Statistikcentralens rutdatabas

Jag har under de senaste dagarna brevväxlat med tjänstepersonen som handhar försäljning av information ur statistikcentralens rutdatabas. Tjänsten är så pass mångtydig att det går inte genast att få överblick om vad det handlar om, men man får mycket god betjäning. Ni kan bekanta er med tjänsten genom materialet som återfinns på adressen Förstasidan > Produkter och tjänster > Regionala tjänster och GIS-tjänster > Rutdatabasen eller länken härnedan:

Rutdatabasen

Dethär är ett system där man för en mycket skälig summa kan beställa information i olika format (t.ex. Excel) om antalet hushåll, arbetsplatser och fritidsbostäder i en matris där enheten är 250 m x 250 m. Koordinatsystemet är uppenbarligen detsamma som lantmäteriverket använder i sina karttjänster: ETRS-TM35FIN (det koordinatsystemet återfinns i varje fall i KartPlatsen). Informationen är mycket färsk. Vi föreställer oss att vi i början av april kan få information om läget 31.12.2012.

Denna information är säkert en god utgångspunkt för en grov bedömning av bosättningens kvantitet och läge. Hinner man kombinera rutkartans information med data ur lantmäteriverkets kartor över bosättning, trafikleder och geologi, så blir träffsäkerheten mycket noggrannare.

Här i Kuhmo har landskapet presenterat bedömningar som varierat med över 400 enheter och det leder ju till en helt ohållbar businessplan. Byanätsbyggarna klarar detta mycket bättre för vi har ju inventerat läget i varje enskilt hushåll. Men såhär går det alltså till i landskaps- och kommunalförvaltningen. Detta redskap ger oss dock möjlighet att lätt göra grova kostnadskalkyler för större områden med ovanstående, förhållandevis detaljerade noggrannhet.

Är det någon av forumets skribenter eller läsare som har erfarenhet av dylik användning av rutdatabasen? När vi är färdiga med våra utredningar så tänker jag skriva en artikel om detta ämne för Fibergnätbyggarens handbok. Därmed vore jag mycket tacksam om någon annan är villig att delge erfarenhet om denna sak.

Philip, Detta är intressant! Men de kartor som Liljenet har tillgång till i egenskap av kund hos Keypro är tillräckligt noggranna och up-to-date för de behov vi har av att planera utvidgning av nätet. I varje fall promenerar vi ju personligen igenom det område där vi eventuellt bygger ny fiberkabel och pratar med alla som bor där. Och även om vi inte får beställningar så ser vi till att stomkablarna (i distributionsnätet – terminologi=?) har tillräcklig kapacitet för även sommargäster.

Gunnulf: I varje fall promenerar vi ju personligen igenom det område där vi eventuellt bygger ny fiberkabel och pratar med alla som bor där.

Det gör vi ju också. Det blir liksom kombinerad terrängrekognosering, datainsamling om hushåll, fritidsbostäder, och företag, samt informationsverksamhet. Poängen var att man kan lätt göra upp en mycket noggrann preliminär kalkyl av abonnentpotentialen samt en grov uppskattning av rutter och kabelkilometer utan att ta ett enda steg.

Vi kommer nog också eventuellt att bli KeyPro kunder. Planerarföretagarna använder KeyPro som också underhåller en nyttig kabelvisningstjänst. Open source resursena för kartprogram är dock så stora att det känns lite motbjudande att man skall betala en massa stålar för någonting som redan finns till hands.

Men märkväl att just nu borde redskapet finnas till hands för varje hugad Bredband för alla -aktör. Men det finns det inte, för det topstyrda kommunikationsverket kommer inte att tänka på dylika behov som är lätta att se här nära gräsroten.

Landsbygdsverket har redan år 2008 inhandlat en KeyPro produkt för att upprätthålla databasinformation om fältarealer (se artikeln Maaseutuvirasto hankkii Keypron GIS-työkalut). Då verket håller sig med en året runt anställd GIS-specialist så kunde man ju också ha tänkt på fibernätsbygge också, speciellt som Tuija Riukulehto numera är anställd av verket.

Beakta hur som helst att statistikcentralen kan exportera sin rutdatabas information till GIS-formatet som enligt KeyPro bör vara kompatibelt med deras program.

Som det framgår av ovanstående så har vi gått in för metodutveckling för att förädla offentligt kartmaterial och vidhängande statistik till planeringsverktyg för byanätsplaneraren. I det sammanhanget beslöt vi skaffa information både av statistikcentralen och landskapet så att man kan göra en jämförelse. Landskapets information härstammar från den sk. YKR-databasen som å sin sida baserar sig på information från statistikcentralen.

En snabb genomgång ger vid handen följande skillnader:

- Landskapet ställde sig till att börja med negativt till tanken om att utnyttja YKR-materialet. Statistikcentralen har en flexibel kundservice och man var genast beredd att överlåta sammandrag och sälja axplock ur rutdatabasen.
- Landskapets information är gratis, medan statistikcentralens material är avgiftsbelagd (säljs till ett mycket moderat pris). Landskapet måste be om lov av statistikcentralen före de kan överlåta material. Man kan dock inte överlåta hela databasen utan endast delområdesstatistik.
- Alla användare måste naturligtvis ange källan i ett sedvanligt copyright meddelande.
- Landskapets material får inte utnyttjas kommerciellt, men byanätsplanering anses vara allmännyttig verksamhet. Inköparen av rutdatabasens material har rätt att publicera det inhandlade materialet.
- Landskapets material är aningen föråldrat (man daterar allmänt år 2010), medan statistikcentralens utskrifter är färska och klart daterade (31.12.2011).
- Landskapets information innehåller ett copyright meddelande men bara mycket knapphändig dokumentation, Statistikcentralens material är noggrannt dokumenterat i separata dokument.
- Landskapet har hittills levererat en mycket fin kartutskrift och ett sammandrag men inte utdrag ur databasen. Statistikcentralen levererade materialet som Excel, Shapefile, DBF utskrifter.
- Landskapet levererade sitt material en vecka efter att detaljerad beställning lämnats in. Statistikcentralen anmälde att leveranstiden kunde vara 2 dygn, men utskrifterna kom 1 dygn efter inlämnad beställning.

Allt material delges enligt kommunala delområden. Det materialet upprätthålls i samarbete mellan kommun och statistikcentralen. Det är kommunen som äger delområdeskartorna och man måste ha kommunens tillåtelse för att publicera indelningen. Statistikcentralen kan inte överlåta en sådan karta men de kan ge ut en delområdeskatalog och sälja statistik på basen av den. Har nu också lyckats skaffa denna information av en vänlig tjänsteman på staden och ett fint papper som ger mig rätt att också publicera områdeskartan.

Åhörde och åsåg i dag ett intressant fördrag, hållet av Antti Rainio från lantmäteristyrelsen. Myndighetens policy är att GRATIS öppna så många digitala grundkartor som möjligt för att tillämpningsföretagen skall skapa och sälja egna appar (och sedan kunna använda erfarenheterna för att tränga in på Europamarknaden) . Lantmäteristyrrelsen har under de senaste åren gett kurser för ca 1000 kursdeltagre och det finns ungefär 10000 professionella GIS-app-utvecklare i Finland. Såvitt jag förstod, så finns det en massa statistikuppgifter bakom kartskärmen, även befolkningsuppgifter.

Rainio gav mig länken till www.paikkatietoikkuna.fi, som för det mesta har adressnummer enligt vad som FAKTISKT står på husen (medan de kartor Keypro tillhandahåller oss har bara "teoretiska" beräknade adresser). En snabbcheck visar dock några små brister: det nyaste radhuset i Liljendal centrum har inte hunnit med och vår en abonnent har annan åsikt om vad vägen heter.

Hör och häpna! Till och med vårt lider vid vår strandstuga vid Pernåviken finns med! Med rätt adress!

Är på tiden att det börjar hända nåt på kartfronten. DEN om nån har varit skyddad både för insyn och användning.

Men, om det luktar EU-marknad så, visst ... men 10000 GIS-app-utvecklare i Finland. jag undrar sa flundran....

Paikkatietoikkuna är lantmäteriverkets egen applikation som utvecklas på open source bas. Det är tack värt, men jag tror nog att de har en ganska lång väg att gå förrän vi kan tillfullo dra nytta av deras tjänst. Dedär 10000 GIS-app-utvecklarna torde sitta någon annanstans än i Finland och de torde hålla på med några av modulerna som Paikkatietoikkuna utnyttjar. Men lantmäteriverkets råmaterial är utomordentligt bra, precis som ni säger. Vägnamnen och adressnumrorna är riktiga och för det mesta kan man slutleda var själva boningshuset eller den offentliga byggnaden ligger. Så använder vi rutdatabasen för att kolla vad som är fast bostad och vad som är fritidshus. Allt detta går mycket behändigt.

Vi är mitt inne i ett planeringsarbete och vår planerare använder KeyPro. Så jag använde den egna metoden för att placera alla husen, mycket nogrannt, riktigt och effektivt. Då visade det sig att KeyPro ville ha en massa klöver för att importera min information i deras system. Ganska dyr avgift för att någon trycker på Import-knappen. Jag fick också en offert av KeyPro, som var så till den grad uppskruvad att vi beslöt utveckla det egna systemet med open source prylar. Och så blir det egen kabelvisningstjänst utan den dyra licensen och prenumerationsavgifterna.

Jag förstår inte varför man skall sälja dessa GIS-appar när det är så lätt att utveckla egna system som är så mycket flexiblare än de man kan köpa för en massa pengar. Jag vill tacka Åke Möller på Landsbygdsverket som satte mig på spåret som ledde till det vi nu håller på med. Mer om det i ett kommande inlägg.

Jag uttrycke mig slarvigt. När jag tänker efter, så sade Rainio "10000 registrerade användare".

Javisst, Keypro har en hög taxa för att mata in data i databasen. Därför har jag själv gjort det som talkoarbete och Liljenet har säkerligen därmed sparat en femsiffrig summa. Användningskostnaden för databasen uppgår till ungefär EN Euro per abonnent per månad och då har vi ett visst skydd i och med att vi kan kräva att gräventreprenörerna går till Kaivulupa.fi innan de börjar gräva. KeyCOMs användargränssnitt över Internet är lite rörigt, men eftersom jag har varit beta-användare från början och inte har erfarenhet av något annat motsvarade, kan jag inte säga om det är bra eller dåligt. Dessutom har vi anlitat Keypro för att GPS-mäta våra kabelrutter.

Som jag tror att jag skrivit tidigare i någon tråd: Valet av Keypro stödde sig på att (1) Liljenet skulle göra sig oberoende av min personliga insats och filerna i min dator; (2) Liljenet vill inte upprätthålla en egen server och betala mjukvarulicens och uppdatera programvaran varje (?) år; och (3) rekommendation av LovisaTelefon.

Men fortsättningsvis, Lantmäteristyrelsens kartfönster är bäst!

Jag ville inte starta ett korståg mot KeyPro, men jag ställer mig dock aningen frågande visavi deras affärsprinciper. Gunnulf skriver:

Javisst, Keypro har en hög taxa för att mata in data i databasen.
Användningskostnaden för databasen uppgår till ungefär EN Euro per abonnent per månad

Där delar vi fullständigt din syn. Vi har gjort precis samma analys men drar en annan slutledning. I bottom-up nätet vill vi inte betala en extra euro per abonnent åt KeyPro. Du skriver dessutom:

(1) Liljenet skulle göra sig oberoende av min personliga insats och filerna i min dator;
(2) Liljenet vill inte upprätthålla en egen server och betala mjukvarulicens och uppdatera programvaran varje (?) år; och
(3) rekommendation av LovisaTelefon

Allt detta låter mycket bekant. Man skall inte hänga upp sig på att uppfinnarjocke alltid finns till hands, för då kan det bli så att han en dag gör sig oanträffbar. Att sätta upp egna tjänster kan också vara riskabelt om inte de uppehålls av en större grupp 'eldsjälar' som alla vet hur den fungerar. Att betala för mjukvarulicenser låter dock onödigt, när det finns open source program som klarar biffen.

Man kan väl också säga att KeyPros businessidé är skickligt utfunderad. Det är ju inte bara LovisaTelefon som rekommenderar KeyPro/KeyCom utan likaledes vår Sonera-skolade planerare och TeliaSonera som vill underhålla vårt nät. "Pitää noudattaa teollisuusstandardeja" säger telegubbarna. På det sättet blir KeyPro och kaapelihaku.fi -tjänsten industristandard. Och varför det? Därför att alla säger att det är så.

Vi håller dock på med ett projekt som utvecklar modeller över hur man kunde planera och underhålla byanät genom att utnyttja resurser som baserar sig på kollektivt ansvar, offentliga tjänster och öppen källkod. När det sedan visar sig att en del saker fungerar bättre utanför förhållandevis dyra KeyCom så hajar man till. Är det här någonting som propellerhattarna vid Finlandssvenskt Fiberforum kunde göra bättre och på ett beständigt sätt. Så Gunnulf tillägger:

Men fortsättningsvis, Lantmäteristyrelsens kartfönster är bäst!

Det var denhär tjänsten som fungerade som ögonöppnaren. Det är ju också gjort på basen av existerande verktyg. Om det en gång är open source som gäller, så bör man ställa denna fråga: Vad är den vinnande trenden, skall man använda nättjänster av typ kartfönstret eller är det bättre att satsa på ett fristående verktyg?

Vill man rita själv så är Kartfönstret inte tillräckligt. Tjänsten har enkla editeringsverktyg men de är nog alldeles för arkaiska för att vara riktigt användbara i professionell mening. Man kan väl också säga att det i och för sig tackvärda finländska Kartfönstret inte riktigt utvecklas i en sådan takt att det kunde bli användbart editeringsverktyg i en nära framtid -- om inte någon kommer på iden att lägga till lite bättre editeringsredskap.

Styrkan ligger på annat håll: Kartfönstret lämpar sig utmärkt för att behändigt och beständigt visa resurser som producerats med andra verktyg. Ett skikt med kabelvisningsinformation kunde vara en nyttig tilläggsresurs. Det är något som vi behöver. Hänger KeyPro med eller blir det vi som producerar den öppna nationella kabelvisningstjänsten?