden tedde sig för er i helhetspriset?
- Om blåsrörslösnigen känndes dyr, hur hade ni sedan råd med att ploga ner 15 km reservrör?
- Går det att beskriva hur kabeln och röret ligger bredvid varann?
- Blir ett sådant rör verkligen en reservlösning om de ligger så nära varann att de med största sannolikhet går båda av samtidigt?

Har inte kalkylerna här men de borde vara uppe på styrelsemötens protokoll skall försöka gräva den fram

Reservrören är tänkt troligtvis mera för möjligt kommande behov än för säkerheten

Vet inte hur kabeln / rören ligger i förhållande till varandra men troligtvis ganska nära för de är ju plogat dit tillsammans

Hälsn. Kari

Ganska smart egentligen att sätta ned både kabel och rör. På det sättet kan man (relativt) lätt utvidga fibermängden om man vill. Visst blir det en tilläggskostnad men man kommer snabbt igång OCH har inga nya grävkostnader vid en eventuell utvidgning.

I LIljendal sätter de i alla fall ned extra kabel direkt. De planerar en fiber till varenda liten rutten stuga OCH så sätter de in 50 % extra fiber därtill. De plogar ofta flera kablar ned i samma dike. Det värsta var väl ett ställe där de hade upp till sex kablar. Detta bara för att det är så dyrt med grävandet att det lönar sej med extra kabel då man en gång kör.

- Blåsfiber används inte i stamnätet. I stamnätet används mikrokabel som också blåses in.
Jag tror att en fördel med detta sätt att bygga är det att allt material är lätt att hantera = man vinner mycket tid och tid är pengar.

Materialet är lättare att hantera ja, men har man grävmaskiner och kabelvagnar funkar det nog också jättebra med jordkabel också. Det är ju upp till entreprenören att ha rätt utrustning, men också i byanäten har det fungerat med de stora kabelrullarna för talkoarbetarna. Det är ju inte brist på traktorer och grävmaskiner på landsbygden!
Sen är det ju en sak som jag inte går ihop här; lätt att hantera = sparad tid = sparade pengar. Jag skulle nästan tro att om man jämför tiden(och pengarna) det tar att lyfta upp de större kabelrullarna på kabelvagnarna med grävmaskin och tiden (och pengarna) det tar att blåsa i kablarna i stamnätet så är den vanliga jordkabeln billigare.